New year- new me? Nytt år med IKT?


New year- new me? Om ett av nyårslöftena var att använda mer IKT kan du använda min sammanställning av vad läroplanen egentligen säger om vad eleverna ska göra digitalt, efter de senaste tilläggen i Lgr 11. 

Jag har gjort en Padlet som visar vad det står, fördelat på de olika ämnena. (Här finns ett inlägg med mer information om vad du kan göra med en Padlet.) Jag har inte tagit med det som eventuellt står i kursplanerna i SVA och modersmål, i övrigt ska allt vara med. Fritidshemmet och förskoleklassen har egna punkter och är med.

Man kan alltid diskutera en del andra aktiviteter i läroplanen som i princip kräver digitala verktyg för att genomföras, men eftersom man till exempel kan läsa nyhetsartiklar även i papperstidningar har jag inte tagit med andra formuleringar än de som explicit kräver ett digitalt verktyg för att genomföras.

Den här padleten är inte supersmidig på mobil eller iPad, eftersom den innehåller så mkt text, och jag inte ville att den bara skulle byggas på bredden.

Om du ska börja ett nytt, digitalare liv 2018, föreslår jag att du sätter upp ETT målområde utifrån det som finns nedan, och bestämmer dig för vad du ska göra för att uppnå det. Vilka delmål och moment behövs längs vägen. Börja där, och gå inte ut för hårt.
Du som kommit längre i ditt digitala arbete kan istället se om dina elever gjort och gör allt de ska enligt kursplanen. Vad saknar ni? Kan du utveckla det ni redan gör utifrån läroplanen?

Gjord med Padlet

”Ta mer plats i klassrummet”?

Ted Talk, Brian Little:”Who are you really? The puzzle of personality.” Ett tänkvärt tal om vilka vi är. Och varför.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”  

(Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11) 

 De flesta som haft mig med i sitt klassrum, eller sett mig undervisa, vet att jag ömmar lite extra för de där tysta eleverna. De som på utvecklingssamtalen får höra att de ”ska ta mer plats i klassrummet”.

Jag har själv varit en av de eleverna– och har, inte helt oväntat, fått minst ett barn som också haft sådana utvecklingssamtal. Samtal som handlar mer om hur eleven är än om vad eleven egentligen gör. Jag har dessutom alltför många gånger hört detta sägas om elever jag själv undervisat. Jag blir lika arg varje gång. Är vårt största problem i klassrum 2016 eleverna som inte tar plats…? Och funderar vi någonsin över varför eleven inte ”tar” plats? Finns det någon plats över att ta, till exempel?
Vi buntar alltför ofta ihop dem till ”blyga/ängsliga elever”, och de utsätts inte sällan (i all välmening, ska tilläggas!) för situationer där de fullkomligt ovetenskapligt ”ska träna på att prata inför gruppen”. Ansvaret för den personliga så kallade utvecklingen läggs över på någon som är elva år… Ofta med motiveringen att ”det är så viktigt i dagens samhälle att våga prata inför andra”. 

”Funderar vi någonsin över varför eleven inte tar plats?”

Det är viktigt, och en grundsten i ett demokratiskt samhälle att våga ha åsikter och framföra dem. Men ska man ge sig på att ”ändra” någons personlighet och rädslor måste man fundera över vad- och hur- man gör, och framför allt: läsa på. Precis som man går fortbildningar och kurser för att hantera de elever som tar ”för mycket plats” eller har andra behov i klassrummet måste vi börja läsa på och fundera över vad som är bäst för eleverna som befinner sig i andra änden av skalan, och anpassa vårt sätt att erbjuda dem utveckling baserat på forskning. Inte basera vår undervisning på ”att det är viktigt att lära sig att prata inför andra, så de måste öva på det”. Utnyttja skolhälsovårdens kunskaper i psykologi! Läs böcker i ämnet! Googla vad forskningen säger! 
Att på ett onyanserat sätt regelbundet exponeras för något man tycker är väldigt obehagligt må vara ett sätt att härdas, men är det vad vi normalt definierar som utveckling…? 
Den som är rädd för spindlar lär sig vanligtvis inte att hantera sin rädsla genom att direkt stoppas i en låda med trettio spindlar. Den kanske börjar med att öva på att titta på en spindel på bild? På samma respektfulla sätt måste vi hantera de här barnens rädslor. Och framförallt måste vi respektera deras rätt till sin personlighet, och anpassa våra förväntningar utifrån denna.

“Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.


Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.”(Ur Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11)

Vad säger egentligen Lgr11 om muntliga presentationer?

