Lektionsförslag för att arbeta med förintelsens minnesdag


Den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 


Jag skrev ett långt inlägg med lektionsförslag kopplade till läroplanen förra året, så jag gör det enkelt för mig själv genom att helt enkelt föreslå att du tittar på det. Där finns förslag på vad du kan göra med elever i olika åldrar, och länkar till både färdiga lektionsmaterial och sådant du kan bygga vidare på eller bara visa elever. Jag påminner dock om vikten av att kontrollera länkarna i förväg, då en del av materialet om förintelsen, av naturliga skäl, kan vara skrämmande för många elever.

En mycket gripande sida, som jag också länkade till förra året, är denna . På Remember me? där United States Holocaust Memorial Museum publicerat bilder på överlevande barn, och försöker ta reda på vad som  hände med de unga överlevarna sedan.

Ur lgr11, Kursplan i Historia:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”



Semmeldagen- en kahoot

Semlans historia är kanske inte det viktigaste att lära sig, men det kan å andra sidan vara ett bra tillfälle att testa Kahoot om man inte redan provat med sina elever! (Eller varför inte testa vad kollegorna kan?) Den här kahooten gjorde jag för några år sedan, men den gäller förstås även nu. Semmeldagen- eller fettisdagen- infaller 2017 den 28 februari, då vi i vår ände av landet har sportlov, men det kan ju vara ett trevligt sätt att avsluta veckan innan med en kahoot? 😉
Här finns ursprungsinlägget om semmel-kahoten. Nedan ser du frågorna:

HÄR hittar du alla tidigare inlägg om Kahoot, och olika kahooter du kan göra med dina elever!

Lycka till!

/Sanna

Lektionsförslag: 27 januari, Förintelsens Minnesdag (uppdaterad)


På fredag, den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 

Med IKT har vi tillgång till en lång rad möjligheter att lära eleverna om förintelsen. Det går bland annat att besöka miljöerna via Google Maps. 
Om du undervisar yngre elever är det lämpligt att noga kontrollera sidor du tänkt att eleverna ska besöka innan. På sidor som riktar sig till äldre elever finns ofta väldigt starka bilder, som kan vara obehagliga för yngre barn. 

Ur lgr11, Kursplan i Historia:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

I årskurs 7-9:
Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950
  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följderFörtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.


Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”





Delar av en vacker, men sorglig bok, ”I never saw another butterfly” finns här.  ( http://www.slideshare.net/aahelpdesk/holocaust-butterfly) Det är barn som satt i koncentrationslägret Theresienstadt, som skrivit dikter och målat teckningar.
Lektionsförslag: Låt barnen välja varsin dikt eller målning och skriva en ny dikt eller göra en ny teckning till. Eller låt dem, utifrån de fakta som finns om barnen, skriva eller rita om hur de tror att barnets liv såg ut före, eller under andra världskriget. 

Även museet i Auschwitz har material för undervisning.

Där finns även panoramabilder och möjlighet till ett virtuellt besök i Auchwitz.

Här finns mer fakta om minnesdagen:
https://en.wikipedia.org/wiki/International_Holocaust_Remembrance_Day

På United States Holocaust Memorial Museum   finns lektionsförslag och mängder av material, med bilder

Där kan du också hitta material för onlineaktiviteter. Kräver dock Flash (dator).

Det finns också en sida på museet som heter Remember Me? , där information om barn fyllts i av efterlevande eller människor som minns dem.

Låt även eleverna söka på något namn, och se vilka människoöden som finns samlade i registren. Det går också att söka på de föreläsande förintelseöverlevare vi har i Sverige  i ovanstående register, och se den information som finns om var de satt. Allt blir lite verkligare om eleverna får söka på verkliga personer. De kan förstås också söka på barnen i diktboken från Theresienstadt.

På svenska finns det också gott om lektionsmaterial på Forum för Levande Historia:

På Forum för Levande Historia finns också lättlästa texter för utskrift etc
Där finns också ett seriealbum som går att ladda ner som PDF till eleverna. Seriealbumet berättar om Sofia Taikons uppleverlser under andra världskriget och efterkrigstiden. Materialet riktar sig till elever i åk 4-9. Det finns även en lärarhandledning. Rekommenderas!

