Lektionsförslag inför FN-dagen 24 oktober

FN-flaggan

Den 24 oktober firas sedan 1948 FN-dagen världen över, till minne av att FN-stadgan trädde i kraft denna dag. Du kan läsa mer på Wikipedia eller på FN:s sida. Jag har sammanställt lite länkar till material på nätet som du kan använda för att uppmärksamma FN-dagen med dina elever. Det finns bland annat en del spel du kan spela med dina elever- och kopplade till dessa spel finns i många fall lärarhandledningar.

Det finns också en del webbtjänster som du kan ha nytta av. Du kan till exempel låta eleverna utforska dem såhär:

  •  Jämför med hjälp av Globalis skillnaden mellan BNP i olika länder, tex. Låt eleverna fundera över vad skillnaderna beror på- och vad det innebär konkret för hur man lever i de olika länderna. 
  • Du kan också låta eleverna, enskilt eller i grupp, läsa på mer om de konflikter som finns i nuläget på jordklotet på Globalis sida, och berätta för sina klasskamrater om den konflikt de valt. Redovisningen kan ske muntligt eller som en powerpoint/keynote eller som en film, tex. En bra app för att redovisa saker är Adobe Spark Video, som gör det mycket enkelt att snabbt och med animationer förklara ett ämne. Appen är gratis och laddas ned från AppStore, men du behöver ett Adobe-konto (gratis). 
  • Låt eleverna läsa på om ett land på Globalis och google, och skriva en berättelse i Pages om hur de tror att det skulle vara att bo i det landet. Hur skulle deras vardag se ut?

Vad i läroplanen kan du knyta an till under FN-dagen?

  • Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde.
  • Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
  • Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Ur centrala innehållet för åk 1-3, samhällskunskap:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Ur centrala innehållet för åk 4-6, samhällskunskap:

  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
  • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Appen Alla barns rätt

Även appen ”Alla barns rätt”, om barnkonventionen, som är utformad som en bok, med ljudeffekter och animationer, av Pernilla Stalfelt är gratis i AppStore. Riktar sig framför allt till de yngre barnen. Du kan koppla upp iPaden med projektorn, och titta tillsammans, och diskutera innehållet. Låt eleverna göra egna illustrationer efteråt- eller låt dem fota med iPaden för att symbolisera de olika områdena i Barnkonventionen.

iMovietrailers

Du kan låta dina elever diskutera och läsa barnkonventionen och göra trailers i iMove. Här finns ett inlägg med länkar till templates du kan skriva ut och låta eleverna använda för att planera projektet.
Här finns barnkonventionen i sin helhet för nedladdning. Här finns en kortare version av barnkonventionen.

Här finns Fn:s eget skolmaterial för 2017. På Unicefs sida finns också många lärarhandledningar som du kan skriva ut som pdf.

Globalis är ett digitalt uppslagsverk, vars mål är att visa likheter och skillnader i världen.
Man kan hitta fakta om en rad olika ämnen på Globalis, som du kan se på bilden nedan, och på toppen av sidan finns också en meny, som det är lätt att missa första gången man besöker sidan. Där kan man komma åt världskartor, statistik, information om olika länder etc. Det finns också en rad genvägar:

Konflikter i världen

Man kan bland annat slå upp information om de konflikter som pågår i världen, och få bakgrunden till hur de uppstått, och när detta skedde.

Världskartor

Du kan också välja att se världskartan utifrån olika kategorier, som till exempel var det är störst sårbarhet för naturkatastrofer, de största religionernas utbredningsområden, hav- och klimatförändringar och mänsklig påverkan.

BNP i världen

Globalis kan man också se BNP per land, både på karta och som tabell. Man kan också välja olika år för att se den globala utvecklingen.

Free Rice

Free rice är en sida som drivs av the World Food Programme. För varje rätt svar i spelet ges 10 riskorn till programmet. Man kan välja olika kategorier i spelet.

Man kan till exempel låta eleverna spela ett glosspel på engelska enskilt eller i helklass. Orden översätts med synonymer eller förklaringar.

