Lektionsförslag: 27 januari, Förintelsens Minnesdag (uppdaterad)


På fredag, den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 

Med IKT har vi tillgång till en lång rad möjligheter att lära eleverna om förintelsen. Det går bland annat att besöka miljöerna via Google Maps. 
Om du undervisar yngre elever är det lämpligt att noga kontrollera sidor du tänkt att eleverna ska besöka innan. På sidor som riktar sig till äldre elever finns ofta väldigt starka bilder, som kan vara obehagliga för yngre barn. 

Ur lgr11, Kursplan i Historia:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

I årskurs 7-9:
Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950
  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följderFörtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.


Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”





Delar av en vacker, men sorglig bok, ”I never saw another butterfly” finns här.  ( http://www.slideshare.net/aahelpdesk/holocaust-butterfly) Det är barn som satt i koncentrationslägret Theresienstadt, som skrivit dikter och målat teckningar.
Lektionsförslag: Låt barnen välja varsin dikt eller målning och skriva en ny dikt eller göra en ny teckning till. Eller låt dem, utifrån de fakta som finns om barnen, skriva eller rita om hur de tror att barnets liv såg ut före, eller under andra världskriget. 

Även museet i Auschwitz har material för undervisning.

Där finns även panoramabilder och möjlighet till ett virtuellt besök i Auchwitz.

Här finns mer fakta om minnesdagen:
https://en.wikipedia.org/wiki/International_Holocaust_Remembrance_Day

På United States Holocaust Memorial Museum   finns lektionsförslag och mängder av material, med bilder

Där kan du också hitta material för onlineaktiviteter. Kräver dock Flash (dator).

Det finns också en sida på museet som heter Remember Me? , där information om barn fyllts i av efterlevande eller människor som minns dem.

Låt även eleverna söka på något namn, och se vilka människoöden som finns samlade i registren. Det går också att söka på de föreläsande förintelseöverlevare vi har i Sverige  i ovanstående register, och se den information som finns om var de satt. Allt blir lite verkligare om eleverna får söka på verkliga personer. De kan förstås också söka på barnen i diktboken från Theresienstadt.

På svenska finns det också gott om lektionsmaterial på Forum för Levande Historia:

På Forum för Levande Historia finns också lättlästa texter för utskrift etc
Där finns också ett seriealbum som går att ladda ner som PDF till eleverna. Seriealbumet berättar om Sofia Taikons uppleverlser under andra världskriget och efterkrigstiden. Materialet riktar sig till elever i åk 4-9. Det finns även en lärarhandledning. Rekommenderas!

Det finns också utskrivbara miniutställningar som ni kan skriva ut och visa på skolan, tex i biblioteket:

Det finns även en lärarhandledning till materialet,

Även på SO-rummet finns en mängd användbara länkar för att arbeta med förintelsen:

http://www.so-rummet.se/search/site/f%C3%B6rintelsen

Här finns intervjuer på svenska, med några av de överlevare som ofta föreläst på skolor, deltagit i tv-program osv:

Livia Fränkel https://www.youtube.com/watch?v=jtRAPO9WH6I
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=E3yUfSFizCk
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=6aGhOIZTJio
Mer om Hedi Fried https://www.youtube.com/channel/UCqt9i9s0zxDZSSLpYZZRWXA
Emerich Roth: https://www.youtube.com/watch?v=Yd6qMl4brgg Emerich Roth

Även UR har en rad filmer om förintelsen:

Här finns UR:s material om Förintelsen.

Veckans IKT-workshop

Förra veckans IKT-workshop var nog vår mest intensiva hittills, och jag är verkligen imponerad över vad alla våra entusiastiska lärare hann med att prova! Fyrtio ambitiösa lärare hinner med mycket!

