Julkalender för lärare del 9- samarbeta i realtid?

Ibland vill man att eleverna ska kunna samarbeta i realtid utan att krångla med inloggningar och liknande. Man kan också önska att de också kunde skriva på tavlan ifrån sin iPad- eller att man själv kunde det! Du kanske just visat något för en elev och lite snabbt vill visa samma sak på tavlan, till exempel, utan att behöva lämna elevens plats i klassrummet. Med sidan https://awwapp.com/ funkar faktiskt det! Startar du en whiteboard från din dator kan du dela den till din iPad, och arbeta vidare från båda ställena. 
Sidan har även en chattfunktion, som går att dölja om man vill.  För att bjuda in eleverna- eller någon annan, klickar du på figuren med gubbarna, väljer ”invite to board” och delar ut adressen eller låter eleverna scanna QR-koden. De kan genast börja rita- och det de ritar syns på tavlan mer eller mindre på en gång (beror lite på hur stabilt ditt nätverk är, förstås.) .
Det finns en rad alternativ. Du kan rita, sudda, klippa ut, lägga in bilder etc.

Sidan funkar på både dator och iPad/smartphone.

Du får både en QR-kod och en adress att dela ut till eleverna.

Socrative- ett verktyg med många möjligheter och låg inlärningströskel

Socrative.com är en oerhört smidig sida för elevrespons. Den är extremt lätt att lära, sig även om det ligger nära till hans att bli lite bortskrämd av den enkla designen, som inte ger särskilt många instruktioner. Faktum är att du klarar merparten av sidan helt utan instruktioner, bara du är beredd att prova dig fram. Jag provkörde sidan med 18 elever i årskurs 4-6 igår (våra IKT-ambassadörer), och är fullständigt socrativeifierad. 🙂 Vilken sida, och vilka möjligheter! Jag har delat in den här genomgången i två rubriker- eftersom det är stor skillnad på vad läraren ser och kan göra- och vad eleverna ser och kan göra. (tyvärr ligger bilderna inte rakt under varandra… bloggers ipad-app och mina bilder verkar inte vilja samarbeta idag…)

Lärarperspektivet

Du börjar med att skapa ett lärarkonto. Inga konstigheter. När du gjort det får du en kod högst upp på din sida. Den syns här nedan inringad med rött. Symbolen som är inringad med blått tar dig alltid till startsidan, som ser ut såhär:

 För att skapa ett frågeformulär klickar du på ”Manage quizzes”  över rutorna. Då kommer du till nedanstående sida:

Du kan välja på olika svarsvarianter; flervalsfrågor, rätt/fel och kort fritextsvar.
Skapa ett quiz genom att lägga till frågor och välja vilken typ av svarstyp du vill ha.

Du hittar dina färdiga quiz under ”my quizzes”.
Du kan också importera ett quiz en annan lärare har gjort i Socrative, eller importera från en excelfil.

Du kan se rapporter över elevernas svar i alla genomförda quiz.

Rapporterna kan fås i en rad olika varianter.

Du kan bland annat ladda ner resultatet som excel eller få det mejlat till dig- eller exporterat till Google Drive. 

Det finns också en rolig funktion som heter Space Race, där eleverna tävlar i lag genom att svara på frågor. 

Du kan styra om du  vill att tempot på frågorna ska styras av när eleven svarat, om de ska kunna klicka sig framåt, eller om de inte ska få frågan förrän du släpper fram den.

Exit tickets

Det finns prefabricerade exit tickets i verktyget. Du trycker bara på ”exit ticket”, så skickas den funktionen ut till eleverna, med tre frågor. Den sista erbjuder eleven att svara på en fråga du ställt tex muntligt eller framme på tavlan. Det krävs alltså ingen förberedelse i Socrative för att skicka exit tickets till eleverna för att få respons på hur lektionen varit, vad de lärt sig eller behöver mer information om. 

Elevperspektivet

När eleven kommer till startsidan på www.socrative.com ska den klicka på den vänstra inloggningsrutan:”Student login”.

Den här sidan laddas. Där skriver eleven in din kod. Den som nämndes i början av inlägget, och som står överst på din lärarsida i stort sett hela tiden. 
Eleven skriver in sitt namn- eller något annat om ni tänkt att de ska vara anonyma. 

