Digitalt museum

Förra veckan deltog jag i den här workshopen. Det var intressant och tankeväckande, men gav också upphov till en hel del funderingar. Det är lätt att bli till sig över digitala resurser. Museimänniskorna var det sannerligen. Bilderna skulle inte bara bli ”tillgängliga”, utan dessutom ”användbara”. Men det är också lätt att glömma bort att det måste finnas en ny poäng med digitala resurser i skolarbetet, för att inte bli ännu en sak i högen av moment i undervisningen. Lärare har redan en oerhört splittrad vardag, och det är inte säkert att digitaliserade museiresurser är något man saknar i klassrummet…  Därför ställer jag mig lite fundersam till den resurs som så entusiastiskt förevisades vid workshopen: Digitalt museum .

Jag var antagligen den mest kritiska i workshopen, och något tillspetsat kom mitt ifrågasättande att konkretiseras i frågan ”Hur många gånger har en lärare saknat en bild på en hundra år gammal flaska?”- Det är naturligtvis en överdrift, men faktum är att det inte nödvändigtvis är en tillgång med digitaliserade samlingar- delvis för att det skapar ytterligare en plats att leta på, men också för att merparten av bilderna, som från början bara skapats i dokumentationssyfte för museernas interna arbete, helt enkelt inte håller i undervisningssituationen. För att fånga elever måste man visa engagerande bilder. Stela bilder på föremål på en filtyta- med arkiveringsetikett bredvid- kommer helt enkelt inte att hjälpa lärare att göra jobbet i klassrummet. Tvärtom.

Det framhölls hur bra det är att ha möjlighet att använda bilderna i undervisningen, och jag kan se en del poänger i vissa ämnen, där man säkert skulle kunna skapa uppgifter utifrån bilderna, men det är också just det jag vänder mig emot:”Skapa uppgifter utifrån bilderna”? Vad skolan behöver är inte bilder att skapa uppgifter utifrån, utan bilder som kan illustrera de uppgifter man själv tänkt ut ska passa de moment som behövs i undervisningen- utifrån läroplanen.
Det är lätt att börja i fel ände i den digitala undervisningen: Vi skapar uppgifter som ska motivera och inspirera och se till att vi använder digital teknik, eftersom vi är ålagda numera att använda tekniken i undervisningen: Eleverna ska förberedas för ett modernt samhälle etc. Det skapar stress och får många lärare att känna sig ifrågasatta och dåliga. Det är helt enkelt svårt att se vad en iPad ska kunna lära ut som inte en rutinerad lärare i alla år gjort- utan tillgång till appar och skärmar. Digital teknik är fantastisk och kan förändra mycket- men utan en bra pedagogisk idé bakom är den sämre än den enklaste penna. (Pennan tränar iallafall finmotoriken och kopplingarna i hjärnan…)

En annan negativ aspekt av ”Digitalt Museum” är att alla bilderna har olika upphovsrätt, eftersom museerna själva fått välja. Det går alltså inte att säga till eleverna att de kan använda bilderna där och tillämpa samma Creative Commons-licens på allt de lånar därifrån. Det krånglar till det, och gör det tungjobbat. Alltså känns tjänsten mest användbar för visning av bilder- och då finns ju redan Google… Att visa bilder behövs ju ingen som helst upphovsrätt för, så jag förstod helt enkelt aldrig riktigt hypen runt Digitalt Museum. Det kändes som ”Kejsarens nya kläder”, där jag envist framhöll att jag aldrig behövt en bild på en artonhundratalsflaska….
Det som möjligen var en användbar funktion ut undervisningssynpunkt var möjligheten att på Pinterest-vis, skapa olika mappar för specifika ämnen. (Läs mitt tips om Pinterest här eller följ Johannes ikt-tips direkt på Pinterest) Men då kan man å andra sidan likaväl använda just Pinterest…

Så, jag är skeptisk till hur användbar sidan är, men vill ändå tipsa om att www.digitaltmuseum finns. Om den kan tänkas fylla en pedagogisk funktion eller inte lämnar jag åt varje lärare att avgöra.

