Inspiration inför en ny termin!

Känns det motigt att byta från flip-flops och shorts till vanliga skor och mer representativ klädsel? Du är inte ensam… men, här kommer lite inspiration inför höstterminen!

Teach girls bravery not perfection



Ett inspirerande Ted Talk om hur man bör undervisa flickor att våga göra fel.
Du vet väl att du kan få svensk text på mängder av Ted Talks?  
Klicka på pratbubblan, så kan du klicka fram språket du vill ha text på- ser du inte svenska bland de utvalda överst klickar du på ”more languages” för att se om det finns svensk text. Perfekt om du hittar ett Ted Talk som du vill visa elever som behöver textning- eller om du själv tycker att det är jobbigt att förstå föredraget utan stödtext.

How to save the world from bad meetings

Vi har alla varit med om dem: Dåliga möten. Här har du något att visa kollegorna. 😉

How to make work-life balance work

En annan utmaning för oss alla: Att hitta balansen mellan jobb och liv? Kan vi bestämma att vi försöker hålla en bra balans det här året? Det är trots allt bara ett jobb? 🙂

What adults can learn from kids



En elvaåring berättar vad vuxna kan lära sig av barn, om vilda drömmar, höga förväntningar och djärva idéer.

Every kid needs a champion 

”Kids don’t learn from people they don’t like” säger Rita Pierson, i detta kultförklarade Ted Talk.

Teach teachers how to create magic



”What do rap shows, barbershop banter and Sunday services have in common?” undrar Christopher Emdin i detta inspirerande Ted Talk om att inspirera elever.



Glöm inte att du kan använda Ted Ed med eleverna! Massor av bra små filmer att använda i undervisningen! Varför inte börja dagarna med en kort inspirationsfilm första veckan, till exempel? Här är det dock färre exempel som har svensk text som alternativ. Många av filmerna har dock väldigt bra och pedagogiska illustrationer, så de bör fungera för mellanstadieelever ändå med lite stöd.

Eller kluriga gåtor, som den nedan från Ted Eds sida med elevfilmer?

Hur man är en god lyssnare

Källkritikens dag- måndag 13 mars!

I dessa tider av ”alternativa fakta” är kunskaper i källkritik viktigare än någonsin.
Du följer väl Metros sida Viralgranskaren på Facebook? Det är en fantastiskt bra sida, som tar hål på myter och sådant som sprids på internet. För att fira att Viralgranskaren funnits i tre år har de nu utlyst Källkritikens dag den 13 mars!

Alla har vi väl sett dem- saker våra vänner och kollegor delar…? Det kan vara allt från larm om något vanligt födoämne som anses farligt och ”hosta om du får hjärtinfarkt så överlever du” till de senaste ”botemedlen mot cancer” eller ”dela den här bilden så vinner du en iPhone/Facebook skänker en krona per like till svältande barn”. Jag, som är skeptisk av naturen förundras ofta över hur lättlurade människor är, men uppenbarligen är det så det är, och alltså behövs en sida som Viralgranskaren. Allra viktigast är förstås att lära våra elever att bli kritiskt tänkande individer, som inte går på vad som helst- och ge dem kunskap att granska sina källor.
Du hittar många bra tips på Viralgranskarens sida. En del saker kan du använda direkt i klassrummet, och annat kan du använda med modifikationer. Filmen nedan fungerar definitivt även för mellanstadiebarn och äldre elever, till exempel:

En del av ämnena Viralgranskaren tar upp är kanske mindre lämpade för yngre barn, men för barn i övre mellanstadieåldern, som använder sociala medier minst lika mycket och ofta mer, än vi vuxna är de flesta ämnena högst relevanta.
För att fira Viralgranskarens treårsdag har de bestämt sig för att utlysa ”källkritikens dag” den 13 mars. Följ deras sida på Facebook för att läsa mer!
Förslag på saker du kan göra i klassrummet för att uppmärksamma källkritikens dag:

Skolverkets material om källkritik (bla affischer du kan skriva ut och sätta upp i klassrummet)
SO-rummets material om källkritik

Här hittar du vad Lgr11 säger om källkritik i de olika skolämnena! I de flesta ämnena ingår moment av källkritik.

Titta på några avsnitt av ”Är det sant” och diskutera innehållet. Mycket bra, och dessutom jätterolig serie på UR! Tveklöst bäst för mellanstadiebarn, men funkar troligen bra även från 8 år och uppåt, då den är ganska lättsam och rolig. Jag har dock även visat den för äldre elever, som fnissat förtjust och generat åt humorn i filmerna, men ändå haft mycket bra diskussioner efteråt.

Du kan ta del av kurser i källkritik på iis sida.

Du kan också titta på Webbstjärnans material om källkritik:

Här finns en superbra informativ PDF om källkritik utgiven av Internetstiftelsen i Sverige (som även ligger bakom Webbstjärnan) i samarbete med Metros Viralgranskaren . Där kan du även få lite uppslag om hur ni kan arbeta med källkritik i klassrummet. Här kan du läsa mer om samarbetet.