Det finns också utskrivbara miniutställningar som ni kan skriva ut och visa på skolan, tex i biblioteket:

Det finns även en lärarhandledning till materialet,

Även på SO-rummet finns en mängd användbara länkar för att arbeta med förintelsen:

http://www.so-rummet.se/search/site/f%C3%B6rintelsen

Här finns intervjuer på svenska, med några av de överlevare som ofta föreläst på skolor, deltagit i tv-program osv:

Livia Fränkel https://www.youtube.com/watch?v=jtRAPO9WH6I
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=E3yUfSFizCk
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=6aGhOIZTJio
Mer om Hedi Fried https://www.youtube.com/channel/UCqt9i9s0zxDZSSLpYZZRWXA
Emerich Roth: https://www.youtube.com/watch?v=Yd6qMl4brgg Emerich Roth

Även UR har en rad filmer om förintelsen:

Här finns UR:s material om Förintelsen.

TEMA: Res jorden runt på nätet, lektionsförslag med IKT, del 2

Dags för del 2 i vår resa runt jorden! När man reser vill man ju gärna ta del av kulturen på plats. En hel del av det här kan man förstås också göra på nätet. Allra bäst är Google Arts and Culture, men det finns även en hel del museum som har bra sidor på nätet. Vad sägs t.ex om att kunna zooma in på Mona-Lisa?

Ur Lgr11 i ämnet Bild:

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, 
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, 
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och 
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

I årskurs 1-3 ska eleverna enligt det centrala innehållet bland annat få kunskaper om: 

Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

I åk 4-6 finns bland annat följande i det centrala innehållet:

• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar. 

• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Lektionsförslag:

  • Titta på Mona-Lisa på Louvren. Varför är den sprucken i färgen? Varför ser det ut så? Hur är den gjord? Hur gammal är den? Vad vet man om Mona-Lisa? Varför blev den tavlan så känd? Vad är ett porträtt? Måste ett porträtt se ut som den det föreställer? Gör en egen Mona-Lisa-tavla, eller gör ett självporträtt (fota tex med iPadens selfiekamera, och rita av om ni inte har tillgång till speglar) i Mona-Lisas anda.
  • Titta på de gamla kungligheternas porträtt. Hur framställs de på bilderna? Vad vill de förmedla. Jämför med elevernas skolfoton. Ser de ut som de gör varje dag på skolfotot? Eller tog de på sig något särskilt? (=Vad vill man förmedla med olika bilder?)
  • Besök pyramiderna med Google Arts & Culture. Varför byggdes pyramiderna? Hur är de konstruerade? Vet vi varför? Skriv ditt namn med hieroglyfer  Besök sidan om Tutankhamun, med massor av användbart lektionsmaterial! (finns även som app!)
  • Det finns mängder med exempel på stilleben på Google Arts & Culture. Diskutera: Vad är ett stilleben? Varför målades det så många stilleben med frukt och blommor under artonhundratalet? Vad symboliserar olika föremål i ett stilleben? Här finns lite information om det.Låt eleverna göra egna stilleben. Prata om symbolik i konst. Prata om bilders uppbyggnad. Skriv upp alla föremål som syns på en tavla med ett stilleben. Vad symboliserar dessa föremål för eleverna? (Diskutera.) 

Besök Louvren och titta på nära håll på Mona-Lisa och andra kända verk:

Eller besök Frida Kahlo-muséet, och gå på rundtur. Sidan är dock inte översatt till engelska, så man får vara lite kreativ om man inte pratar spanska… (sidan använder flash, så funkar dåligt på iPad om man inte använder t.ex appen Puffin för att titta på den. Rekommenderar dock att se sidan genom dator.)

Besök mängder av kulturella platser i världen genom Google Arts & Culture:
Google Arts and Culture har stora mängder foton, videos och fakta om olika platser, konst, historiska personer osv:

Är du på jakt efter tavlor av någon särskild konstnär, som du vill visa dina elever?

Det är lätt att få en överblick över de olika epokerna, och hur olika de ser ut.

Det finns bilder från hela världen.

Vad sägs om att kunna se pyramiderna i 360-gradersfoto? Flytta dig runt med datormusen!

Klicka på Nearby, så kan du se svenska alternativ. I mitt fall erbjuds jag bland annat att se mig omkring på Nationalmuseum i Stockholm. Det finns även 360-gradersfoto därifrån.

Här kan man bland annat se gamla utställningar och vandra omkring i modeller av Versailles.
Ta en promenad i Eremitaget i Sankt Petersburgs salar:
Trevlig resa!
/Sanna

IKT-brasa!

En av våra tvåor läser just nu om stenåldern. Deras lärare har gått all in, och dök igår upp som stenåldersmänniskor, i full mundering. Bilder finns i ett uppmärksammat inlägg på skolans facebooksida och i 2a:s blogg.