Nu är eleven inloggad, och har du inte redan startat en aktivitet möts eleven av en pulserande grön symbol.

Det ögonblick då du startar en aktivitet på sidan startar elevens quiz omedelbart på elevens skärm. Rena magin! 🙂

Slutsats

Socrative.com är ett oerhört smidigt och användbart verktyg i klassrummet, Både bra för att låta alla elever komma till tals och för att stämma av deras kunskaper eller förväntningar. Det tar inte många minuter att lära sig, och den tiden är väl investerade minuter!

När man blir stolt över elever…

 Bildmanus och kreativa bakgrunder

Förra veckan gjorde vi en filmaktivitet i ena trean. De skulle vara med i Stockholm Filmfestival Juniors kortfilmstävling- och tävlingstiden gick ut i söndags. Det är lätt att som vuxen tro att det behövs så mycket tid till allt. Att man själv måste vara expert på appar och funktioner, och ha styrt aktiviteten helt i förväg. Här blev det tydligt hur bra det ibland är att bara låta elevernas kreativitet ta över. Tiden var knapp, och grupperna bara slumpade. Ändå lyckades alla grupper åstadkomma varsin film, komplett med bildmanus och allt. De var SÅ duktiga!  Mest imponerade gruppen som gjorde en flera minuter lång stop motion-film med lego. Se den nedan- och njut av detaljrikedomen! Den lilla björnen drar till och med in båten på stranden!

Samarbete kring stop motion-film. Vi använder appen Lego Movie, som är gratis.

Flera elever på en iPad- färdighetsträning på lågstadiet

När eleverna behöver dela på iPadsen begränsar det till en del vad man kan göra i klassrummet- eller gör det åtminstone lite mindre enkelt att planera arbetet.
Just nu har jag varit mycket i vår ena årskurs 3. Jag har tagit en mindre del, ungefär sex barn, från klassen, och jobbat med saker de behöver öva på i mindre grupp. Det har intressant nog fungerat bättre att låta eleverna jobba två och två på en iPad än att ha en iPad var. Vi har valt att fokusera på matematik och klockan, och då primärt arbetat med apparna Moji Klockis, Math Racing, Stop the Clock och Tiokompisar. För länkar se nedan!

Appar vi har arbetat med i stationer:

Moji Klockis

Moji Klockis 7 kr

Med Moji Klockis man man både läsa talet själv och få det uppläst.

 Moji klockis är en fantastiskt bra app för elever som behöver öva på klockan. De tycker att den är väldigt rolig, och det gör att de gärna arbetar långa stunder med den. Det enda negativa är möjligen att den tar slut för fort- och att det inte finns möjlighet att öva på digitala klockan. Appen har ett antal olika nivåer, graderade efter svårighet. Den startar med hela klockslag, och arbetar sig sedan upp till fem i halv etc. Det går att välja att låsa svårighetsnivåerna så att de måste göras ”i rätt ordning”, eller att låsa upp dem, och därigenom inte slösa tid på att ett barn som redan kan grunderna sitter och övar på något den redan kan. Perfekt med möjlighet till individualisering! Man kan också välja om man ska låta fåglarna explodera eller inte. Det låter brutalt, men är verkligen uppskattat av eleverna… Appen fungerar så att om du gör rätt kommer en nöjd liten fågel med ett ”tjoho!” och landar på en tråd. Gör du fel säger det pang och flyger fjädrar. När du fått fullt med fåglar får de olika roliga huvudbonader och medaljer, och även elever i årskurs tre tycker alltså att det är tillräckligt roligt för att motivera dem att fortsätta. Det går att få klockslaget uppläst genom att klicka på högtalasymbolen, så elever som har svårt att läsa behöver inte fastna på den uppgiften. Det gör det också lätt för barnet att få uppgiften upprepad om de glömt under tiden de funderar.

Eleverna tycker att det är roligt att följa fåglarna.
Det går att låsa nivåer i appen och att ta bort funktionen där fåglarna exploderar. Det går också att välja om man vill ha alla fåglar redan från början.
Rösten läser upp klockslagen, men det går också att stänga av ljudet och bara läsa- eller göra både och. Klickar man på högtalarsymbolen upprepas uppgiften. Bra för elever som inte kan läsa själva eller lätt glömmer uppgifter.