Ofta invänder någon att det står i Lgr11 att eleven ska kunna hålla föredrag för en grupp. Här finns min presentation, som jag använde vid dagens IKT-workshop. I den kan du se precis vad det egentligen står i Lgr11 om muntliga redovisningar:



Lgr11 återkommer till orden samtala, redogöra och presentera för olika mottagare. Det står ingenstans att eleven ska kunna hålla muntliga presentationer för en större grupp människor. Det står däremot:
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.”

Jag har träffat elever som berättar att de har ont i magen varje gång de går till skolan när de ska ha muntliga redovisningar. Mitt önskemål för det kommande läsåret är därför att vi alla, oavsett vilken roll vi har på skolor, tar oss en funderare över hur vi på bästa sätt kan använda IKT för att hjälpa dessa elever att genomföra sina muntliga presentationer, och att vi omprövar våra sätt att utveckla den här förmågan hos barn vi möter. För, precis som det står i Lgr11, kan de här eleverna få använda digitala verktyg som hjälp. 
Ingen elev ska behöva få höra orden ”ta mer plats” på sitt utvecklingssamtal. Tänk gärna ut en plan för hur du ska få eleven att ”ta” den plats du önskar, men lägg inte ansvaret på eleven. Ta hjälp av speciallärare, specialpedagoger, IKT-pedagoger, skolhälsa- och fundera över vilka digitala verktyg som skulle kunna hjälpa dig att bedöma elevens kunskaper och utveckla elevens färdigheter.

  • Kan eleven få redovisa digitalt? Spela in sin presentation?
  • Vilka små steg kan eleven få ta för att utvecklas i sin egen takt?
  • Har du läst på för att lära dig mer om hur man ska hantera ängslan, oro och fobier? Annars är det kanske inte läge att börja experimentera med det här med elever? Precis som du inte vill experimentera med läs- och skrivsvårigheter utan konsulterar t.ex en speciallärare om bra metoder för elever med svårigheter kan du ta reda på mer även om detta.
  • Kan eleven få visa sina kunskaper genom att återberätta någon annan aktivitet för klassen än just ett skolämne?
  • Lgr11 anger att eleven ska kunna samtala. Kan du bedöma förmågan till samtal på olika sätt? Och vad är egentligen ett samtal?
  • Kan den t. ex vara IKT-ambassadör? Klassrådsrepresentant?
  • Kan du dela in eleverna i små grupper som de känner sig trygga i när de ska redovisa?
  • Kan de få välja på olika redovisningsformer? Powerpoint? Film?
  • Kan du ställa fler frågor som du redan vet att den har svaret på till den här eleven, för att vänja den- och de andra eleverna- vid att den hörs i klassrummet? Kan den få förberedda frågor?
  • Har du skapat dig en bild av hur eleven är utanför klassrummet? Vågar den höras och synas mer på fritids? Utanför skolan? Med kompisar? På andra lärares lektioner?
  • Och sist men inte minst: Har du tagit reda på varför eleven inte tycker om att synas och höras? Är det elevens personlighet helt enkelt? Eller finns det en grundoro som gör att den inte mår bra, av en eller annan anledning.

Användbara länkar:

Skolverkets bedömningsstöd i muntlighet:
Hur påverkas betygen hos tysta elever?
Krönika av Jenny Strömstedt:
Psykologens tips till dig med elever som är rädda att tala inför andra.
Ann-Marie Körling har skrivit flera bra texter om ämnet:

En bok jag rekommenderar: http://www.nok.se/Akademisk/Titlar/Psykologi-psykiatri/Barn-och-ungdom/Orolig-och-blyg-i-skolan/ 
http://urskola.se/Produkter/184763-En-bok-en-forfattare-Orolig-och-blyg-i-skolan (intervju med författaren t boken Orolig och blyg i skolan ovan)

Större youtubespelare i bloggen

Om du irriterat dig på att Blogger visar inbäddade youtubeklipp för smått kan du göra youtubefönstret större i blogginlägg genom att gå in i html-läget. Klicka på HTML i redigeringsläge i ditt inlägg, och gå in och ändra storleken på klippet i länkarna till youtubeklippet.Välj width:480 och height:399, så blir spelaren större, men behåller proportionerna. Jag har markerat med grönt ovan var ändringarna ska göras för att påverka ditt inlänkade klipp. Enkelt- och du kommer nu slippa förstoringsglas för att se klippen! 