Om du behöver tips för hur man kan jobba med IKT och stenåldern har jag tidigare skrivit ett inlägg om detta, som du kan läsa HÄR. Där finns länkar till interaktiv vandring bland grottmålningarna i Lascaux, en stenålderskahoot och mycket mer.

Ted Ed! Lessons worth sharing!

Ted Ed,  när du behöver en kort film som förklarar allt…

Missa inte Ted- Ed på Youtube! Här finns olika korta filmer som går att använda i undervisningen. inte minst om du vill börja med flippat klassrum! 
De är på engelska, men bör gå att använda även med svenska barn i många fall. Inte minst med äldre mellanstadieelever och högstadieelever. Filmerna är snygga, pedagogiska och underhållande och kommer från Ted Ed, som också är en fantastisk resurs att ösa ur! På Ted Ed finns mängder med färdiga lektioner att använda, men det går också att skapa egna lektioner med de filmer man valt! Såhär beskriver de själva webbsidan:

”There are two types of TED-Ed lessons. The first, TED-Ed’s award-winning original lessons, represent collaborations between expert educators, screenwriters and animators. Each collaboration aims to capture and amplify a great lesson idea suggested by the TED community. The second type of TED-Ed lesson can be created by any website visitor, and involves adding questions, discussion topics and other supplementary materials to any educational video on YouTube. Both types of TED-Ed lessons are used regularly – in classrooms and homes – to introduce new topics to learners in an exciting, curiosity-inspiring way.”

Det går enkelt att skapa ett lärarkonto och börja skapa lektioner, men det går också att använda sig av de färdiga lektioner som redan finns på på sidan.

Lättarbetat verktyg för att bygga upp lektioner  i Ted Ed!

När man valt en film kan man lägga till övrigt innehåll

Det går också att lägga till frågor och diskussioner

Om du istället väljer att jobba med en av de befintliga lektionerna kan du dessutom anpassa den till hur du vill jobba med den.

Den här filmen är en del av en lektion som du hittar på Ted Eds sida!
Här är Ted Eds egen video som visar hur tjänsten fungerar.

Stenåldern, med IKT

 Jag fick ett önskemål om IKT-inslag för vår ena tredjeklass som ska börja med stenåldern snart. Här är mina förslag:

Lektionsförslag med IKT: Stenåldern 


Det här ingår: Eleverna läser faktatexter om stenåldern, ser på filmer och 
diskuterar det de sett. De lär sig om spåren från stenåldern, och dokumenterar i text och bild. De skriver berättelser om stenåldern, och resonerar om vad människor under stenåldern kunde behöva. 

Ur det centrala innehållet för historia åk 1-3 i Lgr 11:
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Människans uppkomst vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp till exempel plats, läge och gräns.

Uppgift 1: En kort introduktion:

Om ni behöver en repetition av istiden kan även denna vara lämplig att börja med innan ni tittar på introduktionen ovan:

Även denna film om landhöjningen och istiden kan vara intressant att se, åtminstone delar av, inte minst för jämförelserna med dagens Stockholm i slutet:

Eftersom vi på Johannes skola också har engelskspråkiga klasser kommer här några tips på filmer för engelskspråkiga barn:
Om du har tillgång till SLI finns också till exempel den här filmen
Det finns lättläst fakta för barn om stenåldern på Historiska museets sida:
Historiska museets lättlästa texter om olika epoker är lättlästa för barn

Originaltexten är också intressant, och den vuxne kan läsa högt ur den och förklara svåra ord och begrepp.
Det går också att läsa om särskilda levnadsöden från stenåldern på Historiska museets webbplats.
Läs texterna tillsammans och prata om innehållet. Diskutera varför vissa bodde vid kusten på sommaren och i inlandet på vintern. Vad krävs av en plats för att den ska vara en bra boplats? Vilka spår finns kvar i närmiljön där vi bor? Hur länge har människor bott på just den här platsen? Varför var det här ett bra ställe att bosätta sig på en gång i tiden?

I grundskoleboken.se finns också mycket information med fina bilder, perfekta att prata om. Där kan man bland annat se bilder på hur bostäder tros ha sett ut och hur människorna gick klädda:

(Mer komplicerat, och kanske mest för vuxna är texterna om stenåldern på Wikipedias sida.)


Uppgift 2:
En grotta i Frankrike, Grottmålningar
Besök Lascaux, gå på virtuell promenad i den franska grottan med de välkända grottmålningarna som hittades på fyrtiotalet. Du kan gå runt i grottan, och det kommer upp skyltar som visar var olika målningar finns. Klickar du på skyltarna kommer du till en tydligare bild på den aktuella målningen.

http://www.lascaux.culture.fr/?lng=en#/en/00.xml

På Wikipedia kan du hitta mer information om grottan.