Tiokompisar

Tiokompisar 28 kr /eller Friends of ten, som den heter i den engelska version vi använder, eftersom det är en engelskspråkig klass)

Två elever jobbar med tiokompisarna. Överflödiga tal matar man figuren till höger med. Med katten kan man stjäla en siffra av motståndaren. 
I den här appen jobbar eleverna med tiokamraterna, som namnet antyder, men det går nu också att välja såväl 20 som 25, 30, 40, 50, 75, 100 och 1000 tex. Man kan också välja lägre tal än 10, och spela spelet brädtian med upp till fyra barn samtidigt på samma ipad, vilket gör appen mycket användbar i klass. Om det kommer upp ett tal man inte har användning för låter man figuren till höger äta upp den, med ett av barnen mycket uppskattat smaskande ljud. Man kan också få upp en katt, med vilken man kan stjäla siffror av motståndaren, eller en fågel, men vilken man kan ta bort vilken siffra man vill. Rolig, prisvärd och användbar app som lätt håller elever i åk 1-3 sysselsatta länge.
Här spelar fyra elever tillsammans, men har valt att jobba med tal som ska bli 75 iställlet för 10!
Det går också att arbteta ensam med appen i patiensliknande spel.
Även här har 75 valts som tal att arbeta med, men det finns många valmöjligheter i appen, och det går att göra det både lättare och svårare.

Math Racing

Math Racing 7 kr.

Barnen tycker det är roligt att spela Math Racing ihop på iPad!

Math racing är en  rolig app, där eleverna tränar huvudräkning i par. Eleverna sitter på varsin sida om ipaden, och styr med sina mattetal en liten racerbil. För att bilen ska åka framåt måste eleven svara rätt på mattetalen. Det går att ställa nivå på båda sidor om planen, vilket gör att elever på olika nivå kan möta varandra med anpassad svårighetsgrad. Det går också att välja räknesätt. Den avancerade eleven kan alltså räkna med alla räknesätten, medan eleven som inte kommit så långt bara räknar tal med addition, och ändå möta varandra på lika villkor. Det går också att ställa in maxfart på bilarna, om man har elever som inte tycker om den stress det ger att bilen åker. Uppskattat av eleverna, och ett roligt sätt att öva och automatisera addition med låga tal på. Just nu får jag ett felmeddelande när jag startar appen, men det går att klicka bort genom att klicka på krysset. Då startar spelet som det ska.

Nivåinställningarna görs på startsidan och kan enkelt hanteras även av eleverna själva.
Eleverna sitter på varsin sida av iPaden och räknar för att få bilen att röra sig.

Stop the Clock

Stop the Clock, 7 kr (som jag skrivit ett längre inlägg om tidigare här)
En rolig och bra app att öva digitala och analoga klockan på. Om det är nötandet av analoga klockan man vill åt rekommenderar jag Moji Klockis, men om man vill börja med digitala klockan är den här bra. En fördel som den delar med Moji Klockis är att man kan hoppa in på alla nivåer. Det innebär att eleverna inte behöver öva på sådant de redan kan.Man kan också välja att ”levla upp” genom att spela sig igenom hela appen.

Klicka på den ruta som hör ihop med respektive klocka så får de samma färg.
Välj vilken ruta som hör ihop med den markerade klockan.
Välj vilken nivå som är aktuell, eller spela i Challenge Mode där alla områden betas av i svårighetsordning.