Här finns alla mina tidigare inlägg om källkritik!
Här är ett lektionsupplägg jag gjorde med några sjätteklassare härom året! Vi hade riktigt roligt, och det blev många intressanta diskussioner på ämnet ”hur vet du att det du säger är sant nu?”.

Här finns inlägg med lektionsförslag från Safer Internet Day i februari. Internätsäkerhet och källkritik går ju hand i hand.

/Sanna

Lektionsförslag: 27 januari, Förintelsens Minnesdag (uppdaterad)


På fredag, den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 

Med IKT har vi tillgång till en lång rad möjligheter att lära eleverna om förintelsen. Det går bland annat att besöka miljöerna via Google Maps. 
Om du undervisar yngre elever är det lämpligt att noga kontrollera sidor du tänkt att eleverna ska besöka innan. På sidor som riktar sig till äldre elever finns ofta väldigt starka bilder, som kan vara obehagliga för yngre barn. 

Ur lgr11, Kursplan i Historia:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

I årskurs 7-9:
Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950
  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följderFörtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.


Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”





Delar av en vacker, men sorglig bok, ”I never saw another butterfly” finns här.  ( http://www.slideshare.net/aahelpdesk/holocaust-butterfly) Det är barn som satt i koncentrationslägret Theresienstadt, som skrivit dikter och målat teckningar.
Lektionsförslag: Låt barnen välja varsin dikt eller målning och skriva en ny dikt eller göra en ny teckning till. Eller låt dem, utifrån de fakta som finns om barnen, skriva eller rita om hur de tror att barnets liv såg ut före, eller under andra världskriget. 

Även museet i Auschwitz har material för undervisning.

Där finns även panoramabilder och möjlighet till ett virtuellt besök i Auchwitz.

Här finns mer fakta om minnesdagen:
https://en.wikipedia.org/wiki/International_Holocaust_Remembrance_Day

På United States Holocaust Memorial Museum   finns lektionsförslag och mängder av material, med bilder

Där kan du också hitta material för onlineaktiviteter. Kräver dock Flash (dator).

Det finns också en sida på museet som heter Remember Me? , där information om barn fyllts i av efterlevande eller människor som minns dem.

Låt även eleverna söka på något namn, och se vilka människoöden som finns samlade i registren. Det går också att söka på de föreläsande förintelseöverlevare vi har i Sverige  i ovanstående register, och se den information som finns om var de satt. Allt blir lite verkligare om eleverna får söka på verkliga personer. De kan förstås också söka på barnen i diktboken från Theresienstadt.

På svenska finns det också gott om lektionsmaterial på Forum för Levande Historia:

På Forum för Levande Historia finns också lättlästa texter för utskrift etc
Där finns också ett seriealbum som går att ladda ner som PDF till eleverna. Seriealbumet berättar om Sofia Taikons uppleverlser under andra världskriget och efterkrigstiden. Materialet riktar sig till elever i åk 4-9. Det finns även en lärarhandledning. Rekommenderas!

Det finns också utskrivbara miniutställningar som ni kan skriva ut och visa på skolan, tex i biblioteket:

Det finns även en lärarhandledning till materialet,

Även på SO-rummet finns en mängd användbara länkar för att arbeta med förintelsen:

http://www.so-rummet.se/search/site/f%C3%B6rintelsen

Här finns intervjuer på svenska, med några av de överlevare som ofta föreläst på skolor, deltagit i tv-program osv:

Livia Fränkel https://www.youtube.com/watch?v=jtRAPO9WH6I
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=E3yUfSFizCk
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=6aGhOIZTJio
Mer om Hedi Fried https://www.youtube.com/channel/UCqt9i9s0zxDZSSLpYZZRWXA
Emerich Roth: https://www.youtube.com/watch?v=Yd6qMl4brgg Emerich Roth

Även UR har en rad filmer om förintelsen:

Här finns UR:s material om Förintelsen.

Elever och internet- eller ”it’s still Halloween in San Francisco”

 Den här presentationen gjorde jag till vår IKT-workshop vecka 44, med anledning av de nyligen presenterade resultaten av Svenskarna och Internet. Jag tycker verkligen att det är viktigt att i funderar över hur våra elevers vardag ser ut. Till exempel måste vi bli bättre på att- om vi delar ut läxor- fundera över om eleven har hjälpmedel hemma som kan hjälpa den att göra det vi tänkt. Precis som vi funderar över detta i skolan måste vi tänka på att det är lika viktigt att få eleven att använda funktioner och hjälpmedel hemma. Först när den känner sig bekväm med att använda verktygen frivilligt hemma, kommer det att gå lätt att göra det i skolan. Oftast när vi inte får elever att använda hjälpmedel är det ju för att de helt enkelt inte sett någon förenkling med dem än så länge.