Jag lovade några av er att jag skulle posta länkar här till en del av det vi arbetade med.
Några lärare i svenska, sva och engelska arbetade ambitiöst med att prova olika funktioner i Storybird:

Det finns många användningsområden, utöver det mest uppenbara: Att skriva berättelser på deras sida, och använda de fantastiska bilderna. En liten nackdel att man inte kan skriva ut, men positivt att det finns inloggning som går att skicka till föräldrar, och att det är enkelt att skapa inloggningar. Om man ser lite mellan fingrarna med det där med PUL och elevkonton på olika plattformar (alltså, finns det NÅGON som kan följa det fullt ut utan att undervisa som om det vore 1984…?) är det väldigt enkelt och smidigt att använda sidan. Vi diskuterade också hur man kan använda bilderna för att inspirera eleverna på bildlektioner, illustrera olika stämningar, diskutera företeelser, berätta kring en bild man visar på tavlan, prata om konst, olika stilar osv. Här finns mina tidigare inlägg om Storybird.
En grupp ägnade sig åt planering av ett podcastprojekt de håller på med, och passade på att göra en manual för hur man exporterar från den app vi valt att arbeta i. Perfekt!
Under tiden gick ett gäng en introduktionskurs i programmering på nätet hos Internetstiftelsen i Sverige.
En grupp testade också Adobe Spark Video (tidigare ”Adobe Voice”), och gjorde enkla, snygga presentationer. Där diskuterade vi en del när det skulle vara bättre att använda Adobe Spark video än att använda t.ex keynote. Vi kom fram till att en fördel, framför allt för yngre barn, är att det inte finns så många valmöjligheter som i keynote. De riskerar inte att gå vilse i olika effekter och annat lull-lull. Min egen åttaåring var med och demonstrerade appen, och den är så pass lättfattlig att han lärt sig den helt själv. Han älskar den och har använt den till alla möjliga typer av berättelser. Det har till och med skrivits dikter i den… Mer om Adobe Spark Video kommer framöver i ett eget inlägg!
Som avslutning tittade vi på första avsnittet av Programmera mera från UR, och ägnade sedan sista timmen åt att testa programmering i Scratch Jr (mer om det i ett eget inlägg senare).

”Ta mer plats i klassrummet”?

Ted Talk, Brian Little:”Who are you really? The puzzle of personality.” Ett tänkvärt tal om vilka vi är. Och varför.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”  

(Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11) 

 De flesta som haft mig med i sitt klassrum, eller sett mig undervisa, vet att jag ömmar lite extra för de där tysta eleverna. De som på utvecklingssamtalen får höra att de ”ska ta mer plats i klassrummet”.

Jag har själv varit en av de eleverna– och har, inte helt oväntat, fått minst ett barn som också haft sådana utvecklingssamtal. Samtal som handlar mer om hur eleven är än om vad eleven egentligen gör. Jag har dessutom alltför många gånger hört detta sägas om elever jag själv undervisat. Jag blir lika arg varje gång. Är vårt största problem i klassrum 2016 eleverna som inte tar plats…? Och funderar vi någonsin över varför eleven inte ”tar” plats? Finns det någon plats över att ta, till exempel?
Vi buntar alltför ofta ihop dem till ”blyga/ängsliga elever”, och de utsätts inte sällan (i all välmening, ska tilläggas!) för situationer där de fullkomligt ovetenskapligt ”ska träna på att prata inför gruppen”. Ansvaret för den personliga så kallade utvecklingen läggs över på någon som är elva år… Ofta med motiveringen att ”det är så viktigt i dagens samhälle att våga prata inför andra”. 

”Funderar vi någonsin över varför eleven inte tar plats?”

Det är viktigt, och en grundsten i ett demokratiskt samhälle att våga ha åsikter och framföra dem. Men ska man ge sig på att ”ändra” någons personlighet och rädslor måste man fundera över vad- och hur- man gör, och framför allt: läsa på. Precis som man går fortbildningar och kurser för att hantera de elever som tar ”för mycket plats” eller har andra behov i klassrummet måste vi börja läsa på och fundera över vad som är bäst för eleverna som befinner sig i andra änden av skalan, och anpassa vårt sätt att erbjuda dem utveckling baserat på forskning. Inte basera vår undervisning på ”att det är viktigt att lära sig att prata inför andra, så de måste öva på det”. Utnyttja skolhälsovårdens kunskaper i psykologi! Läs böcker i ämnet! Googla vad forskningen säger! 
Att på ett onyanserat sätt regelbundet exponeras för något man tycker är väldigt obehagligt må vara ett sätt att härdas, men är det vad vi normalt definierar som utveckling…? 
Den som är rädd för spindlar lär sig vanligtvis inte att hantera sin rädsla genom att direkt stoppas i en låda med trettio spindlar. Den kanske börjar med att öva på att titta på en spindel på bild? På samma respektfulla sätt måste vi hantera de här barnens rädslor. Och framförallt måste vi respektera deras rätt till sin personlighet, och anpassa våra förväntningar utifrån denna.

“Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.


Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.”(Ur Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11)

Vad säger egentligen Lgr11 om muntliga presentationer?

Ofta invänder någon att det står i Lgr11 att eleven ska kunna hålla föredrag för en grupp. Här finns min presentation, som jag använde vid dagens IKT-workshop. I den kan du se precis vad det egentligen står i Lgr11 om muntliga redovisningar:



Lgr11 återkommer till orden samtala, redogöra och presentera för olika mottagare. Det står ingenstans att eleven ska kunna hålla muntliga presentationer för en större grupp människor. Det står däremot:
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.”

Jag har träffat elever som berättar att de har ont i magen varje gång de går till skolan när de ska ha muntliga redovisningar. Mitt önskemål för det kommande läsåret är därför att vi alla, oavsett vilken roll vi har på skolor, tar oss en funderare över hur vi på bästa sätt kan använda IKT för att hjälpa dessa elever att genomföra sina muntliga presentationer, och att vi omprövar våra sätt att utveckla den här förmågan hos barn vi möter. För, precis som det står i Lgr11, kan de här eleverna få använda digitala verktyg som hjälp. 
Ingen elev ska behöva få höra orden ”ta mer plats” på sitt utvecklingssamtal. Tänk gärna ut en plan för hur du ska få eleven att ”ta” den plats du önskar, men lägg inte ansvaret på eleven. Ta hjälp av speciallärare, specialpedagoger, IKT-pedagoger, skolhälsa- och fundera över vilka digitala verktyg som skulle kunna hjälpa dig att bedöma elevens kunskaper och utveckla elevens färdigheter.

  • Kan eleven få redovisa digitalt? Spela in sin presentation?
  • Vilka små steg kan eleven få ta för att utvecklas i sin egen takt?
  • Har du läst på för att lära dig mer om hur man ska hantera ängslan, oro och fobier? Annars är det kanske inte läge att börja experimentera med det här med elever? Precis som du inte vill experimentera med läs- och skrivsvårigheter utan konsulterar t.ex en speciallärare om bra metoder för elever med svårigheter kan du ta reda på mer även om detta.
  • Kan eleven få visa sina kunskaper genom att återberätta någon annan aktivitet för klassen än just ett skolämne?
  • Lgr11 anger att eleven ska kunna samtala. Kan du bedöma förmågan till samtal på olika sätt? Och vad är egentligen ett samtal?
  • Kan den t. ex vara IKT-ambassadör? Klassrådsrepresentant?
  • Kan du dela in eleverna i små grupper som de känner sig trygga i när de ska redovisa?
  • Kan de få välja på olika redovisningsformer? Powerpoint? Film?
  • Kan du ställa fler frågor som du redan vet att den har svaret på till den här eleven, för att vänja den- och de andra eleverna- vid att den hörs i klassrummet? Kan den få förberedda frågor?
  • Har du skapat dig en bild av hur eleven är utanför klassrummet? Vågar den höras och synas mer på fritids? Utanför skolan? Med kompisar? På andra lärares lektioner?
  • Och sist men inte minst: Har du tagit reda på varför eleven inte tycker om att synas och höras? Är det elevens personlighet helt enkelt? Eller finns det en grundoro som gör att den inte mår bra, av en eller annan anledning.