IKT i samhällskunskapen

Klassrum för årskurs 2, vt 2013 på Johannes skola

Här har jag sammanställt lite förslag på hur man skulle kunna jobba med film i undervisningen inom ämnet Samhällskunskap. Jag har utgått från det centrala innehållet för årskurs 1-3, och valt de punkter jag kunnat komma på förslag utifrån:


Samhällskunskap

Ur det centrala innehållet för årskurs 1-3
Att leva tillsammans:

  •  Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. (Eleverna kan intervjua äldre personer om hur det var när de var barn och redigera ihop i iMovie. De kan dramatisera hur det var förr och filma.)
  •  Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (Eleverna kan göra filmer där de dramatiserar olika situationer och visar vad som är rätt och vad som är fel i en given situation. Som de gamla hederliga ”Bullenfilmerna” ungefär! De kan undersöka vad jämställdhet innebär och om de tycker att deras familjer är jämställda, om de tycker att skolan är jämställd, prova att göra tvärtemot ”konventionen”etc.)
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. (Eleverna kan göra en film utifrån skolans regler, och visa vad de innebär och hur man ska bete sig i olika sammanhang för att leva upp till dessa. De kan göra en instruktionsfilm om vilka fotbollsregler, basketregler som gäller inom sporten och vad som händer om man bryter mot dem på plan etc)
  •  Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. (Eleverna kan göra film om trafikregler, och filma trafik i närmiljön för att exemplifiera. De kan också exemplifiera med leksaksbilar, och göra stop motion-film med speakerröst.)

Att leva i närområdet

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat (Ta med hjälp av till exempel Stockholmskällans bildarkiv, spårvägsmuseets bildarkiv och tjänsten Fornsök från Riksantikvarieämbetet reda på hur länge människor bott där barnen bor idag. Hur länge har Vasastan varit bebyggd? Låt barnen diskutera vad som kan ha varit orsaken till att människor bosatte sig just här, rent geografiskt. Låt barnen göra en film om vad de kommit fram till, eller genom att dokumentera informationssökningen.)
  •  Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. (Se ovan)
  • Yrken och verksamheter i närområdet. (Barnen kan delas in i grupper som i filmform berättar om olika yrken, genom intervjuer och faktainsamlande.)

Att leva i världen

  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.(Eleverna kan dramatisera de olika tidsbegreppen och berätta fakta genom detta.)
  •   Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. (Filma spår från forntiden eller genom att återberätta bakgrunden till språkliga uttryck, tex med hjälp av filmade sketcher. Här finns en hel del fakta om uttryck! Med hjälp av Fornsök kan man också hitta arkeologiska fakta. Jag har tidigare skrivit om både Fornsök och appen Fornfynd!  )
  •  Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytoloi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler, och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd, samt några av de vanligaste psalmerna. (Filmer om gudarna och deras egenskaper, man kan till exempel välja att förflytta gudarna till modern miljö. Dramatisera bibelberättelser, göra en dokumentär om högtider och symboler inom kristendom, judendom och islam. Göra jämförelser mellan olika högtider och symboler religionerna emellan.)
  •   Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvanor. (Filma olika miljöproblem i närmiljön och ge förslag på hur det skulle kunna göras bättre, göra en film om hur man kan ta vara på matrester etc.)
  •  Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. (Göra en film om hur det fungerar med pengar, och svara på frågor, tex: Hur får föräldrar sina pengar? Vad är lön? Vad är barnbidrag? Vad är ett bankkonto? Vad är ett bankkort? Vad ska pengarna räcka till? Vad är rimligt att ha i veckopeng?)
  •  Aktuella samhällsfrågor i olika medier.(Göra ett eget nyhetsprogram med egna förklaringar av aktuella samhällsfrågor.)

Att undersöka verkligheten

  •  Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.(Intervjua människor på något givet ämne, t.ex hur de var förr- se exempel ovan, komplettera med information från nätet och böcker. Sammanställ till en film.)

IKT i fysikundervisningen, några förslag!


Delar av det centrala innehållet i fysik, som skulle kunna passa att göra film av- för att vara med i Johannes skolas filmfestival!

Ur det centrala innehållet i kursplanen i fysik för årskurs 1-3, kompletterat med ikt-tips

Året runt i naturen:
  •  Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. (Eleverna kan göra filmer som kombinerar att berätta om jorden, solens och månens rörelser. De kan också göra filmer om stjärnorna och stjärntecken. De kan berätta om de gamla grekiska myterna runt stjärntecknen, eller om Galilei. De kan berätta om första månfärden och rymdforskning.)
  •   Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider (se nedan)
  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till årstider.( De kan delas in i grupper och berätta om de olika årstiderna.)
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.( De kan gruppvis göra faktafilmer om olika djurtyper. De kan besöka Skansen och filma olika djurtyper.)