Gör egna korsord

Uppdaterat 2016: Här hittar du mer om hur du kan göra egna korsord, både interaktiva och för utskrift

Om man vill göra egna korsord kan man använda den här sidan! Man matar enkelt in sina egna ord och ledtrådar, så genererar sidan ett korsord som både går att spara online, spara som PDF eller skriva ut! Perfekt om man vill göra bredvidarbete till elever som är färdiga fort, göra ett roligare sätt att förhöra glosor på eller ett korsord av barnens namn t.ex.

Idag är det teckenspråkets dag!

Den 14 maj 1981 fastslog riksdagen att teckenspråk är dövas förstaspråk, påminner Språkrådet om idag. I och med det var Sverige först i världen med att erkänna teckenspråket som officiellt språk.

För den som vill arbeta med det i klassrummet finns två gratisappar:
Teckenlex Free och sidan Svenskt teckenspråkslexikon (som också finns som gratis app ). På Svenskt teckenspråkslexikon finns för övrigt också en mängd länkar till andra sidor på nätet  med information om teckenspråk.
Läs mer på Språkrådets sida.

Ordmoln- webbsidor och appar!

Ordmoln är ett roligt verktyg att arbeta med. Man kan använda dem för att visualisera resultatet i en enkät eller utvärdering, presentera faktatexter, dikter, sångtexter etc. De går också att använda för att till exempel jobba med ordklasser, glosor eller värderingsövningar. Det är bara fantasin som sätter gränser! Det kan också till exempel vara ett trevligt sätt att samla alla klassens namn, eller låta barnen öva på att beskriva varandra – eller något annat (till exempel ett skolämne) med positiva ord. Det ord som ges flest gånger kommer med vissa av tjänsterna då att framträda starkare än andra.
Det finns en mängd ordmolnsappar. En av de äldsta ordmolnstjänsterna är Wordle. Där börjar du med att skriva in den text du vill göra ett ordmoln av. De ord som du vill ska framträda mer än andra, genom att vara större än övrig text skriver du flera gånger. I texten ovan har jag till exempel skrivit in ”solens” tre gånger, och ordet ”ljus” två gånger, så att båda orden blir lite större än de övriga- men ”solens” blir störst. (Se bild nedan!)

 

Du kan göra en mängd olika inställningar för att påverka det slutgiltiga utseendet. Du kan till exempel ändra till en annan föreslagen färgkombonation, med precis de färger du vill. Du klickar på de olika färgrutorna som kommer upp när du valt ”Edit custom palette”, och väljer de färger du vill använda. Du kan också byta teckensnitt, välja att ordna om i layouten, bara ha orden horisontellt, bara lodrätt osv.

 

Man kan ändra sitt ordmoln på en mängd olika sätt utöver detta. Du kan till exempel ta bort ord genom att högerklicka på dem. En del andra knep finns också beskrivna här.

Hur sparar man bilderna? 
För att spara bilderna som skapas kan du skriva ut dem, eller ta en skärmdump. Om du väljer att publicera dem får du också en webbadress du kan  länka in dem i bloggen med, men tänk på att det enda alternativet som finns är att spara dem offentligt. Det spelar ju ingen roll om det bara är en dikt, barnens ord om terminen som gått eller något liknande som ni gör ett ordmoln av, men det kan finnas situationer då offentliga ordmoln passar mindre bra.
Såhär gör du för att spara en bild av ordmolnet i din dator:

  • För att ta en skärmdump trycker du på knappen ”Fn” till vänster om mellanslaget och knappen ”Prnt Scrn” som sitter långt upp till höger på tangentbordet. Båda har röda bokstäver.
  • Efter det öppnar du Paint på din dator, öppnar ett nytt dokument och klistrar in din skärmdump genom att trycka på ctrl+v. Nu finns ditt ordmoln där.
  • Om du vill beskära bilden klickar du på ”Markera- markera allt”.
  • Sedan trycker du på ”beskär” och drar ut en ruta runt det område du vill ha kvar.
  • För att spara trycker du på symbolen högst upp i väsntra hörnet och väljer ”spara som” och väljer var du vill spara bilden och vad den ska heta.