Användbara länkar:

Skolverkets bedömningsstöd i muntlighet:
Hur påverkas betygen hos tysta elever?
Krönika av Jenny Strömstedt:
Psykologens tips till dig med elever som är rädda att tala inför andra.
Ann-Marie Körling har skrivit flera bra texter om ämnet:

En bok jag rekommenderar: http://www.nok.se/Akademisk/Titlar/Psykologi-psykiatri/Barn-och-ungdom/Orolig-och-blyg-i-skolan/ 
http://urskola.se/Produkter/184763-En-bok-en-forfattare-Orolig-och-blyg-i-skolan (intervju med författaren t boken Orolig och blyg i skolan ovan)

Perspektiv från Rädda Barnen som lektionsunderlag

På Rädda Barnens sida www.livetslotteri.se går det att lotta fram att ”födas i ett annat land”- och få statistik och information om hur ditt liv skulle kunna tänkas ha sett ut då. Det finns inloggning med Facebook, men du kan välja att bara skriva ett påhittat eller eget namn också. Jag valde ”Sanna Test” i exemplet ovan, då jag inte ville koppla mitt Fb-konto.
Livets lotteri är perfekt att använda för att skapa perspektiv på tillvaron i klassrummet. Använd som diskussionsunderlag, låt barnen skriva om sin nya fiktiva personlighet- hur skulle dagen ha sett ut? Låt dem ta reda på mer om landet de tilldelats, göra presentationer i Keynote t.ex. och berätta för klasskompisar. Gör iMoviefilmer där de kan lägga på berättarröst om de inte vill redovisa framför tavlan. I samhällskunskap kan de ta reda på mer om landet: Är det demokrati eller diktatur? Är det krig? Varför? Sedan hur länge? Är landet rikt eller fattigt?
I geografi kan de ta reda på mer om landets läge på kartan: Var ligger landet? Vilken världsdel? Hur ser landet ut? Berg? Kuster? Vegetation?

Eftersom sidan är gjord i Flash funkar den inte på iPad om den inte besöks via någon flashsimulerande app, som till exempel Puffin.

Låt eleverna blogga riskfritt

Låt eleverna blogga, både för att det är nyttigt för dem att skriva- och för att det sparar tid för dig som lärare!
Många lärare är rädda för att släppa in eleverna i bloggarna. En del löser det genom att bara ha bloggverktyget installerat på en särskild iPad, som en utvald elev får blogga ifrån. Men det finns sätt att låta alla elever blogga- utan att riskera att det hamnar okontrollerade texter i bloggen- eller, hemska tanke: Allt råkar raderas.
Med inställningarna nedan kan du låta eleverna mejla in inlägg till bloggen. Du ser dem som utkast- och kan gå in, läsa igenom och trycka på publicera när du vill.
Det går också att ha bloggen inställd på att automatpublicera  de mejlade inläggen, men med tanke på att elever är kreativa små människor är det inget som rekommenderas. Däremot är funktionen strålande om du vill kunna mejla inlägg själv till din blogg, till exempel om ni är på utflykt och du vill posta bilder på en gång. 

Skapa en adress för inläggsmejl

Börja med att gå in i inställningarna i din blogg. Dit kommer du t.ex. genom att klicka på ”utforma” när du är inloggad i bloggen. Därefter väljer du ”mobil och epost”. Där väljer du vad epostadressen till bloggen ska vara. I bilden nedan ser du var du fyller i detta:
Nu är det bara att börja mejla. Du mejlar till den adress du valt ovan, som alltså består av ditt bloggnamn, ett ”hemligt ord” och @blogger.com. Det går att mejla både bilder och text i samma mejlinlägg. 

Såhär publicerar du inlägg

Om du låtit dina elever mejla går du in i översikten och klickar på ”inlägg”. Då ligger elevernas mejl där som utkast, och du publicerar genom att gå in i redigeringen och klicka på ”publicera”. Väldigt lätt- och praktiskt om du tex vill publicera elevarbeten, eller av någon annan anledning vill låta olika elever bidra till bloggen. Det går också att bygga upp en ”bank” av exempel på elevarbeten att publicera i bloggen på det här sättet. Du kan tex låta dem mejla in bidrag till bloggen och publicera dem utspritt över en längre tid. 

Elevblogg

Det här är också en smidig funktion om du vill låta dina elever ha en egen blogg om något annat ämne. Jag har till exempel just startat upp en blogg för våra IKT-ambassadörer, där de postar inlägg genom att just mejla till bloggen. 
De började blogga där igår, så än så länge innehåller den inte så mycket, men mer kommer inom kort! 

Moovly- skapa animerade filmer och presentationer enkelt med snyggt resultat

Den här Moovly-presentationen visar vad vår IKT-grupp på Johannes skola kom fram till vid vårt senaste möte, då vi utvärderade läsårets arbete hittills. (Klicka för att se den i större format på Youtube!)