Show me- spela in dina genomgångar

ShowMe, en lättanvänd app med många användningsområden

Det kan finnas flera orsaker till att man vill spela in en genomgång. Du vill kanske spela in för att använda flippat klassrum- låta eleverna titta på genomgången hemma och komma förberedda till klassrummet. Eller du kanske vill förklara hur de ska göra sin läxa, så att de och föräldrarna kan titta på instruktionen tillsammans hemma? (Eller så vill du förklara för de stackars föräldrarna hur man räknar mellanled, så att de förstår vad  matteläxan handlar om… 😉 )
Du kanske vill spara en genomgång för att en elev som är sjuk ska kunna se den i efterhand, eller för att eleverna ska kunna gå tillbaka till genomgången under lektionstid när de jobbar själva med den uppgift du gett dem. Användningsområdena är oändliga.Det finns en rad olika appar för det här ändamålet. Jag har testat flera av dem, och kommit fram till några saker som är bra att ha i minnet när man använder dem:
Gör gärna en skiss innan, där du med ”serietidningsrutor” bestämmer vilken bild som ska innehålla vad. Gör i ordning de rutorna först, och börja sedan spela in från början. I en del appar krävs det att du gör det från början, i andra appar kan du lägga till sidor och innehåll längs vägen, men min rekommendation är att du har en någorlunda klar bild av vad du vill göra i förväg om du tänkt göra en inspelad genomgång för att tex flippa klassrummet. Spelar du in en ”levande genomgång” går det naturligtvis inte att planera på samma sätt, och olika appar lämpar sig olika väl för de olika varianterna. Ett annat sätt att förbereda lektionen är att göra grundstrukturen i en app, till exempel ShowMe som jag recensererar nedan, och sedan spela in på själva lektionen. Tänk dock på att långa inspelningar tenderar att ta tid att skapa- och använder mycket av iPadens minne.

Här nedan kan du se och höra den recension jag gjort av och med gratisappen ShowMe, som marknadsförs som en interaktiv whiteboard:


Om din webbläsare inte godkänner iframes kan du se filmen här: ShowMe- IKT på Johannes testar! Du behöver skapa ett konto för att ladda upp dina filer till deras sida. Det är gratis och enkelt. När du laddar upp filen måste du välja en kategori, och vill du bara göra en testfil rekommenderar jag att använda kategorin ”nothing”, som flertalet andra uppenbarligen testat…
Som inloggad på webbsidan kan du välja att radera din ShowMe, du kan skapa elevkonton och ändra sekretessinställningarna. Din ShowMe kan vara publik eller endast tillgänglig för de som har länken.(Det ställer du in genom att klicka på kugghjulet i högra hörnet på bilden av din ShowMe på din översiktsida.) Du kan också söka på andras genomgångar inom olika ämnen, och återanvända dem. Eftersom det är en amerikansk app finns det dock mest amerikanskt material, men en sökning på ordet ”svenska” ger en del träffar.
Det finns flera sätt att dela med sig av sin inspelning. För att dela den i din blogg så att det går att se den direkt i bloggen utan att följa länkar, som jag har gjort ovan behöver du bädda in koden. Det gör du genom att i övre vänstra hörnet på blogginlägget (om du jobbar i Blogger alltså) välja ”html”. Där klistrar du in den kod du hittar på ShowMe:s hemsida, om du klickar på ”Embed”. Den kod som står i den nedre rutan är den kod du ska kopiera och klistra in i din bloggs html-läge. Om du tycker att det där med html-läge låter jobbigt och krångligt, och bara vill länka till din genomgång kan du använda länken i den övre rutan. Då kommer besökaren till din film om de klickar på länken:

Exit tickets- ett konkret sätt att få återkoppling!

Exit tickets, att lämna en form av återkoppling i slutet av till exempel en lektion, har varit på tapeten en del på sistone. Första gången jag själv såg någon använda det var då jag med min förra arbetsplats gjorde ett studiebesök på en skola i Riga, hösten 2011. Efter lektionen vi besökte, som var en matematiklektion i årskurs tre, fick alla elever två post it-lappar. På den ena skrev de sådant som gått bra, och på den andra sådant de inte förstått eller som inte gått bra. Längst fram på tavlan fanns två stora pappersfigurer, den ena med glad min, och den andra med missnöjd min. Eleverna fick bara någon minut på sig att fylla i sina lappar, och när lektionen var slut kilade de fram och klistrade upp en lapp på varje figur innan de lämnade klassrummet. Barnen var vana vid proceduren, och den tog inte mer än två- max tre minuter totalt. På så sätt fick lärarna snabb återkoppling på om eleverna förstått, hur lektionen gått och vad de behövde tänka på till nästa lektion.