En sida som också ger möjlighet att göra ordmoln, med mer avancerade former och färger är Taxgedo, som bilden ovanför är gjord i. Taxgedo ger stora variationsmöjligheter, och det går också att spara bilderna som JPG- filer och att spara dem både högupplösta och i lagom format för webben. Man kan också publicera dem på nätet på deras sida.

Appen Visual Poetry
Du kan göra ordmoln i ett antal olika appar också. En av de mest använda är Visual poetry (7 kr). I appen lägger du in en text som sedan omvandlas till en grafisk form, till exempel ett hjärta, eller vad du vill ha för form.

Du kan välja vilket teckensnitt du vill ha, men tyvärr har de flesta av dem inte å. ä och ö, så de förblir i ett och samma typsnitt när det händer (se ovan).

Markeringen till höger om textfältet visar vilken markeringsfärg det blir på ord du klickar på. På det sättet kan du välja att betona ord du tycker är extra viktiga i texten. Med elever kan man t.ex jobba med ordklasser på det här sättet, och be dem färgmarkera alla adverb, alla substantiv etc.

Man kan också välja att markera ett bestämt ord genom att byta typsnitt på bara det ordet. I mallen ovan kan man också lägga in en egen bild som bakgrund genom att klicka på kamerasymbolen.
Hur sparar man?
Man sparar genom att klicka på pilen i övre högra hörnet. Där kan man också välja att mejla, twittra eller lägga upp bilden på Instagram.

Pinterest- spara tips, idéer och länkar på nätet

En smidig sida för att både hitta och organisera undervisningsidéer är Pinterest. Sidan fungerar som en digital anslagstavla, där man sparar sina länkar som bilder. Resultatet blir översiktligt och praktiskt, eftersom man också kan spara dem under olika kategorier, och på en gång känner igen sina länkar tack vare bilden.
En smidig funktion är att man också kan prenumerera på andras ”boards”, och därigenom få tillgång till andras sparade idéer och länkar till olika kategorier. Man kan också ladda ner en liten symbol som lägger sig i menylisten i webbläsaren. Genom den kan man ”pinna” saker man läser på andra sidor, och sedan ha dem sparade på sitt Pinterestkonto.
Om man vill ha en board där man sparar idéer som man inte vill att någon annan ska kunna följa har man tillgång till tre dolda boards. Pinterest finns också som app för iPad och iPhone. Sparar du något från din enhet finns det genast på din board även på datorn.

Jag har skapat en anslagstavla för IKT på Johannes skola. Där länkas sådant som jag vill spara eller tipsa om. Det finns en mängd olika förvalda kategorier, utöver de man kan ange själv. Det finns till exempel en oerhört stor mängd tips på olika typer av pyssel och skapande aktiviteter man kan göra med eleverna i klassrummet, länkar till freebees att ladda ner och skriva ut, app-tips mm.

När man skapar ett medlemsskap kan man antingen registrera sig genom Facebook eller Twitter. Om man inte har konton där eller, som jag, inte vill använda dem för att logga in går det lätt att registrera sig via e-post också. 

För den som dessutom  har något annat intresse: mode, handarbete, pyssel, fordon, sport, träning etc, så finns det också mängder av inspiration att hitta! Det mesta är på engelska än så länge, men Pinterest växer i Sverige, och eftersom man kan dra nytta av möjligheten att dela finns alla möjligheter att hjälpa varandra att hitta och spara bra idéer för att spara planeringstid!