Moovly är en tjänst som låter dig skapa dina egna presentationer på ungefär samma sätt som man skapar en tecknad film.
Moovly är perfekt för att göra roliga och instruktiva presentationer i- lämpar sig utmärkt för flippat klassrum, förbereda information till föräldramöten i, låta eleverna resonera och redovisa i. Och såklart: Perfekt för den introverta eleven, som kan få göra sin presentation digitalt, spela in tal, och spela upp för klassen. Komplettera med en frågestund med kompisarna, så har den faktiskt också talat inför klassen, men på sina villkor.

Verktyget har en ”filmduk som är själva arbetsytan”, och under duken har varje objekt en tidsaxel, där du markerar under vilken tid just detta objekt ska vara aktivt. Du kan importera egna bilder eller använda de inbyggda. I gratisversionen finns ett antal olika mallar och ett stort utbud symboler och figurer att välja mellan, varav en del är animerade.Det går att importera ljudklipp, lägga in filmer, foton och tal i presentationen.

Verktyget går fort att lära sig och är intuitivt. Man navigerar i sin film med hjälp av den röda linjen, som visar var i filmen man är. För att förlänga/förkorta tiden ett objekt visas drar man i det mörkgrå fältet i den riktning man vill förlänga/förkorta. Fäller du ut pilen på varje objekts namnflik hittar du animeringar som går att tillämpa på det valda objektet. Tiden för dessa kan du också styra, genom att dra i det lilla strecket med ”bollar” i ändarna, som markerar var animeringarna kommer att ske. Det går att lägga till både animering in och animering ut ur bild. Tex kan objektet tecknas fram successivt, glida in eller ut, lösas upp, tonas in, tonas ut och dras in eller ut av en hand. Många av objekten har inbyggda animeringsmöjligheter som är specifika för just dem. De förhandsvisas om man ställer sig på objektet i vänstermenyn.

Färdiga filmer går att ladda ner, publicera på Facebook och på Youtube. Man kan också publicera den på Moovlys sida. I gratisversionen har den en vattenstämpel med Moovlys logga och ett outtro som talar om att filmen är gjord i Moovly mot slutet.
Vid publicering till Youtube kan det ta en stund innan filmen syns på Youtubekontot, eftersom filmen behöver bearbetas.
Eftersom sidan är gjord i Flash fungerar den tyvärr inte på iPad.

News in Levels

News in Levels är en sida med nyheter för elever som lär sig engelska. Varje text finns på tre olika nivåer, och  med en inläst version anpassad till kunskapsnivån. Nivå 3 är på ”oanpassad engelska”, uppläst av en person med engelska som modersmål. Nivå 3 kan också passa elever med engelska som modersmål som en omvärldsorientering eller nyhetsbevakning. 

När eleven först anländer till sidan får den också möjlighet att göra ett kort ordtest, med glosor. 
Här finns instruktioner för lärare om hur man kan använda News in Levels i sin undervisning.
News in Levels går till exempel att använda för att individanpassa texter i en klass med varierande kunskapsnivå, för att öva på att översätta till svenska, för att lära sig nya ord, öva hörförståelse etc. Det går också att arbeta med nyheterna genom att börja på Level 1, och sedan när eleverna utvecklas gradvis gå igenom alla nivåerna på varje nyhet.