Ett av mina bästa tillfällen den här terminen var en elev jag just visat funktionen att scanna en text och få den uppläst. Vi provade att göra det på lite skyltar som satt på väggarna i skolan. Han, som har väldigt svårt att läsa utbrast, med lysande ögon: ”Åh, det här skulle vara SÅ bra när jag ska göra svenskläxor hemma!”. Och det har han ju rätt i… för om han har svårt att läsa texterna i skolan har han ju lika svårt att göra det hemma…

Jag vill att vi försöker lära eleverna att använda funktionerna snarare än en specifik app. Att vi lär dem att ”det finns massor av appar och datorprogram som kan hjälpa dig med saker du behöver hjälp med” snarare än ”använd just den här appen”. För när vi begränsar dem till en viss app stänger vi också öppenheten för att prova nya andra funktioner som kanske dyker upp någon annanstans. Självklart ska de få lära sig en app och dess funktioner i lugn och ro, men jag tror det är viktigt att fokusera på varför de har appen. Vad kan den hjälpa dem med? Finns det fler saker de skulle kunna få hjälp med? Finns den här funktionen i andra sammanhang också? (=Till exempel hemma.) Skulle det här kunna underlätta deras liv? Har de aktiverat möjligheten till talsyntes i sin egen mobil? Vet de att möjligheten finns? Vet föräldrarna hur man gör? Kan du visa dem annars? 
Varför presentationen heter ”it’s still Halloween in San Francisco”? För att det var tisdag morgon, dagen efter Halloween, och tekniskt sett kunde det fortfarande kännas som Halloween, förutsatt att man varit på en väldigt sen fest med tidsskillnad bakåt-till exempel i San Francisco. Presentationen är för övrigt gjord i Adobe Spark Video, som är en underbar app att jobba i!

Så funkar Pokémon Go…

De små monstren finns överallt och utgår från Googles karta.

Vid det här laget har väl ingen missat spelsuccén Pokémon Go… Åsikterna är blandade, och jag själv har väl inte direkt kommit på något sätt att använda det på i skolan. Positivt är dock att det fått mängder av barn och vuxna att börja röra på sig– och att de samtidigt lär sig hur man följer en karta, eftersom appen använder Googles karta. Jag uppskattar också att man inte tävlar mot varandra genom att slå ut varandra, utan snarare spelar tillsammans, sida vid sida. 
För den som inte vågat sig på att prova– eller undrar vad eleverna pratar om kommer här en kortfattad manual för dig som vill komma igång– eller bara veta mer!

Jag själv, som normalt sett inte alls tycker att spel är roliga, oavsett om det gäller traditionella brädspel, kortspel eller digitala spel, tycker faktiskt att Pokémon är riktigt roligt. Att jag sedan inte ”spelar” enligt mina barns sätt att se på saken, det är ju en annan sak. Jag har dock aldrig sett så många barn och föräldrar som varit ute och gått och utforskat staden tillsammans– och ungefär det är väl det som attraherar även min uppmärksamhet: Jag får med mina barn ut, och vi ser saker tillsammans. Att det är roligare att spela spelet i stan, eftersom det finns mer Pokémons där, och avsevärt många fler Pokéstops, det är en faktor som är oerhört motiverande. Och aldrig förr har väl barnen bett att få åka tillbaka till Vaxholm, där vi tillbringade en eftermiddag med att fascineras över alla ovanliga Pokémons som tydligen håller till i den lilla staden.

Nu när eleverna kommer inramlande kommer med all säkerhet en och annan pokémonrelaterad konflikt att uppstå. Då kan det vara bra att klargöra några saker för eleverna:

Elevtips!

1) Lämna aldrig ut din inloggning. Jag har inte hört något om stulna konton ännu, men det kommer att komma…
2) Om någon erbjuder dig bollar, ovanliga pokémons, XP eller liknande mot din inloggning/någon app/en webbsida osv: Lämna inte ut några uppgifter. Det är aldrig sant. (I framtiden ska det komma en funktion där man kan byta Pokémons med varandra. I skrivande stund finns det ingen som helst info om hur det kommer att fungera.
3) Man kan numera byta namn en gång på sin Trainer. EN gång. Då är det bra om man inte byter till något väldigt konstigt. (Fråga vår åttaåring. Han vet hur det känns.)
4) Se dig för i trafiken!

Ordlista, som kan vara bra för att förstå sina elever om man själv inte spelar:

Pokémon
– av ”Pocket monster”. Små figurer som ska fångas.
Trainer- din spelfigur
Level- vilken nivå man är på i spelet.
Pokéstop- Här kan du samla saker du behöver till spelet, t.ex bollar. Ligger vanligen på historiska platser på kartan, eller andra samlingspunkter.
Pokémongym– här battlar-slåss- du mot motståndare med dina Pokémonfigurer.
XP– Experience Points. Poäng du får för ditt spelande, som får dig att gå upp i level.
CP Combat Power, hur stark en Pokémon är i Pokégymmet. Ju högre CP desto bättre Pokémon.
Power-uppa– höja sin CP (se ovan)
Evolva– gör den till nästa steg i figurens utveckling.
Spawnar– Ett ställe där Pokémons ”spawnar” är ett ställe där en viss typ av Pokémons kan hålla till.
Battla– slåss med sin Pokémon i ett pokégym
Razz Berry– Bär man kan lägga för att blidka sin Pokémon så att den blir lättare att fånga.
Pokébollar– De röda bollar du fångar figurerna med.
Great ball– Bättre boll, den är blå.
Ultra ball– Ännu bättre boll som är gul och svart.
Lure– En lure kan du lägga på ett Pokéstop. Då dyker det upp extra många Pokémons där under 30 minuter. När du lagt en lure virvlar rosa prickar kring Pokéstoppet.
Incense– Denna kan du starta från ryggsäcken, och gör att du under 30 minuter är omgiven av en rosa dimma som gör att du får extra många Pokémons.
Potion och Revive– Används för att reparera din Pokémon efter att den slagits i gym.
Ägg– Ägg kan du också få vid Pokéstops. Dessa måste du kläcka- hatcha- genom att lägga det i en ”incubator”, och sedan gå en viss sträcka. Det finns olika sträckor: 2, 5 och 10 km.
Lucky egg- Ett lucky egg ger dig dubbel XP i 30 minuter.
Candy- det godis som behövs för att utveckla en Pokémon till en högre variant av figuren. Det får du automatiskt genom att fånga Pokémons av just den sort du vill utveckla.
Power bank– Ett extrabatteri du kan koppla ihop med din telefon eller platta för att ladda upp den igen. Det laddas vanligen via datorns USB-port.

Om du nu inte testat själv: 


Hur funkar spelet?
I korthet funkar det såhär:
När du skapat ett användarkonto och en trainer, som är din avatar (din gubbe i spelet, alltså) startar du helt enkelt appen och börjar gå omkring. När en Pokémon uppenbarar sig i närheten ser du den på kartan i appen- och telefonen surrar till. Du klickar på figuren, som nu dyker upp på skärmen. Nu gäller det att försöka träffa den lilla figuren- som vanligtvis hoppar och flaxar- med den röda bollen längst ned på skärmen. Ibland går det åt många bollar för att fånga en figur då den både kan vara svår att träffa och smita efter att du tagit den.
När du kommit till högre nivåer i spelet kan du välja att klicka på bollen, därefter på ryggsäcken, och välja att klicka på ett bär, som du blidkar figuren med genom att klicka på den. Den kommer nu att vara något lättare att fånga. Om inte heller det hjälper finns på högre nivåer möjlighet att välja en blå boll ur ryggsäcken istället, och ännu längre fram i spelet kan du välja en gul och svart boll.
Spelare på samma plats får vanligtvis upp samma Pokémons som du, samtidigt (man kan inte ”ta” en Pokémon för någon annan), och att du tagit Pokémons på en plats betyder inte att du inte kan gå samma sträcka igen. Spelet förnyas hela tiden med nya Pokémons på nya platser. Ibland kan även en Pokémon springa ifrån dig, och försvinna i ett moln av damm.

Här ligger det gott om Pokéstops. Ett har till och med en ”lure”- det rosa konfettiliknande molnet- som gör att det kommer extra många Pokémons dit i en halvtimme. Det finns även en Pokémon att fånga framför mig.

I nedre högra hörnet ser du vilka Pokémons som finns i närheten. Vad som är ”närhet” är dock ganska oklart…

Klicka på den röda bollen får du upp denna meny.
Detta finns i din ryggsäck.


Ryggsäcken är det ställe där du ser hur många bollar, och annan utrustning du har. Dit kommer du genom att klicka på bollen, och sedan välja din väska.
Om du istället klickar på bollen, och väljer ”Pokédex” ser du hur många Pokémons du samlat in av de befintliga. Väljer du att klicka på ”Pokémons” kan du få upp alla Pokémons du samlat. Till höger kan du välja att sortera dem efter namn, CP, senast fångade osv. Sveper du till höger ser du de ägg du har möjlighet att kläcka genom att gå en sträcka. Ju längre sträcka, desto bättre Pokémon kommer du att få.
En del Pokémons du fångar är i sin högsta, utvecklade form redan från början, men vanligtvis behöver du samla en hel massa mindre värda monster, för att sedan evolvera dem till en mer värdefull och utvecklad variant.
När du gått tillräckligt långt kläcks ägget och du får en ny Pokémon. Ju längre du behöver gå för att kläcka ett ägg, desto bättre Pokémon innehåller det.
Klickar du på Pokémon ser du vilka Pokémons du har, och kan sortera dem genom att klicka på den stora runda knappen till höger. Svep till höger ser du dina ägg. Äggen måste du starta för att kläcka dem.

Du kan få ägg vid Pokéstop. Du måste starta ett ägg och gå en viss sträcka för att kläcka det. Sträckan finns angiven under ägget.

Klickar du på Pokédex kan du se vilka Pokémons du har fångat- och vilka du saknar. Du kan också se vad de utvecklas till om du klickar på dem.