Det största problemet med Pinterest är i princip att det finns så otroligt mycket att läsa och spara att det är lätt att fastna där istället för att genomföra idéerna…

virtual manipulatives- visualisera bråk, decimaler och procent

Virtual manipulatives är en gratisapp som låter dig visualisera bråk, decimaltal och procent och deras inbördes förhållanden. Den fungerar så att man väljer t.ex. vilket bråk man vill lyfta ut på den vita arbetsytan. Om man håller fingret en stund över talet visas dess decimalform och procenttal. Storleken på brickorna är också i proportion till talets storlek, följaktligen är 0,1 och 10% i samma färg och lika stora. För en elev som har svårt att förstå hur de här sakerna förhåller sig till varandra är appen ett enkelt redskap för att jämföra tals storlek och lära sig att förstå hur bråk, decimaler och procent hänger ihop med varandra.

Man kan välja mellan cirklar och staplar i appen. Med appens pennverktyg kan man också anteckna direkt på arbetsytan. Man kan också spara en bild av sin arbetsyta, med anteckningar etc, i bildrullen. Det gör att man också kan skapa uppgifter i den för att till exempel visa på tavlan eller för att ge eleverna som diskussionsunderlag. Man kan till exempel göra ett antal uppgifter där eleverna ska förhålla sig till olika tal och rangordna dem i storleksordning.

Trippelklickar man på en ”pusselbit” raderas den. Suddgummit fungerar lite otippat, så om man vill ta bort text man skrivit klickar man upprepade gånger på suddet. Det går inte att sudda med fingret.
Appen är en variant på en funktion som funnits på sidan http://www.abcya.com/, där det för övrigt går att hitta en mängd bra lärspel!
Där finns till exempel Fraction Bingo, där man kan öva på att förlänga och förkorta bråk, eller Adding decimals som också är ett roligt sätt att öva på decimaler och bråk. Sidan har också spel för att öva stavning, hur man formulerar ett trevligt brev, eller lär sig att räkna tiokamraterna. Eftersom det är en amerikansk sida är allt på engelska, men de flesta mattespelen kräver inte språkkunskaper. Stavnings- och ordlekarna fungerar också i engelskundervisningen för våra svensktalande barn, men då i andra årskurser än de som anges. För skolans engelsktalande elever borde spelen som rä sorterade på årskurserna K-5 stämma någorlunda. Många av spelen är sådana att de fungerar att göra tillsammans på tavlan. Spelen på webbsidan är gjorda i Flash. Det gör att de inte fungerar att spela i Safari på iPaden. Däremot fungerar de om man använder någon av de speciella webläsare som klarar Flash, till exempel appen Puffin.
På datorn fungerar de däremot utmärkt!

QR-koder, och hur man kan använda dem i undervisningen

QR- koder, de där rutorna som ibland syns i reklamkampanjer i tunnelbanan är ett användbart redskap i undervisningen. Till det behöver man en QR-läsare, tex appen Qrafter, eller Kaywa. Båda apparna är gratis.
En QR- kod är en ruta med svarta och vita fält. När man håller QR- läsaren– som använder iPadens kamera– över rutan läser den informationen som finns lagrad i rutan. Rutan kan t.ex lagra webbadresser eller annan information. Om man länkat till en webbadress erbjuder QR- läsaren en att gå till sidan på en gång.

 Det här är en QR-kod som leder till en av skolans bloggar i en klass som jobbar mycket med IKT. Ladda ner en läsare och kolla vilken klassen är!

Vad kan man använda QR- läsare till?