Spel som kräver Flash

En del av tipsen nedan kräver Flash på datorn. Flash är ett format som anses inaktuellt. Därför är det ibland problem att visa det på datorn, och på iPad funkar det inte alls. Om du får följande fråga eller liknande kan du ofta visa det ändå på datorn: Tryck på ”kör den här gången” så funkar det vanligtvis. (Du bör naturligtvis testa innan du har elever i klassrummet.)

Mot alla odds

Mot alla odds är ett välgjort spel från FN:s flyktingorgan UNHCR, som tyvärr är gjort i Flash och därmed inte fungerar på iPad. Jag har inte provat att använda Puffin eller någon annan flashsimulatorapp, men det är möjligt att det skulle kunna fungera då. Spelet är ganska mörkt och dramatiskt- precis som verkligheten- och jag rekommenderar det inte till yngre elever. 

Man väljer en person, och ställs inför olika realistiska dilemman längs vägen.

Det finns också möjlighet att klicka på en länk för att få mer fakta om avsnittet.

Det går att använda faktadelen utan att spela spelet också.

 Det finns en omfattande lärarhandledning med övningar som även går att hämta inspiration från till lektionsaktiviteter utan spelet. Brasklapp dock: Jag tycker att en del av övningarna är olämpliga… use them wisely! Övningar kring förtryck kan lätt urarta….

I stormens öga

Även I stormens öga använder tyvärr flash. Spelas därför lämpligast med dator kopplad till projektor. Det borde å andra sidan inte vara något problem, eftersom spelet bygger på att elevgruppen ska diskutera saker. Fn:s sida beskriver spelet såhär:

”I stormens öga är ett spel utvecklat av FN:s barnfond, UNICEF. Det riktar sig till lärarledda grupper om minst 12 elever i årskurs 4-7. I spelet hamnar deltagarna på en öde ö, där de ställs inför olika dilemman och måste fatta beslut för att överleva. Spelet är uppbyggt kring barnkonventionens fyra huvudprinciper och visar vad som händer när eleverna själva får bygga sitt samhälle genom samarbete, diskussioner och beslutsfattande. Till spelet finns, tillsammans med lärarhandledning och annat material.”

Spelet är menat att väcka diskussioner, och för att spela behöver du ladda ner och skriva ut material här: https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial . Där finns också en hel del annat material du kan använda i klassrummet!
Man kan också se en film om Unicef, som finns publicerad på Youtube:

Filmer från Svenska Unicef

Svenska Unicefs youtubesida
Svenska Unicef har också många bra filmer lämpliga för skolelever på sin youtubesida .

Lycka till!/Sanna

TEMA: Res jorden runt på nätet, lektionsförslag med IKT, del 2

Dags för del 2 i vår resa runt jorden! När man reser vill man ju gärna ta del av kulturen på plats. En hel del av det här kan man förstås också göra på nätet. Allra bäst är Google Arts and Culture, men det finns även en hel del museum som har bra sidor på nätet. Vad sägs t.ex om att kunna zooma in på Mona-Lisa?

Ur Lgr11 i ämnet Bild:

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, 
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, 
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och 
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

I årskurs 1-3 ska eleverna enligt det centrala innehållet bland annat få kunskaper om: 

Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

I åk 4-6 finns bland annat följande i det centrala innehållet:

• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar. 

• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Lektionsförslag:

  • Titta på Mona-Lisa på Louvren. Varför är den sprucken i färgen? Varför ser det ut så? Hur är den gjord? Hur gammal är den? Vad vet man om Mona-Lisa? Varför blev den tavlan så känd? Vad är ett porträtt? Måste ett porträtt se ut som den det föreställer? Gör en egen Mona-Lisa-tavla, eller gör ett självporträtt (fota tex med iPadens selfiekamera, och rita av om ni inte har tillgång till speglar) i Mona-Lisas anda.
  • Titta på de gamla kungligheternas porträtt. Hur framställs de på bilderna? Vad vill de förmedla. Jämför med elevernas skolfoton. Ser de ut som de gör varje dag på skolfotot? Eller tog de på sig något särskilt? (=Vad vill man förmedla med olika bilder?)
  • Besök pyramiderna med Google Arts & Culture. Varför byggdes pyramiderna? Hur är de konstruerade? Vet vi varför? Skriv ditt namn med hieroglyfer  Besök sidan om Tutankhamun, med massor av användbart lektionsmaterial! (finns även som app!)
  • Det finns mängder med exempel på stilleben på Google Arts & Culture. Diskutera: Vad är ett stilleben? Varför målades det så många stilleben med frukt och blommor under artonhundratalet? Vad symboliserar olika föremål i ett stilleben? Här finns lite information om det.Låt eleverna göra egna stilleben. Prata om symbolik i konst. Prata om bilders uppbyggnad. Skriv upp alla föremål som syns på en tavla med ett stilleben. Vad symboliserar dessa föremål för eleverna? (Diskutera.) 