Hur utvecklar man en Pokémon?
När du samlat på dig tillräckligt många av en lägre sorts Pokémon kan du utveckla din Pokémon genom att klicka på ”Evolve”. Du ska välja den av dem som har högst CP (se ordlista) för utveckling. Så om du till exempel har en mängd små ”spearows” kan du börja bakifrån, med de som har lågt CP och byta in dem. Då klickar du på figuren och därefter på strecksymbolen i högra hörnet. Där väljer du ”transfer”. Då försvinner figuren från din ryggsäck, men du får en godis i utbyte, som kommer göra att du kan uppgradera din mer värda Pokémon av samma sort fortare.

Grundformen Pidgey.
En utvecklad Pidgey blir en Pidgeotto.

En utvecklad Pidgeotto blir en Pidgeot.

Om du inte har några av de Pokémons som finns i närheten är de grå i fältet längst ned.

En eftertraktad ovanlig Pokémon.

Pokéstop?
Förr eller senare får du ont om bollar. Då behöver du gå till ett Pokéstop. (Eller köpa bollar i appen…) Det ligger ofta på en historisk plats på kartan. Där klickar du på Pokéstoppet på kartan och får upp en bild från platsen, och lite information om den, i ett hjul. Snurra hjulet i sidhjul så får du en handfull prylar- vanligtvis några bollar, någon potion eller bär. De landar automatiskt i din ryggsäck. Nu kan du inte fylla på från det här Pokéstoppet på fem minuter. Det är därför vissa platser som har många stopp blivit populära, och det är också detta som gör att det är lättare och roligare att spela spelet i stan. Det är helt enkelt tätare mellan pokéstoppen… Dessutom kan du ta om ett Pokéstop efter fem minuter, vilket gör att många helt enkelt slår sig ner på en plats med många Pokéstops på en halvtimme, och fyller på sin ryggsäck var femte minut.

Snurra på den runda skylten får du olika typer av utrustning till din ryggsäck.
Du får också viss information om Pokéstoppet.

Man kan starta en incense. Då kommer extra många Pokémons dyka upp runt just dig i en halvtimme.
Klickar du på din profil i vänstra hörnet från spelets startskärm får du upp vilka medaljer du har. Då kan du t.ex se hur långt du gått, i km räknat. 

Ryggsäcken är full?
Det här meddelandet kan du få efter ett tag- särskilt om du inte spelar i gymmen och därför inte använder potions och sånt. Då får det inte plats nya bollar. Mycket irriterande! Då kan du gå in i ryggsäcken, klicka på soptunnan bredvid t.ex potions och klicka upp ett antal av dessa som du vill ta bort. Jag brukar ta bort minst 10-15 av dessa om jag har många. Då får det plats bollar igen. Ta däremot inte bort bären. Dem har du nytta av när du fångar monster.

Pokégym?
Här slåss du mot andras Pokémons. Pokégymmen ligger ofta i anslutning till kyrkor och t.ex tågstationer på kartan. Du kan välja ett lag: Röd, blå eller gul. Du kan inte byta lag när du väl har valt. Du kan också lägga in en Pokémon i ett gym om det är i den färg du valt, om inte gymmet är fullt. Du får extra XP när du vinner ett gym.

Ett gym som här ägs av det blå laget.

Måste man slåss i gym för att spela?
Nej. Det går utmärkt att bara samla pokémons.

Kan man byta Pokémons med varandra?
Nej inte just nu (2016-08-13), men Niantics, som skapat Pokémon Go har påannonserat att det kommer att gå framöver.

Spara batteri?
Det går åt mycket laddning för att spela Pokémon. Du använder GPS och skärm- och i många fall kameran, så det kräver mycket laddning. Det är det som gör att många skaffar extrabatterier i form av power banks, som de har i fickan när de spelar. Det finns dock ett batterisparläge i appen, som du kan hitta i inställningarna. Då blir skärmen mörk när du vänder telefonen upp och ned, men tänds igen när du lyfter upp telefonen. Det har dock varit vissa problem med att appen hänger sig med den här funktionen, så den har periodvis inte fungerat.
Ett sätt att spara batterier på är också att klicka ur ”AR” (augmented reality) som gör att kameran används när du ska fånga en Pokémon, och gör att det ser ut som om den finns alldeles bredvid dig. Då ser du den istället på en tecknad bild. Det sparar batteri avsevärt.

Barn och sociala medier- läsvärd avhandling!

Bild: Pixabay

Liselotte Karlsson-Eeks avhandling om ungdomars samvaro och samspel online visar att social tillhörighet är centralt för ungdomar. Hur detta manifesterar sig i sociala medier, och hur barn och ungdomar hanterar det går att läsa mer om i avhandlingen som kan läsas här!
Den tar t.ex upp vad möjligheten till anonymitet på nätet innebär, hur unga ser på hot på nätet, vänförfrågningar, konflikter, mod, självförtroende, bekräftande och skillnaden mellan hur man bemöter nära vänner och avlägsna bekanta.

Rekommenderas varmt till alla som har barn, träffar barn, jobbar med barn- eller själva använder digitala medier!