  • Man kan t.ex. göra en tipspromenad, och länka till fakta som behövs för att kunna svara på frågorna. Istället för att ha ”1X2- frågor” kan frågorna vara ”berätta vad du vet om XX” eller ”Varför fungerar….?” , och så finns det minst en QR-kod som tar eleven till en sida där den kan tillförskansa sig tillräckliga kunskaper för att svara på frågan.
  • Man kan göra en länklista till eleverna med användbara fakta inom ett område.
  • Du kan skriva frågor och göra en kod av, som du sätter in på ett ställe i elevens bok där du vill att den stannar upp och reflekterar- eller för att kontrollera läsförståelsen.
  • Om ni jobbar i olika stationer kan instruktionerna ges som QR-kod.
  • Olika fakta (tex länkar, faktauppgifter, statistik etc) som behövs för att lösa frågor kan läggas i QR-koder och eleverna måste samarbeta gruppvis för att få fram svaren.
  • Eleverna kan göra QR-koder för att länka till var de hittat information de använt. Också ett enkelt sätt att hålla ett öga på att de inte skrivit av text ordagrant.
  • Om man vill ge eleverna tillgång till frågor deras dokument ska innehålla när de själva skriver kan man tex lägga in frågorna som en QR-kod. Om eleven scannar koden med Kaywa-appen och klickar på rutan med fingret får den som alternativ att kopiera texten som finns inlagd i koden. På så sätt kan det räcka att skriva ut en enda kod, och sen låta barnen scanna. Miljövänligt!
  • Gör en QR-kod till klassens blogg och sätt upp i klassrummet. Det gör det enkelt för föräldrar med smartphones att följa bloggen, eftersom de då snabbt och enkelt kan lägga till den som bokmärke på telefonskärmen!
  • Det är också ett praktiskt redskap för att hjälpa elever med läs- och skrivproblem att gå till en krånglig webbadress utan att behöva sitta och pilla med långa URL:er som lätt riskerar att bli fel, eller för att snabbt få in grundtext- tex instuderingsfrågor- i ett dokument de ska skriva.


Men hur skapar man själva koderna då?
Enklast är att använda en kodgenerator på nätet. Det finns en mängd sådana, men en av de mest använda är Kawayas sida http://qrcode.kaywa.com/

Mentimeter- omröstningar i klassrummet, eller visualiserad statistik

 Såhär ser sidan ut när en elev har röstat i en fråga.

Ett bra redskap för att få eleverna att arbeta med procent eller diagram är sidan Mentimeter (https://www.mentimeter.com/)
Den är ett praktiskt verktyg för att t.ex demonstrera hur en majoritetsomröstning går till, för att låta eleverna vara med och bestämma saker eller för att skapa matteuppgifter.
Praktiskt fungerar det så att du går in på sidan, och fyller i en fråga i frågefältet. När du lagt in din fråga får du välja på hur svarsalternativen ska vara utformade.Där väljer du ”single choice”, som är gratisvariantens enda alternativ. Efter det lägger du in svarsalternativen i fälten under, och väljer tema.Sedan väljer du att presentera frågan.
I högermarginalen visas nu en kod. Med den kan eleverna, från iPads eller smartphones, gå in på www.vot.rs och så skriver de in koden. Då ser de frågan på sin skärm och bara klickar i svar. Resultatet på din egen sida- som du alltså med fördel har uppe på tavlan under tiden- uppdateras i realtid.
Det går självklart att komma på massor av användningsområden för den här funktionen, men några exempel kan ju vara att låta eleverna rösta på olika saker ni ska göra i klassen, för att kolla om de kan svara på olika frågor om ämnen ni arbetat med, för att ge underlag till diagram som de gör själva osv. Den kan också vara ett bra sätt att få även de tystare elevernas åsikter att synas.
Viktigt att tänka på: Sidan fungerar INTE i Internet Explorer 8, så använd Firefox eller Google Chrome.

Lektionsförslag till temaveckan

Skärmdump från NASAs gratisapp.

Ur Monster Physics

Såhär ser MathRacing ut. Barnen sitter på varsin sida om iPaden.