Kropp och hälsa:
  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.( Eleverna kan göra filmer om hur dygnsrytmen ser ut, vad man gör på olika tider på dygnet och kombinera det med att lära sig klockan. De kan göra filmer om hur motion påverkar kroppen, eller berätta om olika funktioner i kroppen.)
  •  Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. (Berätta om kroppen, dela upp och berätta om olika delar av kroppen, eller gör det ämnesövergripande och lär ut vad de heter på flera språk och gör en film med ”kroppsglosor”).
  •   Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. (Eleverna kan, i grupp, göra filmer som berättar om de olika sinnena, och vad de innebär. Dela upp eleverna i olika grupper som allihop får varsitt sinne till exempel.)

Material och ämnen i vår omgivning:
  •  Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.(De kan lära sig om källsortering, och göra instruktionsfilmer om hur man källsorterar, och vad som händer i naturen om man kastar olika typer av material. De kan också berätta om hur olika föremål utvecklats, och vilka material som använts (tex skor som varit av skinn görs nu i plast osv, vilken miljöpåverkan kan det ha?).)
  • Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.( De kan filma och berätta om vad som händer om man kokar eller fryser vatten, och undersöka skillnaderna mellan vatten i olika former (T.ex svara på frågorna:  Väger det lika mycket? Tar 1 liter vatten lika stor plats när det är fruset? Hur mycket vatten försvinner om man låter 1 liter vatten koka tio minuter utan lock? Vart tar vattnet vägen?)

Berättelser om natur och naturvetenskap:
 

  • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. (Eleverna kan dramatisera skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan, till exempel fabler.)
  • Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. (De kan göra filmer om de olika myterna om Vintergatan, sett ur asagudarnas och antika perspektiv. De kan ta reda på och berätta om varför man trodde att jorden var platt. De kan göra en koppling till de olika gudar som namngett planeterna och berätta om dem och planeten. (T.ex en film om guden Mars, och fakta om honom, kombinerat med fakta om planeten Mars.)

Delar ut det centrala innehållet i fysik i årskurs 4-6 som skulle passa att göra filmer om

Fysiken i naturen och samhället
  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Eleverna kan göra grupparbeten, ta reda på fakta och göra filmer om olika typer av energikällor och redovisa för de andra grupperna. Faktafilmer om energi (De kan med sina filmer besvara frågor, t.ex: Vad är energi? Vad menas med att den är oförstörbar? Ge exempel på olika typer av energi? Vad är skillnaden mellan rörelseenergi och värmeenergi?)
  •  Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. ( Berätta om väder. Hur mäts väder? Hur görs en väderprognos? Varför är det svårt att förutsäga väder? Hur påverkar miljöförstöringen klimatet/ vädret? Hur har sättet att göra väderprognoser förändrats historiskt? Gör egna väderleksrapporter och filma. Kombinera med geografi och kartkunskap!)
Fysiken och vardagslivet:
  •  Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. (beskriva energiflöden. De kan visa skillnader mellan olika mängder kläder, hur man ska klä sig enligt lager- på-lagerprincipen på vintern och varför det hjälper en att hålla värmen, beskriva olika ernergiflöden, tex ”hur fungerar en termos?”.)
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. (Beskriva hur elektriska kretsar fungerar. Visa med en elektrisk krets. Berätta hur olika föremål fungerar. Ta reda på hur laddningen fungerar i t.ex en iPad jämfört med en ficklampa som man byter batterier i.)
  • Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. (Ta reda på hur magneter fungerar. Varför används de i olika sammanhang?  Vilka material fastnar magneter på?Vilken teknisk utrustning finns det magneter i och vad fyller de för funktion där? Hur länge har människan känt till magneter? Hur påverkas människan av magnetfält?)
  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. (Beskriva vad ljudvågor är och hur vi hör. Kombinera med andra sinnen och att läsa ”kroppen” i biologi, t.ex låt en grupp berätta om örat, dess beståndsdelar och hörseln och en grupp om ögat och synen.)
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.( Se ovan om ljud! Kombinera att lära sig om ljus och ljud. Eleverna kan ta reda på och förklara skillnaderna mellan hur ljus sprids och ljudvågor, och jämföra hur vi uppfattar ljus och ljud. De kan med filmer visa hur vi uppfattar olika saker i olika belysning. Varför ser vissa djur bra i mörker? De kan illustrera skillnaderna mellan mörker- och ljusseende, förklara skillnaderna mellan tappar och stavars funktion i ögat.)
Fysiken och världsbilden:

  •  Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. (Ge eleverna en samling vetenskapliga upptäckter och uppfinningar att berätta om, och låt dem dramatisera, göra nyhetssändningar, dokumentärer eller tecknad film om dessa. T.ex kan de berätta om Alfred Nobel och dynamiten, Edison och glöldlampan, Fleming och penicillinet. Här kan man hitta upptäckter under 1900-talet: https://sv.wikipedia.org/wiki/1900-talet)
  •  Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (Precis som de yngre eleverna kan de göra filmer om de olika myterna om Vintergatan, sett ur asagudarnas och gamla grekernas perspektiv. De kan ta reda på och berätta om varför man trodde att jorden var platt. De kan göra en koppling till de olika gudar som namngett planeterna och berätta om dem och planeten. (T.ex en film om guden Mars, och fakta om honom, kombinerat med fakta om planeten Mars.)
  •  Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.( Eleverna kan förklara solsystemet, och hur det fungerar. De kan beskriva planeter och rymden. De kan förklara skillnaderna mellan viktlös och tyngdlös, göra filmer om första månlandningen och använda bilder från NASAs gratisapp, de kan ta reda på vad som händer med astronauters fysik när de är i rymden och varför den påverkas, för att t.ex förstå hur gravitationen påverkar människan.)
  • Människan i rymden och användningen av satelliter. (Se ovan)
Fysikens metoder och arbetssätt:
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.(Låt eleverna göra en undersökning av något fysikrelaterat och göra en sammanställning. Låt dem sedan fundera över hur de skulle kunna förmedla den information de kommit fram till i filmformat, till exempel som vetenskapsprogram.)
  •  Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (Se något avsnitt/ delar av ett vetenskapsprogram. Fundera över hur ni skulle kunna presenterat samma information på ett lättare sätt. Låt eleverna göra ”fysikfilmer för jämnåriga”.)

Göra en klassbok i Book Creator, steg för steg

 
Välj ett gemensamt format som alla eleverna skapar sin bok i.  Alla klassens böcker måste vara i samma format för att de ska gå att slå ihop. Det är också bra om man tex vill göra en blädderbar tidning på nätet.

Välj ett gemensamt teckensnitt för rubriker och brödtext. Bestäm antingen tillsammans eller själv vilket som ska användas och ge eleverna i uppgift att hela tiden kontrollera att de använder rätt typsnitt. hur de ändrar teckensnitt ser du längre ner!

Kom överens om hur ni vill att texten ska se ut i övrigt: Ska texten vara vänstercentrerad eller centrerad tex? Vänstercentrerad text är lättast att läsa.

Utforma omslaget. Genom att klicka på pluset i övre högre hörnet kommer det upp en mängd tilläggsval, såsom foto, kamera, text och ljud.

Här har jag valt en bild som låg i min kamerarulle på iPaden. Dem får man fram under alternativet ”Photos”. Jag kan välja att flytta den till den position jag vill ha den i, samt att krympa eller förstora den genom att dra i de blå punkterna på fotot. Jag kan också snurra fotot genom att ta med två fingrar och vrida på det.

För att lägga till text klickar man på plusset igen, och får fram funktionen ”text”. Där fyller du i vad det ska stå. Du kan sedan flytta den färdiga textrutan dit jdu vill ha den på omslaget och också ändra storlek på samma sätt som med bilden. Om du ångrar dig och vill redigera texten dubbelklickar du på textrutan.

För att gå till nästa sida trycker du på ”next” i högerkanten av boken. Där kommer det nu upp en ny sida. Om du vill byta bakgrundsfärg klickar du på informationssymbolen i övre högra hörnet. Där finns bland annat valet att byta ”page color”. Klicka på färgrutan så kommer andra valmöjligheter upp.