Lektionsförslag utifrån tema: TV-spelsdagen den 12 september

Ta tillfället i akt att använda elevernas spelande som inspiration för din lektionsplanering . (Bild: Pixabay)


Den 12 september är det tv-spelsdagen, enligt kalendern på Temadagar. Förslag på saker du kan göra med dina elever på lektionerna med anledning av detta:

  • Ta tillfället i akt att diskutera spel med dina elever! Vad spelar de? Hur mycket? Vad är det för åldersgränser på spelen de ägnar sin tid åt? Vad säger deras föräldrar? Varför spelar de? Låt dem berätta och redovisa (obs- tänk på att om du har elever som spelar våldsamma spel med högre åldergränser bör du se till att de inte visar youtubefilmer med klipp ur spelen i klassrummet…).
  • Ta vara på vad de tycker är roligt, fråga hur de tycker att man skulle kunna använda kreativiteten i spelen i vardagen.
  • Se Jane McGonigals fantastiska föredrag om vad det är som är motiverande i spel (mest för lärare, men också ett bra tips för föräldrar).
  • Ägna en timme åt One hour of Code, ett fantastiskt projekt för att lära barn att programmera. Du behöver inga förkunskaper, och materialet fungerar på läsplatta, telefon och dator. Det finns även material för elever som inte kan läsa.
  • Låt eleverna skriva en text och illustrera hur deras önskespel skulle se ut och fungera.
  • Diskutera hur lång tid de tycker är rimligt att spela- och lämpliga fysiska pausaktivteter.
  • Enligt Lgr 11 ska eleverna öva på att skapa enkla spelinstruktioner. Täck detta genom att öva programmering eller genom att eleverna får skapa egna brädspel, med tillhörande regler.
  • Diskutera nätsäkerhet med eleverna. Skypar det.ex  när de spel? Vilka kommunicerar de med då? Vad lämnar de ut för information om sig själva? Vad gör man om någon är otrevlig mot en på nätet?
  • Be eleverna att göra en ordlista till föräldrarna eller lärarna, där de förklarar vanliga speluttryck. Vad innebär det att bli bannad i ett spel till exempel?

Ted Ed! Lessons worth sharing!

Ted Ed,  när du behöver en kort film som förklarar allt…

Missa inte Ted- Ed på Youtube! Här finns olika korta filmer som går att använda i undervisningen. inte minst om du vill börja med flippat klassrum! 
De är på engelska, men bör gå att använda även med svenska barn i många fall. Inte minst med äldre mellanstadieelever och högstadieelever. Filmerna är snygga, pedagogiska och underhållande och kommer från Ted Ed, som också är en fantastisk resurs att ösa ur! På Ted Ed finns mängder med färdiga lektioner att använda, men det går också att skapa egna lektioner med de filmer man valt! Såhär beskriver de själva webbsidan:

”There are two types of TED-Ed lessons. The first, TED-Ed’s award-winning original lessons, represent collaborations between expert educators, screenwriters and animators. Each collaboration aims to capture and amplify a great lesson idea suggested by the TED community. The second type of TED-Ed lesson can be created by any website visitor, and involves adding questions, discussion topics and other supplementary materials to any educational video on YouTube. Both types of TED-Ed lessons are used regularly – in classrooms and homes – to introduce new topics to learners in an exciting, curiosity-inspiring way.”

Det går enkelt att skapa ett lärarkonto och börja skapa lektioner, men det går också att använda sig av de färdiga lektioner som redan finns på på sidan.

Lättarbetat verktyg för att bygga upp lektioner  i Ted Ed!

När man valt en film kan man lägga till övrigt innehåll

Det går också att lägga till frågor och diskussioner

Om du istället väljer att jobba med en av de befintliga lektionerna kan du dessutom anpassa den till hur du vill jobba med den.

Den här filmen är en del av en lektion som du hittar på Ted Eds sida!
Här är Ted Eds egen video som visar hur tjänsten fungerar.

Stenåldern, med IKT

 Jag fick ett önskemål om IKT-inslag för vår ena tredjeklass som ska börja med stenåldern snart. Här är mina förslag:

Lektionsförslag med IKT: Stenåldern 


Det här ingår: Eleverna läser faktatexter om stenåldern, ser på filmer och 
diskuterar det de sett. De lär sig om spåren från stenåldern, och dokumenterar i text och bild. De skriver berättelser om stenåldern, och resonerar om vad människor under stenåldern kunde behöva. 

Ur det centrala innehållet för historia åk 1-3 i Lgr 11:
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Människans uppkomst vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp till exempel plats, läge och gräns.

Uppgift 1: En kort introduktion:

Om ni behöver en repetition av istiden kan även denna vara lämplig att börja med innan ni tittar på introduktionen ovan:

Även denna film om landhöjningen och istiden kan vara intressant att se, åtminstone delar av, inte minst för jämförelserna med dagens Stockholm i slutet:

Eftersom vi på Johannes skola också har engelskspråkiga klasser kommer här några tips på filmer för engelskspråkiga barn:
Om du har tillgång till SLI finns också till exempel den här filmen
Det finns lättläst fakta för barn om stenåldern på Historiska museets sida:
Historiska museets lättlästa texter om olika epoker är lättlästa för barn

Originaltexten är också intressant, och den vuxne kan läsa högt ur den och förklara svåra ord och begrepp.
Det går också att läsa om särskilda levnadsöden från stenåldern på Historiska museets webbplats.
Läs texterna tillsammans och prata om innehållet. Diskutera varför vissa bodde vid kusten på sommaren och i inlandet på vintern. Vad krävs av en plats för att den ska vara en bra boplats? Vilka spår finns kvar i närmiljön där vi bor? Hur länge har människor bott på just den här platsen? Varför var det här ett bra ställe att bosätta sig på en gång i tiden?