Besök Louvren och titta på nära håll på Mona-Lisa och andra kända verk:

Eller besök Frida Kahlo-muséet, och gå på rundtur. Sidan är dock inte översatt till engelska, så man får vara lite kreativ om man inte pratar spanska… (sidan använder flash, så funkar dåligt på iPad om man inte använder t.ex appen Puffin för att titta på den. Rekommenderar dock att se sidan genom dator.)

Besök mängder av kulturella platser i världen genom Google Arts & Culture:
Google Arts and Culture har stora mängder foton, videos och fakta om olika platser, konst, historiska personer osv:

Är du på jakt efter tavlor av någon särskild konstnär, som du vill visa dina elever?

Det är lätt att få en överblick över de olika epokerna, och hur olika de ser ut.

Det finns bilder från hela världen.

Vad sägs om att kunna se pyramiderna i 360-gradersfoto? Flytta dig runt med datormusen!

Klicka på Nearby, så kan du se svenska alternativ. I mitt fall erbjuds jag bland annat att se mig omkring på Nationalmuseum i Stockholm. Det finns även 360-gradersfoto därifrån.

Här kan man bland annat se gamla utställningar och vandra omkring i modeller av Versailles.
Ta en promenad i Eremitaget i Sankt Petersburgs salar:
Trevlig resa!
/Sanna

Tema: Res jorden runt på nätet, lektionplanering, del 1

En fördel med internet är ju dess möjlighet att göra världen mindre. På bråkdelen av en sekund kan du vara på andra sidan jordklotet. Detta kan du utnyttja i din undervisning! Att bara titta på bilder från andra delar av världen är förstås också roligt, men du kan självklart uppfylla massor av delar av det centrala innehållet genom att tänka kreativt! Här kommer en rad användbara sidor- och en drös lektionsuppslag!
I del 1 tittar vi på lite olika sidor som ger oss möjlighet att sätta oss in i hur världen ser ut- och vi gör egna flygbiljetter!

Airpano

En fantastisk sida att använda för att resa över världen är Airpano. Där finns både panoramafoton, 360-foton och videos. Dra dig runt i foton och videos med musen, så ser du det som om du vred på huvudet! Visa sidan med projektor för maximal effekt! Här finns till exempel fantastiska foton av aktiva vulkaner! Perfekt när ni läser om vad som sker i jordens innandöme! Det finns också kategorier, som till exempel snö och is, vattenfall, nordpolen, väderkvarnar och mycket mer.
Det finns mängder av platser att välja på!

Hur ofta har man möjlighet att zooma in och titta på en aktiv vulkan från olika håll?

Det finns ofta möjighet att se bilderna från olika håll.
Många av bilderna har också faktarutor!

Karneval i Venedig? Här kan du följa med på en video! Vad är en karneval? Hur har de byggt husen i Venedig? 

Grönland. Prata om miljöeffekter? Vad händer om isen smälter?

Paraden på Röda torget som 360-video! Prata om Rysslands roll under och efter kriget? Nutidskunskap om Rysslands roll nu? Gamla Sovjet? 

Google Maps

En gata i New York. Ge eleverna adresser och låt dem öva på att beskriva vägen för varandra. Hamnar kompisen på rätt plats? Låt dem ta reda på och berätta mer om området adressen ligger i. 