För dem som har idétorka inför temaveckan på Johannes vecka 11, då temat är det digitala klassrummet, finns här lite förslag på saker man kan göra. En del saker är stora projekt, andra är mindre projekt som går lättare att väva in i det vanliga, dagliga arbetet i klassrummet.

  • Få snurr på klassens blogg. Utse ett eller ett par barn per dag under veckan, som enskilt eller tillsammans ansvarar för att publicera ett inlägg den aktuella dagen. Med appen BlogPress (22 kr) är det lätt att blogga från paddan. Om man vill aktivera fler barn kan man låta några vara bildansvariga och några textansvariga varje dag. Då hinner alla känna sig delaktiga under veckan, och skapar nyfikenhet hos föräldrarna- vilket gör det lättare att få dem att besöka bloggen.
  • Gör berättelser i StoryBird. Läs mer om Storybird här.
  • Gör en analog uppgift av en digital övning: Låt barnen spela King of Math Junior, och sedan, med inspiration av uppgifterna där, rita liknande uppgifter till varandra.
  • Ladda ner appen Fornfynd (15 kr) för att ta reda på vilka Fornfynd som finns i er närhet. Besök platsen. Låt barnen skriva om hur de tror att det såg ut på tiden för fornlämningen. (En webbsida med karta över fornlämningar, med avancerad sökfunktion, finns också här http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html)
  • Skriv berättelser i Book Creator. Låt barnen rita eller måla illustrationer till sin berättelse, och fota teckningarna och lägg in i boken.
  • Låt barnen göra mattesagor till varandra i någon serieapp (tex ComicLife 38 kr, Strip Designer 22 kr, Comic Book 15 kr) , eller på t.ex webbsidan Toondoo
  • Dela in barnen i grupper, gör filmer på givet tema, till exempel ”berätta allt ni vet om de nordiska länderna”. För att göra övergångar osv kan de jobba i iMovie. För en budgetvariant: låt dem filma i en inbyggda filmappen.
  • Ge grupper av barn en historisk händelse, låt dem göra ett fejkat, filmat nyhetsinslag om det, som de visar upp för klassen sedan, för att lära dem om händelsen. Ge dem vissa bestämda parametrar som ska finnas med från början. Om man vill göra en film som ser ut som en gammal stumfilm, med högt tempo, pianoklink och ”skyltar” mellan klippen finns jätteroliga enkla appen Vintagio för 7 kr.
  • Låt klassen bli en tidnings- eller tv-redaktion för en dag. Låt hälften producera material för en tidning om det tema ni arbetar med just nu, medan den andra halvan gör ett tv-inslag. Låt dem spela experter- eller be andra vuxna på skolan spela experten.
  • Koppla iPaden till tavlan och använd appen Monster Physics, 7 kr, i fysiken och lös problemen tillsammans i klassen. Appen är rätt knepig,  och passar nog årskurs 5-6 bäst.
  • Pratar ni om rymden? Appen NASA är gratis, och har en mängd fantastiska rymdbilder och fin grafik som förklarar planeternas förhållanden. Titta också på appen Junior Astronaut, och filmerna från den.
  • Skriv berättelser enskilt eller i grupper, och låt barnen läsa in dem i appen GarageBand (38 kr). Låt dem lägga på passande ljudeffekter från de inbyggda effektspåren.
  • Öva på klockan, med appen Moji Klockis. 
  • Låt barnen tävla mot varandra med appen MathRacing, där man spelar mot varandra, två och två, och den som snabbast löser mattetalen (som går att välja svårighetsgrad på) går i mål med sin racerbil först. Roligt, och lite stressigt, men det går att välja olika svårighetsgrad för de olika barnen också, så ett barn som hunnit längre kan få svårare uppgifter än ett barn som inte hunnit lika långt, och ändå tävla mot varandra på rättvisa villkor.

Och glöm inte att det går bra att be mig att komma på lektionerna om ni vill ha hjälp med att genomföra något av det här– eller något annat! 🙂