För att byta teckensnitt klickar du på en textruta så att den blir markerad. Sedan klickar du igen på informationssymbolen.Där kommer en rad formateringsmöjligheter upp; centrera texten, byta färgbakgrund, byta teckenfärg, fet stil osv.

Här finns också möjligheten att flytta objekt framåt och bakåt i ”högen” på sidan. Om man har både bilder och text på samma sida kan man behöva använda den här funktionen, för att inte bilden ska skymma texten till exempel.

Här har jag lagt bilden med hjärtat längst bak, och bytt färg på texten, så att den ska ligga överst och gå att läsa.

 Vill man lägga till ljud, och använda boken som den är i appen eller i iBooks kan man nu trycka på ”add sound”. Man kan också lägga till ett ljudspår från iTunes.
När man talat in ett spår landar en högtalarsymbol på sidan. Den kan man självklart lägga där man vill ha den.
Om man tänkt publicera boken som tidning på nätet, mejla som pdf till föräldrar eller liknande är det  bra att tänka på att ljudfilerna inte kommer följa med, utan bara finnas som en symbol på sidorna.

När du tycker att boken är färdig är det dags att exportera den till iBooks, så att den går att bläddra i. Det gör du genom pilen högst upp till höger. När du trycker på ”Open in iBooks” landar den automatiskt i iBooks bokhylla och går att bläddra i.

Lägga ihop böcker i Book Creator

Man kan bara lägga ihop böcker som gjorts i samma format. Därför är det viktigt att man bestämmer en gemensam utformning redan från början om man tänkt lägga ihop dem till en klassbok.

Enklast görs det genom att mejla filen som ”ePub-fil” från de övriga iPadsen i klassen till/från en gmailadress som man har inlagd på en padda. Det gör man genom att klicka på molnet och välja ”email as iBook”.

Sedan kan man på en av paddorna gå in i mejlen och där öppna varje bilaga och välja att öppna dem i Book Creator istället för i iBooks.

För att sedan slå ihop böckerna väljer du vilken bok du vill starta med som grundbok. En bra idé är att göra en särskild bok för detta, som bara har ett omslag till exempel, med titeln ”Klass 3B:s bok om vikingatiden” till exempel.  När du gjort detta klickar du på pilen under boken.

Där väljer du alternativet ”combine books”. När du valt bok trycker du där på ”copy”. Böckerna är nu sammanslagna till en bok. För att fylla på med fler böcker gör du om momentet ovan från valet vid ”pilen under boken”.

Om du vill göra ändringar i bokens grundinställningar, såsom titel och författare kan du göra det om du klickar på informationssymbolen under boken.

QR-koder, och hur man kan använda dem i undervisningen

QR- koder, de där rutorna som ibland syns i reklamkampanjer i tunnelbanan är ett användbart redskap i undervisningen. Till det behöver man en QR-läsare, tex appen Qrafter, eller Kaywa. Båda apparna är gratis.
En QR- kod är en ruta med svarta och vita fält. När man håller QR- läsaren– som använder iPadens kamera– över rutan läser den informationen som finns lagrad i rutan. Rutan kan t.ex lagra webbadresser eller annan information. Om man länkat till en webbadress erbjuder QR- läsaren en att gå till sidan på en gång.

 Det här är en QR-kod som leder till en av skolans bloggar i en klass som jobbar mycket med IKT. Ladda ner en läsare och kolla vilken klassen är!

Vad kan man använda QR- läsare till?