Besök Europas största synagoga i Budapest som en del av religionsundervisningen. Eller berätta om de judiska ghettona under andra världskriget, och passa på att berätta om Raoul Wallenberg.

Newspaper Map

Newspaper Map kan du hitta tidningar från hela världen. Be eleverna att ”resa” till en plats, och ta reda på mer om den. Låt dem läsa en tidning från platsen. Vilka är de stora nyheterna här? Vilka frågor diskuteras? Här måste du förstås kolla att det finns någon tidning på ett språk eleverna kan läsa på! Det gör du enkelt med panelen till höger på sidan som hjälp: Färgen på nålarna på kartan representerar de olika språken. 


Ur Lgr11, Geografi, syfte:

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.”
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor.

Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.”


I åk 1-3 innebär detta, enligt Lgr11, bland annat:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
Undervisningen i geografi ska bland annat behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6:Livsmiljöer  (utdrag)
  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. 

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt (utdrag)

  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Så några förslag på upplägg för att göra ovanstående:

En såhär snygg flygbiljett kan du skapa till valfri plats i världen åt dina elever- med deras namn – på http://omatic.musicairport.com/ !

  • Gör resebiljetter till olika platser i världen. Det kan du göra här! Be eleverna att ta reda på folkmängd, storlek på landet i förhållande till Sverige (Större? Mindre?), vad heter valutan,  andra fakta om landet och att hitta en plats i landet/staden på Google Maps eller Airpano som de kan visa klasskamraterna. Om det talas ett språk eleverna förstår kan ni även använda Newspapermap för att ta reda på vad som är viktigt i nyheterna just där.
  • Vulkaner? Var finns det vulkaner i världen? Använd information från Wikipedia, Unga faktas sida om vulkaner,  Läs i SO-rummet om Pompeji, Titta på vulkanerna i Airpano, och varför inte komplettera med ett vulkanexperiment? Eller bygg vulkaner i papier maché. 
  • Vilken är din drömplats att bo på? Gör egna flygbiljetter, ta reda på mer om platsen, till exempel via Google Maps, och berätta för kompisarna i bild, text eller tal!
  • Titta på panoramabilder i Airpano. Hur ser de olika miljöerna ut? Hur har det påverkat hur människor bosatt sig och byggt, och hur de försörjer sig? Jämför New Delhi och Grönland, tex.
  • Jämför naturen i olika världsdelar. Varför har vi inte djungler i Sverige? Varför är det inte björkskog på Borneo?
  • Här finns mina tidigare idéer och förslag om hur man kan jobba med de svenska landskapen!

Trevlig resa!








Landskapen, eller ”Gör en gemensam bok i Book Creator”: Lektionsplanering som PDF.

Min lektionsplanering för landskap och Book Creator
Ett av de mest klickade inläggen i bloggen är den lektionsplanering jag gjort för hur man kan jobba med landskapen i åk 3-4, och göra en klassbok om dessa i Book Creator. Självklart kan man använda planeringen för antingen enbart landskapslektioner eller enbart klassboksplanering också. Kanske är det därför den är så flitigt klickad? 🙂 Oavsett vilket tänkte jag därför göra livet lite enklare för den som eventuellt vill kunna skriva ut planeringen: HÄR finns den därför nu som PDF för nedladdning!
Självklart är hela planeringen kopplad till det centrala innehållet i Lgr11 i svenska och geografi.

Svenska dialekter i Lgr 11- länktips och filmer


I klippet ovan testas Robert Gustafsson på olika svenska dialekter, på ett underhållande sätt. Videon kan vara ett av många sätt att visa elever på skillnaden mellan olika sätt att prata i vårt avlånga land. 

I svenskundervisningen ingår att prata om svenska dialekter. Om man inte har en uppsjö av dialekttalande kollegor kan det vara svårt att visa eleverna likheter och skillnader mellan dialekterna. De flesta barn känner igen skånska, men hur många vet att det finns många olika sorters skånska, till exempel? Ett barn vars hela familj kommer från samma ort, eller kanske inte alls från Sverige, eller som inte rest runt i landet kanske inte ens hört vissa dialekter, som till exempel gotländska.