Med digital teknik finns det en mängd olika sätt att använda sig av exit tickets. Man kan till exempel göra ett kort frågeformulär i Google forms, låta eleverna svara i mentimeter, today’s meet, voto.se, Socrative.
Med dessa redskap kan du till exempel välja att ställa frågor som ”Vad hade du behövt öva mer på den här lektionen?” eller ”Det här tycker jag gått bra.” och ge dem möjlighet att svara i fritextfält. De kan också få rena faktafrågor, som ”Vad är ett verb?” med val att klicka i. Olika webbtjänster passar för olika behov.

Om du vill använda dig av exit tickets föreslår jag att du kastar ett öga på länkarna och provar vilken tjänst du tror skulle kunna passa dig och dina elevers behov. Sidorna är också ett bra redskap att öva demokrati med- låt klassen rösta eller tycka till om frågor som berör dem. Verktygen är också bra för att visa hur man kan arbeta med statistik. Och som vanligt tilltalas jag av att det ger en extra möjlighet att nå även de elever som är lite mer försiktiga eller introverta- de där som kan sitta och ha missat hela poängen med en uppgift utan att tala om det för dig…

Här finns det mer att läsa om exit tickets:
http://lrbloggar.se/magnus/fredagsprov-och-gensvar-direkt/
http://killfroken.se/?p=953
http://nikpeachey.blogspot.co.uk/2012/05/instant-opinion-polls-in-classroom.html
http://tipsforteaching.wordpress.com/2012/04/25/exit-tickets/
http://rektorlina.wordpress.com/2013/12/10/exit-tickets/comment-page-1/
http://mattesnille.wordpress.com/2013/12/02/exit-ticket/
http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/tag/exitticket/
http://www.socrative.com/exit-tickets

Så kapar du youtubeklippet- eller filmer från UR

Om du vill använda en bit av ett youtubeklipp i din undervisning, eller en elev ska visa en del av ett klipp i en redovisning kan det vara bra att kunna visa bara delar av klippet, för att slippa scrolla, buffra eller tappa elevernas koncentration. Oftast är det ju bara en liten del av en film man vill visa. På det här sättet kan man välja precis vilken del av filmen man vill använda. Här har jag gjort ett klipp i en del av en instruktionsvideo om appen Paint Music.

Börja med att gå till sidan www.tubechop.com. Där fyller du i vilken adress youtubeklippet du vill kapa i. Det går också att leta reda på klipp direkt från sidan.

När du hittat den film du vill använda kan du titta på den och bestämma var du vill att ditt klipp ska börja och sluta. När du valt kan du testa hur det blev med knappen” Update”. När du bestämt dig klickar du på ”Chop it”.

Du får nu en landningssida med klippet, en länk och möjligheten att bädda in filmklippet med koden som finns under ”Embed code”, om du till exempel vill bädda in ditt kapade klipp i en blogg. Du kan också dela klippet med sociala medier.

Samma sak går för övrigt att göra på UR:s sida! Välj en film, klicka på ”skapa klipp”.

Skriv in start- och stopptid i rutorna.

När du valt tider klickar du på ”skapa länk till klippet”. Nu kan du kopiera länken i rutan- eller mejla den till dig själv. När du använder länken hamnar du direkt på det avsnitt av filmen du vill visa i klassrummet.

Guidad åtkomst- räddar koncentrationen

Youtube- kidnappar mången elev….

En del elever har svårt att hålla sig till det de ska göra på iPaden. Och allra värst kan det vara när man lämnar ifrån sig en iPad till en grupp elever för att tex göra ett grupparbete. Eleverna försvinner till rummet bredvid- och det är jättesvårt att ha total kontroll över vad de håller på med varje sekund. Med en del elever och klasser är det här inget problem- men i de flesta klasser finns det elever som inte klarar av att hantera ansvaret. Lockelsen att surfa på nätet, titta på filmer på Youtube eller spela spel  blir helt enkelt för stor. Det kan också vara så att du vill att eleverna ska se en film- men inte ha möjligheten att stänga ner, klicka bort eller spola fram den. Då finns möjligheten att använda ”guidad åtkomst”.

Guidad åtkomst är ett lätt och smidigt sätt att se till att eleverna gör det du hade tänkt dig att de skulle göra, och funktionen går fort att ställa in! Nästa gång du använder iPaden finns dessutom inställningarna kvar, så då är det enda du behöver göra att starta en app, trycka tre gånger på hemknappen och slå in koden du ställt in första gången i inställningarna.