  • Man kan t.ex. göra en tipspromenad, och länka till fakta som behövs för att kunna svara på frågorna. Istället för att ha ”1X2- frågor” kan frågorna vara ”berätta vad du vet om XX” eller ”Varför fungerar….?” , och så finns det minst en QR-kod som tar eleven till en sida där den kan tillförskansa sig tillräckliga kunskaper för att svara på frågan.
  • Man kan göra en länklista till eleverna med användbara fakta inom ett område.
  • Du kan skriva frågor och göra en kod av, som du sätter in på ett ställe i elevens bok där du vill att den stannar upp och reflekterar- eller för att kontrollera läsförståelsen.
  • Om ni jobbar i olika stationer kan instruktionerna ges som QR-kod.
  • Olika fakta (tex länkar, faktauppgifter, statistik etc) som behövs för att lösa frågor kan läggas i QR-koder och eleverna måste samarbeta gruppvis för att få fram svaren.
  • Eleverna kan göra QR-koder för att länka till var de hittat information de använt. Också ett enkelt sätt att hålla ett öga på att de inte skrivit av text ordagrant.
  • Om man vill ge eleverna tillgång till frågor deras dokument ska innehålla när de själva skriver kan man tex lägga in frågorna som en QR-kod. Om eleven scannar koden med Kaywa-appen och klickar på rutan med fingret får den som alternativ att kopiera texten som finns inlagd i koden. På så sätt kan det räcka att skriva ut en enda kod, och sen låta barnen scanna. Miljövänligt!
  • Gör en QR-kod till klassens blogg och sätt upp i klassrummet. Det gör det enkelt för föräldrar med smartphones att följa bloggen, eftersom de då snabbt och enkelt kan lägga till den som bokmärke på telefonskärmen!
  • Det är också ett praktiskt redskap för att hjälpa elever med läs- och skrivproblem att gå till en krånglig webbadress utan att behöva sitta och pilla med långa URL:er som lätt riskerar att bli fel, eller för att snabbt få in grundtext- tex instuderingsfrågor- i ett dokument de ska skriva.


Men hur skapar man själva koderna då?
Enklast är att använda en kodgenerator på nätet. Det finns en mängd sådana, men en av de mest använda är Kawayas sida http://qrcode.kaywa.com/

Kan IT hjälpa blyga eller reserverade elever i klassrummet?

Is your classroom friendly to introverts?
Om man bara ska se ett enda Ted-talk rekommenderar jag det här. Det är intressant såväl för lärare som ur ett ikt-perspektiv.
Susan Cain, författare till boken ”Quiet: the Power of Introverts in a world that can’t stop talking” pratar bland annat om hur skolan är anpassad till de extroverta barnen, och hur vårt moderna samhälle kommit dithän.
Filmen  är oerhört intressant ur ett pedagogiskt perspektiv: Hur kan man göra för att låta även de introverta eleverna komma till tals utan att behöva göra det på de extroverta elevernas villkor? Jag är övertygad om att modern teknik är en av lösningarna, för nog är frasen ”du måste försöka vara mer aktiv i klassrummet” till den tysta flickan eller pojken rätt uttjatad? Här tycker jag att den största utmaningen ligger för oss som undervisar i ett samhälle med så högt tempo som idag: Hur tar vi vara på elevernas olikheter och lyfter dem för dem de är? Hur ofta försöker vi ändra deras personlighetsdrag för att underlätta våra egna bedömningar?

Tekniken möjliggör nya redovisningsmetoder och individanpassning

Kan vi med tekniken möjliggöra för flera olika personlighetstyper att utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar? Kanske passar det bättre för en del barn att redovisa vissa saker genom att till exempel få göra en presentation som de talar in den muntliga delen av en redovisning till? För den elev som tycker att det är jobbigt att höras och synas kanske det finns bättre sätt att få visa sina kunskaper och därigenom komma mer till sin rätt och då också tydliggöra sina styrkor och svagheter bättre– vilket också underlättar för oss vuxna i skolan att individanpassa undervisningen utan att gå på knäna? Vilka egenskaper kräver vi av våra elever?

Susan Cain nämner bland annat hur vi genom fokus på grupparbeten och till och med genom möbleringen i klassrummet prioriterar och belönar de extroverta eleverna. Med ny teknik finns det absolut alla anledningar att fundera över om det finns nya sätt att göra gamla saker på. Kanske kan man låta eleverna grupparbeta genom att chatta eller skriva i ett gemensamt dokument online? Måste de verkligen alltid diskutera i en fysisk grupp i ett fysiskt klassrum- vilket ofelbart gör att det mest utåtriktade barnet hörs mest? Kanske visar det sig att det barn som säger minst i en gruppsituation tar mycket mer plats i ett skriftligt forum?

För den som vill läsa mer om Susan Cain och hennes råd till lärare rekommenderar jag hennes hemsida. Det finns också en recension av boken här.
Hon finns dessutom på såväl Twitter som Facebook.