Youtube-videon ovan visar 50 svenska dialekter, från söder till norr. Det han säger är totalt nonsens, och ska man lyssna på alla dialekterna blir man ganska trött i öronen, men det är intressanta skillnader och nyanser mellan dialekterna.

Man kan också hitta i stort sett alla avsnitt i serien ”Svenska dialektmysterier” med Fredrik Lindström på Youtube. Fantastiskt rolig och intressant serie! Här nedan finns till exempel avsnittet om dialekter i ”Gnällbältet”.

Några frågor man kan ställa till eleverna:

  • Finns det några likheter mellan olika dialekter?
  • Vad tror de skillnaderna mellan olika landsändars sätt att prata beror på?
  • Vilka är skillnaderna mellan dialekterna?
  • Hur låter det just där de själva bor?
  • Har de erfarenheter av andra dialekter? De kanske har familjemedlemmar eller släktingar som pratar en annan dialekt än de själva?
  • Tycker de att det är svårt att förstå någon dialekt? Varför?


Här finns ett lektionsmaterial från Språk och Folkminnen om dialekter i skolan. Materialet är för högstadiet, men kan användas ävensom lärarhandledning även i andra årskurser. På Språk och Folkminnens webbsida finns en hel del material om dialekter, och även möjlighet att lyssna på dialekter utifrån en karta!

Även här finns en mängd dialekter att lyssna på. Intressant är att det går att höra skillnaderna mellan olika generationer här också, vilket är ett bra underlag till diskussion med eleverna. Varför pratar olika generationer olika? Känner de igen det från sitt eget liv?

I DN finns en rolig frågesport med svenska dialektala ord. Jättesvårt!

Här finns intressanta artiklar i Språktidningen om dialekter!
En artikel i SVD om hur dialekterna dör ut.

Lgr 11, kursplan i svenska:


Årskurs 4−6 under rubriken Språkbruk:

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska.

Kunskapskrav:
Betyget E, C, A i slutet av årskurs 6: Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader i svenskan och närliggande språk

Årskurs 7−9 under rubriken Språkbruk:

  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. 
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. 
  •  Språkbruk genom tiderna. 

Ur kunskapskraven
Betyget E i slutet av årskurs 9:
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Perspektiv från Rädda Barnen som lektionsunderlag

På Rädda Barnens sida www.livetslotteri.se går det att lotta fram att ”födas i ett annat land”- och få statistik och information om hur ditt liv skulle kunna tänkas ha sett ut då. Det finns inloggning med Facebook, men du kan välja att bara skriva ett påhittat eller eget namn också. Jag valde ”Sanna Test” i exemplet ovan, då jag inte ville koppla mitt Fb-konto.
Livets lotteri är perfekt att använda för att skapa perspektiv på tillvaron i klassrummet. Använd som diskussionsunderlag, låt barnen skriva om sin nya fiktiva personlighet- hur skulle dagen ha sett ut? Låt dem ta reda på mer om landet de tilldelats, göra presentationer i Keynote t.ex. och berätta för klasskompisar. Gör iMoviefilmer där de kan lägga på berättarröst om de inte vill redovisa framför tavlan. I samhällskunskap kan de ta reda på mer om landet: Är det demokrati eller diktatur? Är det krig? Varför? Sedan hur länge? Är landet rikt eller fattigt?
I geografi kan de ta reda på mer om landets läge på kartan: Var ligger landet? Vilken världsdel? Hur ser landet ut? Berg? Kuster? Vegetation?

Eftersom sidan är gjord i Flash funkar den inte på iPad om den inte besöks via någon flashsimulerande app, som till exempel Puffin.

Ted Ed! Lessons worth sharing!