Sök efter grottmålningar på google.

Bilduppgift: Gör en egen grottmålning. Här finns olika förslag på hur du kan göra det:
http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/grottmalning/

Uppgift 3 : 
Stenåldern i närmiljön

Appen Fornfynd är perfekt för att hitta fynd i närmiljön. Om du ger appen tillåtelse att känna av var du är hittar den automatiskt fynd i närheten och markerar dem med en fornfyndsskylt. Om du klickar på skylten får du lite mer information om vad för typ av fynd som hittats. HÄR har jag skrivit mer om att använda appen fornfynd, och riksantikvarieämbetets sida i undervisningen. Besök platserna ni ser i närheten och fundera över hur människorna levde där. Diskutera i klassrummet. Rita hur det kan ha sett ut på stenåldern.

Uppgift 4:
”Min dag på stenåldern”
Låt varje elev skriva en berättelse om sin dag, som de tror att den hade varit på stenåldern.

Bilduppgift: 
Rita/måla en bild av hur de tror att de hade bott och sett ut om de hade levat på stenåldern, som kan illustrera berättelsen i uppgift 4. Vad hade människor för kläder och smycken? Hur såg bostäderna ut?

Egna mattekluringar:

Exempel på hur en mattekluring kan se ut, gjord i Strip Design

Uppgift 5:
Låt eleverna göra mattekluringar om stenåldern. Vad kan ingå? Vad behövde människorna på stenåldern räkna? Stenar? Djur? Andra ägodelar? Vad kan ha varit värt mest? En djurhud eller ett verktyg? Diskutera. Låt eleverna göra en serie i exempelvis Strip Designer eller Comic Life. Ge eleverna varandras mattekluringar i läxa.

Uppgift 6:
Jag har gjort en kort kahoot med instuderingsfrågor om stenåldern:

Här finns en kort kahoot om stenåldern. Eleverna ansluter på kahoot.it, och skriver in den game pin som visas i ditt fönster på skärmen, som du kopplar till projektorn. Du klickar på länken ovan, men eleverna går in på kahoot.it. Det är på tavlan i klassrummet eleverna ser frågorna. Svarar gör de på mobiler eller iPads.

Hoppas att det gav dig lite idéer! Lycka till!

Newspaper Map

Newspapermap.com

Newspaper Map är en sida där du kan hitta webbsidor med tidningar över hela världen. Det går att söka både på språk och plats. En användbar sida om man vill öva språk, jämföra olika tidningstyper, se hur olika händelser rapporteras om  runt om i världen, hur lokala tidningar rapporterar om saker vi kanske bara får små notiser om i Sverige etc. En perfekt sida för samhällskunskap, geografi och språkträning.

This day in history- användbar sida för samhällskunskap

This day in history  är en användbar webbsida, som listar saker som hänt i världen historiskt sett på dagens datum. Varje dag har också en kort film som sammanfattar dagens händelser. Det går att söka datum i kalendern högst upp till vänster på sidan. Därför går det också att ge eleverna viktiga datum att söka reda på fakta om, om man till exempel läser andra världskriget, eller söka reda på vad som hänt på den egna födelsedagen och redovisa det man tycker är relevant för kompisarna. De kan också få välja en av den aktuella dagens händelser och fördjupa sig mer i den.

Wikimini, barnens uppslagsverk

Wikimini är ett lovande initiativ, där barn i åldrarna 8-15 kan skriva egna wikiartiklar. I Lgr11 ingår att eleverna ska lära sig att skriva för olika sammanhang och att hantera publicering på nätet. Att skriva om något man kan mycket om och dela med sig av sina kunskaper till andra barn är motiverande och boostar självförtroendet. Låt fotbollsentusiasten skriva en artikel om favoritlaget eller favoritspelaren, djurälskaren skriva om ett djur och bokslukaren skriva om en författare eller bok. Eller varför inte bestämma ett tema, t.ex nordiska djur, och låta alla klassens bidrag till Wikimini handla om detta?
Sidans utformning känns mest riktad till lågstadiebarn och de lägre åldrarna på mellanstadiet. Äldre, mer drivna elever på mellanstadiet klarar ju av att skriva för ”stora” Wikipedia också. Däremot kan man förstås göra en poäng även för dessa av att fylla Wikimini med texter som yngre barn skulle kunna ha nytta av i skolarbetet. Därigenom skulle man till exempel kunna göra ett samarbete mellan två eller flera årskurser på en skola, där de äldre barnen lägger in fakta, som de yngre barnen sedan kan arbeta med.