Att ställa in guidad åtkomst första gången
Guidad åtkomst ställs in i iPadens grundinställningar: Gå till appen Inställningar (kugghjulet) -> Allmänt-> Hjälpmedel. Där klickar du på ”Guidad åtkomst” och väljer att klicka i den så att knappen blir grön. Sedan ställer du in en lösenkod för åtkomsten- lämpligtvis samma som du brukar ha för begränsningar, annars blir det lätt snurrigt. Koden anges två gånger efter varandra.

Nu kan du gå till den app du vill att eleven ska arbeta med.Starta appen. Väl inne i appen klickar du tre gånger på hemknappen- den stora runda knappen på framsidan. Då kommer en kodlåsruta upp igen och du skriver in din kod. 

Man kan också välja att markera ett särskilt område på skärmen som eleven inte ska kunna använda. Här har jag valt att markera precis det eleven behöver komma åt för att spela spelet (Dragon box), och det gör att den här appen inte går att använda- eleven i ovanstående exempel kan alltså bara titta på bilden…

Sådant som kan vara smart att markera är till exempel om det finns valmöjligheter i en app, men man vill att eleven inte ska kunna byta. Det kan till exempel vara en elev som ska arbeta med multiplikation men byter till subtraktion för att den behärskar det bättre… Då kan man välja att markera det området så att det inte är aktivt. Det kan också vara smidigt i appar där man kan få ledtrådar, och man vill att eleven ska tänka själv och inte använda dem.
Det här är extra användbart för elever som är lättdistraherade. Tar man bort möjligheten att klicka på irrelevanta saker är det lättare för dem att koncentrera sig. Och att göra själva markeringen går på några sekunder- man ritar bara en ring runt det aktuella området med fingret. Det går att markera flera områden på skärmen.

Nu går iPaden bara att använda med den specifika appen, och det grå området är inte klickbart.

För att avsluta arbetet i appen och använda iPaden i vanligt läge trycker du igen 3 gånger på hemknappen. Då får du återigen ange koden- och får valet att avsluta den guidade åtkomsten.

En situation då det kan vara användbart med guidad åtkomst är om du vill att eleverna ska se en film på iPaden.
Det är struligt och tidsödande när de klickar bort filmen, eller börjar göra andra saker. Det kan också vara så att du inte vill att de ska hoppa vidare till nästa avsnitt på samma sida till exempel. Det är också en fördel om små barn tittar på film- eftersom risken att de oavsiktligt klickar bort filmen eller kommer åt något reglage försvinner.

Såhär gör du för att sätta iPaden i passivt, filmvisande läge
Starta filmen, klicka tre gånger på hemknappen och klicka ur den gröna knappen vid ”Tryck”. Nu blir hela skärmen grå.

När hela skärmen är grå klickar du på ”Återuppta”. Filmen börjar nu visas, och eleverna kan inte stänga ner den, spola framåt eller bakåt.

Guidad åtkomst är utan tvekan en smidig underskattad funktion i klassrummet som hjälper dig och eleverna att se till att de gör det de ska, och inte kan frestas att göra annat när de får en iPad i händerna…

Filtrera vad eleverna kan söka på!

(Det är något knas som gör att delar av inlägget blir centrerat. Och att bildkvaliteten är kass. Försöker hitta någon lösning på det.)
Det finns gott om nyfikna elever. Nyfikenhet är bra, men ibland resulterar det i att de hittar sidor på internet som vi inte riktigt vill att de ska hitta… Ett sätt att minska risken för detta är att lägga in begränsningar i internetfiltret på iPaden.
Begränsningar hittar man under ”Allmänt”-> Begränsningar. Där anger man en kod. OBS: Det är jätteviktigt att komma ihåg koden, annars måste du installera om hela iPaden om du behöver komma förbi den!

Ange den kod du vill ha. Du kommer att få skriva in den två gånger.
Här kan du klicka ur Safari om du inte vill att eleverna ska kunna använda internet alls, och blockera en rad andra funktioner. Om du klickar ur ”installera appar” kommer AppStore att försvinna från skärmen. Det är bra att klicka ur ”Köp inuti app” för at minimera risken för oväntade utgifter. Du kan också begränsa tillgången till webbplatser med olika åldersgränser eller lägga in åldergränser på appar (vilket t.ex. gör att de inte kan ladda ner och spela vissa typer av spel.)
Här kan du begränsa tillgången till appar, och styra vilken typ av appar som är tillåten.
Det är också lämpligt att kräva lösenord direkt i AppStore. Annars kan man hinna ladda ner många appar  inom en kvart, innan det krävs lösenord igen.

Det går också att styra att de inte får spela innehåll som markerats som att de har ”vuxet” innehåll- tex. grovt språk