Ted Ed,  när du behöver en kort film som förklarar allt…

Missa inte Ted- Ed på Youtube! Här finns olika korta filmer som går att använda i undervisningen. inte minst om du vill börja med flippat klassrum! 
De är på engelska, men bör gå att använda även med svenska barn i många fall. Inte minst med äldre mellanstadieelever och högstadieelever. Filmerna är snygga, pedagogiska och underhållande och kommer från Ted Ed, som också är en fantastisk resurs att ösa ur! På Ted Ed finns mängder med färdiga lektioner att använda, men det går också att skapa egna lektioner med de filmer man valt! Såhär beskriver de själva webbsidan:

”There are two types of TED-Ed lessons. The first, TED-Ed’s award-winning original lessons, represent collaborations between expert educators, screenwriters and animators. Each collaboration aims to capture and amplify a great lesson idea suggested by the TED community. The second type of TED-Ed lesson can be created by any website visitor, and involves adding questions, discussion topics and other supplementary materials to any educational video on YouTube. Both types of TED-Ed lessons are used regularly – in classrooms and homes – to introduce new topics to learners in an exciting, curiosity-inspiring way.”

Det går enkelt att skapa ett lärarkonto och börja skapa lektioner, men det går också att använda sig av de färdiga lektioner som redan finns på på sidan.

Lättarbetat verktyg för att bygga upp lektioner  i Ted Ed!

När man valt en film kan man lägga till övrigt innehåll

Det går också att lägga till frågor och diskussioner

Om du istället väljer att jobba med en av de befintliga lektionerna kan du dessutom anpassa den till hur du vill jobba med den.

Den här filmen är en del av en lektion som du hittar på Ted Eds sida!
Här är Ted Eds egen video som visar hur tjänsten fungerar.

Lektionsplanering: Skriv en klassbok om Sveriges landskap med BookCreator

Här följer ett förslag på upplägg för att gå igenom Sveriges landskap med åk 3/4 med ikt-inslag. 

Sveriges landskap ingår i det centrala innehållet i geografi för årskurs 4-6:

  •  Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden. 
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. 
Här tar vi också hänsyn till delar av det centrala innehållet i svenska för åk 1-3:
  •  Att skriva på dator
  • Skapande av texter där ord och bild samspelar
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för bbarn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
Samt för årskurs 4-6:
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Att skriva och redigera texter med hjälp av dator.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Stäödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Faktatexter
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Mål: Eleverna ska ha lärt sig Sveriges landskap, och veta ungefär var i landet de ligger. De ska också kunna återge fakta om olika landskap på ett begripligt och strukturerat sätt, som en del av ett sammanhang.
Undervisning: De kommer att få ta del av information om landskapen, se filmer, öva på att hitta landskapen på en karta, känna igen Sveriges karta, och öva på att ta fram information och formulera om den med egna ord.

Bedömning: Har eleven tagit reda på fakta om något landskap? Kan den pricka in ett flertal landskap på en karta? Har den skrivit en text i Book Creator? Har den återgett fakta på ett begripligt sätt, med fungerande meningsbyggnad?



Det här behöver du:
iPads med appen BookCreator. En dator, en projektor. Eleverna behöver antingen jobba i par eller enskilt. Du kan också ha nytta av appen Google Earth på iPadsen.

Förslag på upplägg:

Lektion 1:
Ge eleverna en introduktion till Sveriges 25 landskap. 
Här finns till exempel en kort film från Studi.se som du kan visa:
Det finns också filmer om alla landskap att se på www.sli.se

Geografens testamente
Till Geografens testamente finns också ett ”brädspel” på internet, Sverigeresan, med frågor till varje program:
Sverigeresan

Sverigeresan

(Avsnitten är drygt 20 minuter, så att se ett avsnitt och spela Sverigeresan efter kräver en fyrtiominuterslektion utan alltför mycket andra inslag.)

Lektion 2:
Inled med att se hur många landskap eleverna kan, och vad de vet om dem. Webbmagistern fungerar inte på iPad, men den fungerar bra på dator, och landskapstestet kan med fördel göras tillsammans i hela klassen, med projektor. Det finns tre landskapsuppgifter på webbmagistern: Sveriges landskap 1, Sveriges landskap 2 och Sveriges landskap 3.

webbmagistern.se

Här kan ni lyssna på dialekter från varje landskap!

Lektion 3:
Ge varje elev i klassen ett landskap. Om det inte finns tillräckligt många elever kan några landskap vara extrauppgift för de elever som älskar att skriva eller blir klara fort. Om du tex inte har tillräckligt många iPads för att eleverna ska kunna arbeta med detta samtidigt kan de få två landskap och jobba två och två.