News in Levels, Nivå 1

News in Levels, Nivå 2

News in Levels, Nivå 3

Show me- spela in dina genomgångar

ShowMe, en lättanvänd app med många användningsområden

Det kan finnas flera orsaker till att man vill spela in en genomgång. Du vill kanske spela in för att använda flippat klassrum- låta eleverna titta på genomgången hemma och komma förberedda till klassrummet. Eller du kanske vill förklara hur de ska göra sin läxa, så att de och föräldrarna kan titta på instruktionen tillsammans hemma? (Eller så vill du förklara för de stackars föräldrarna hur man räknar mellanled, så att de förstår vad  matteläxan handlar om… 😉 )
Du kanske vill spara en genomgång för att en elev som är sjuk ska kunna se den i efterhand, eller för att eleverna ska kunna gå tillbaka till genomgången under lektionstid när de jobbar själva med den uppgift du gett dem. Användningsområdena är oändliga.Det finns en rad olika appar för det här ändamålet. Jag har testat flera av dem, och kommit fram till några saker som är bra att ha i minnet när man använder dem:
Gör gärna en skiss innan, där du med ”serietidningsrutor” bestämmer vilken bild som ska innehålla vad. Gör i ordning de rutorna först, och börja sedan spela in från början. I en del appar krävs det att du gör det från början, i andra appar kan du lägga till sidor och innehåll längs vägen, men min rekommendation är att du har en någorlunda klar bild av vad du vill göra i förväg om du tänkt göra en inspelad genomgång för att tex flippa klassrummet. Spelar du in en ”levande genomgång” går det naturligtvis inte att planera på samma sätt, och olika appar lämpar sig olika väl för de olika varianterna. Ett annat sätt att förbereda lektionen är att göra grundstrukturen i en app, till exempel ShowMe som jag recensererar nedan, och sedan spela in på själva lektionen. Tänk dock på att långa inspelningar tenderar att ta tid att skapa- och använder mycket av iPadens minne.

Här nedan kan du se och höra den recension jag gjort av och med gratisappen ShowMe, som marknadsförs som en interaktiv whiteboard:


Om din webbläsare inte godkänner iframes kan du se filmen här: ShowMe- IKT på Johannes testar! Du behöver skapa ett konto för att ladda upp dina filer till deras sida. Det är gratis och enkelt. När du laddar upp filen måste du välja en kategori, och vill du bara göra en testfil rekommenderar jag att använda kategorin ”nothing”, som flertalet andra uppenbarligen testat…
Som inloggad på webbsidan kan du välja att radera din ShowMe, du kan skapa elevkonton och ändra sekretessinställningarna. Din ShowMe kan vara publik eller endast tillgänglig för de som har länken.(Det ställer du in genom att klicka på kugghjulet i högra hörnet på bilden av din ShowMe på din översiktsida.) Du kan också söka på andras genomgångar inom olika ämnen, och återanvända dem. Eftersom det är en amerikansk app finns det dock mest amerikanskt material, men en sökning på ordet ”svenska” ger en del träffar.
Det finns flera sätt att dela med sig av sin inspelning. För att dela den i din blogg så att det går att se den direkt i bloggen utan att följa länkar, som jag har gjort ovan behöver du bädda in koden. Det gör du genom att i övre vänstra hörnet på blogginlägget (om du jobbar i Blogger alltså) välja ”html”. Där klistrar du in den kod du hittar på ShowMe:s hemsida, om du klickar på ”Embed”. Den kod som står i den nedre rutan är den kod du ska kopiera och klistra in i din bloggs html-läge. Om du tycker att det där med html-läge låter jobbigt och krångligt, och bara vill länka till din genomgång kan du använda länken i den övre rutan. Då kommer besökaren till din film om de klickar på länken:

Wikimini, barnens uppslagsverk

Wikimini är ett lovande initiativ, där barn i åldrarna 8-15 kan skriva egna wikiartiklar. I Lgr11 ingår att eleverna ska lära sig att skriva för olika sammanhang och att hantera publicering på nätet. Att skriva om något man kan mycket om och dela med sig av sina kunskaper till andra barn är motiverande och boostar självförtroendet. Låt fotbollsentusiasten skriva en artikel om favoritlaget eller favoritspelaren, djurälskaren skriva om ett djur och bokslukaren skriva om en författare eller bok. Eller varför inte bestämma ett tema, t.ex nordiska djur, och låta alla klassens bidrag till Wikimini handla om detta?
Sidans utformning känns mest riktad till lågstadiebarn och de lägre åldrarna på mellanstadiet. Äldre, mer drivna elever på mellanstadiet klarar ju av att skriva för ”stora” Wikipedia också. Däremot kan man förstås göra en poäng även för dessa av att fylla Wikimini med texter som yngre barn skulle kunna ha nytta av i skolarbetet. Därigenom skulle man till exempel kunna göra ett samarbete mellan två eller flera årskurser på en skola, där de äldre barnen lägger in fakta, som de yngre barnen sedan kan arbeta med.