I grundskoleboken.se finns också mycket information med fina bilder, perfekta att prata om. Där kan man bland annat se bilder på hur bostäder tros ha sett ut och hur människorna gick klädda:

(Mer komplicerat, och kanske mest för vuxna är texterna om stenåldern på Wikipedias sida.)


Uppgift 2:
En grotta i Frankrike, Grottmålningar
Besök Lascaux, gå på virtuell promenad i den franska grottan med de välkända grottmålningarna som hittades på fyrtiotalet. Du kan gå runt i grottan, och det kommer upp skyltar som visar var olika målningar finns. Klickar du på skyltarna kommer du till en tydligare bild på den aktuella målningen.

http://www.lascaux.culture.fr/?lng=en#/en/00.xml

På Wikipedia kan du hitta mer information om grottan.

Sök efter grottmålningar på google.

Bilduppgift: Gör en egen grottmålning. Här finns olika förslag på hur du kan göra det:
http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/grottmalning/

Uppgift 3 : 
Stenåldern i närmiljön

Appen Fornfynd är perfekt för att hitta fynd i närmiljön. Om du ger appen tillåtelse att känna av var du är hittar den automatiskt fynd i närheten och markerar dem med en fornfyndsskylt. Om du klickar på skylten får du lite mer information om vad för typ av fynd som hittats. HÄR har jag skrivit mer om att använda appen fornfynd, och riksantikvarieämbetets sida i undervisningen. Besök platserna ni ser i närheten och fundera över hur människorna levde där. Diskutera i klassrummet. Rita hur det kan ha sett ut på stenåldern.

Uppgift 4:
”Min dag på stenåldern”
Låt varje elev skriva en berättelse om sin dag, som de tror att den hade varit på stenåldern.

Bilduppgift: 
Rita/måla en bild av hur de tror att de hade bott och sett ut om de hade levat på stenåldern, som kan illustrera berättelsen i uppgift 4. Vad hade människor för kläder och smycken? Hur såg bostäderna ut?

Egna mattekluringar:

Exempel på hur en mattekluring kan se ut, gjord i Strip Design

Uppgift 5:
Låt eleverna göra mattekluringar om stenåldern. Vad kan ingå? Vad behövde människorna på stenåldern räkna? Stenar? Djur? Andra ägodelar? Vad kan ha varit värt mest? En djurhud eller ett verktyg? Diskutera. Låt eleverna göra en serie i exempelvis Strip Designer eller Comic Life. Ge eleverna varandras mattekluringar i läxa.

Uppgift 6:
Jag har gjort en kort kahoot med instuderingsfrågor om stenåldern:

Här finns en kort kahoot om stenåldern. Eleverna ansluter på kahoot.it, och skriver in den game pin som visas i ditt fönster på skärmen, som du kopplar till projektorn. Du klickar på länken ovan, men eleverna går in på kahoot.it. Det är på tavlan i klassrummet eleverna ser frågorna. Svarar gör de på mobiler eller iPads.

Hoppas att det gav dig lite idéer! Lycka till!

Lektionsplanering: Skriv en klassbok om Sveriges landskap med BookCreator

Här följer ett förslag på upplägg för att gå igenom Sveriges landskap med åk 3/4 med ikt-inslag. 

Sveriges landskap ingår i det centrala innehållet i geografi för årskurs 4-6:

  •  Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden. 
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. 
Här tar vi också hänsyn till delar av det centrala innehållet i svenska för åk 1-3:
  •  Att skriva på dator
  • Skapande av texter där ord och bild samspelar
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för bbarn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
Samt för årskurs 4-6:
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Att skriva och redigera texter med hjälp av dator.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Stäödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Faktatexter
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Mål: Eleverna ska ha lärt sig Sveriges landskap, och veta ungefär var i landet de ligger. De ska också kunna återge fakta om olika landskap på ett begripligt och strukturerat sätt, som en del av ett sammanhang.
Undervisning: De kommer att få ta del av information om landskapen, se filmer, öva på att hitta landskapen på en karta, känna igen Sveriges karta, och öva på att ta fram information och formulera om den med egna ord.

Bedömning: Har eleven tagit reda på fakta om något landskap? Kan den pricka in ett flertal landskap på en karta? Har den skrivit en text i Book Creator? Har den återgett fakta på ett begripligt sätt, med fungerande meningsbyggnad?



Det här behöver du:
iPads med appen BookCreator. En dator, en projektor. Eleverna behöver antingen jobba i par eller enskilt. Du kan också ha nytta av appen Google Earth på iPadsen.