Låt eleverna börja ta reda på fakta om sitt landskap. Till sin hjälp kan de till exempel använda Wikipedia, Google,

Landskapsblommor: http://linnaeus.nrm.se/flora/landskap.html
Landskapsdjur: http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskapsdjur

Landskapsblommor och landskapsdjur på nedladdningsbar pdf: http://www.ungafakta.se/kunskapsbanken/svenska-landskap/

Även Seterra är ett smidigt verktyg för att öva geografi. Seterra fungerar även på surfplatta och telefon. Länk till Seterras landskapsspel.

Lektion 4:
Eleverna ska nu påbörja sitt arbete med en bok i Book Creator. Boken ska innehålla:

  • Landskapets namn
  • Var i Sverige det ligger? Eleven ska själv rita en Sverigekarta, och rita in sitt landskap, fota den och infoga i boken.
  • En sida med ett fejkat vykort från en ort i landskapet, där de skriver som om de varit där.
  • En känd person från landskapet.
  • Fakta om landskapsdjuret
  • Fakta om landskapsblomman
  • Antal invånare
  • Hur stort landskapet är
  • Vilka kända orter eller städer som finns i landskapet
  • Något om naturen
  • Sådant som kan vara kul att veta 
Gratis bilder som är att fria att använda, från de olika landskapen kan eleverna till exempel hitta här: http://fotofinnaren.se/
OBS! Innan ni börjar måste ni gemensamt bestämma vilket format böckerna ska göras i, så att alla gör dem likadant. Annars går det inte att slå ihop dem till en gemensam bok efteråt! Bestäm alltså om de ska göras i stående eller liggande format! 

HÄR finns en manual jag skrivit tidigare för hur du använder Book Creator- och hur du sammanfogar flera elevers böcker!  (öppnas i nytt fönster) Book Creator är lätt och intuitivt att arbeta i, och eleverna lär sig snabbt hur man gör. Du behöver inte vara expert, utan var öppen med att ni lär er tillsammans om du känner dig osäker.

När alla böcker är klara ska eleverna mejla sitt projekt till en mejladress som ni kan öppna på någon av klassens iPads. På det sättet hamnar alla projekt på en och samma iPad.

Under arbetets gång rekommenderar jag att de sparar sina projekt i iBooks med jämna mellanrum, för att minimera risken att någon kompis råkar radera boken:
Det görs såhär:

Öppna Book Creator och den bok som ska sparas:


Klicka på pilen i övre högra hörnet, och välj ”Open in iBooks”:


Boken öppnas- och sparas nu automatiskt som en kopia i iBooks. Denna kopia går tyvärr inte att redigera i Book Creator, men du är iallafall garanterad att det eleven gjort inte raderas, ifall det är flera elever som delar iPads… (Det finns nog inget så deppigt i ett klassrum som en elev som förlorat sitt skrivarbete…)

Hur många lektioner ni behöver lägga på själva skrivandet beror naturligtvis på hur just din klass arbetar, och vilka svårigheter som finns. En bra sysselsättning för elever som blir klara fortare är förstås att fortsätta öva på var landskapen är på exempelvis Seterra (se ovan).

När alla är klara och boken är sammanfogad avslutas projektet med fördel med en gemensam presentation där varje elev får berätta om sitt bidrag. Jag vill som vanligt påminna om att det kan göras på olika sätt: Elever som tycker att muntliga redovisningar är pest kan få göra det på andra sätt. Låt texten tala för sig själv tex, och låt eleven börja med att bara klicka sig fram genom sitt bidrag, eller låt kompisarna ställa frågor istället. 

Newspaper Map

Newspapermap.com

Newspaper Map är en sida där du kan hitta webbsidor med tidningar över hela världen. Det går att söka både på språk och plats. En användbar sida om man vill öva språk, jämföra olika tidningstyper, se hur olika händelser rapporteras om  runt om i världen, hur lokala tidningar rapporterar om saker vi kanske bara får små notiser om i Sverige etc. En perfekt sida för samhällskunskap, geografi och språkträning.