Förslag på upplägg:

Lektion 1:
Ge eleverna en introduktion till Sveriges 25 landskap. 
Här finns till exempel en kort film från Studi.se som du kan visa:
Det finns också filmer om alla landskap att se på www.sli.se

Geografens testamente
Till Geografens testamente finns också ett ”brädspel” på internet, Sverigeresan, med frågor till varje program:
Sverigeresan

Sverigeresan

(Avsnitten är drygt 20 minuter, så att se ett avsnitt och spela Sverigeresan efter kräver en fyrtiominuterslektion utan alltför mycket andra inslag.)

Lektion 2:
Inled med att se hur många landskap eleverna kan, och vad de vet om dem. Webbmagistern fungerar inte på iPad, men den fungerar bra på dator, och landskapstestet kan med fördel göras tillsammans i hela klassen, med projektor. Det finns tre landskapsuppgifter på webbmagistern: Sveriges landskap 1, Sveriges landskap 2 och Sveriges landskap 3.

webbmagistern.se

Här kan ni lyssna på dialekter från varje landskap!

Lektion 3:
Ge varje elev i klassen ett landskap. Om det inte finns tillräckligt många elever kan några landskap vara extrauppgift för de elever som älskar att skriva eller blir klara fort. Om du tex inte har tillräckligt många iPads för att eleverna ska kunna arbeta med detta samtidigt kan de få två landskap och jobba två och två.

Låt eleverna börja ta reda på fakta om sitt landskap. Till sin hjälp kan de till exempel använda Wikipedia, Google,

Landskapsblommor: http://linnaeus.nrm.se/flora/landskap.html
Landskapsdjur: http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskapsdjur

Landskapsblommor och landskapsdjur på nedladdningsbar pdf: http://www.ungafakta.se/kunskapsbanken/svenska-landskap/

Även Seterra är ett smidigt verktyg för att öva geografi. Seterra fungerar även på surfplatta och telefon. Länk till Seterras landskapsspel.

Lektion 4:
Eleverna ska nu påbörja sitt arbete med en bok i Book Creator. Boken ska innehålla:

  • Landskapets namn
  • Var i Sverige det ligger? Eleven ska själv rita en Sverigekarta, och rita in sitt landskap, fota den och infoga i boken.
  • En sida med ett fejkat vykort från en ort i landskapet, där de skriver som om de varit där.
  • En känd person från landskapet.
  • Fakta om landskapsdjuret
  • Fakta om landskapsblomman
  • Antal invånare
  • Hur stort landskapet är
  • Vilka kända orter eller städer som finns i landskapet
  • Något om naturen
  • Sådant som kan vara kul att veta 
Gratis bilder som är att fria att använda, från de olika landskapen kan eleverna till exempel hitta här: http://fotofinnaren.se/
OBS! Innan ni börjar måste ni gemensamt bestämma vilket format böckerna ska göras i, så att alla gör dem likadant. Annars går det inte att slå ihop dem till en gemensam bok efteråt! Bestäm alltså om de ska göras i stående eller liggande format! 

HÄR finns en manual jag skrivit tidigare för hur du använder Book Creator- och hur du sammanfogar flera elevers böcker!  (öppnas i nytt fönster) Book Creator är lätt och intuitivt att arbeta i, och eleverna lär sig snabbt hur man gör. Du behöver inte vara expert, utan var öppen med att ni lär er tillsammans om du känner dig osäker.

När alla böcker är klara ska eleverna mejla sitt projekt till en mejladress som ni kan öppna på någon av klassens iPads. På det sättet hamnar alla projekt på en och samma iPad.

Under arbetets gång rekommenderar jag att de sparar sina projekt i iBooks med jämna mellanrum, för att minimera risken att någon kompis råkar radera boken:
Det görs såhär:

Öppna Book Creator och den bok som ska sparas:


Klicka på pilen i övre högra hörnet, och välj ”Open in iBooks”:


Boken öppnas- och sparas nu automatiskt som en kopia i iBooks. Denna kopia går tyvärr inte att redigera i Book Creator, men du är iallafall garanterad att det eleven gjort inte raderas, ifall det är flera elever som delar iPads… (Det finns nog inget så deppigt i ett klassrum som en elev som förlorat sitt skrivarbete…)

Hur många lektioner ni behöver lägga på själva skrivandet beror naturligtvis på hur just din klass arbetar, och vilka svårigheter som finns. En bra sysselsättning för elever som blir klara fortare är förstås att fortsätta öva på var landskapen är på exempelvis Seterra (se ovan).

När alla är klara och boken är sammanfogad avslutas projektet med fördel med en gemensam presentation där varje elev får berätta om sitt bidrag. Jag vill som vanligt påminna om att det kan göras på olika sätt: Elever som tycker att muntliga redovisningar är pest kan få göra det på andra sätt. Låt texten tala för sig själv tex, och låt eleven börja med att bara klicka sig fram genom sitt bidrag, eller låt kompisarna ställa frågor istället.