14 december- julkalender! Nätsäkerhet!

Internetanvändningen kryper allt längre ner i åldrarna. Även de minsta barnen har förstått vad digitala verktyg är. För dem är det helt naturligt att vara uppkopplad, men det gör det viktigt att lära dem tidigt vad som kan vara riskabelt på internet.

Cybersmart Detectives

På en här australiska myndighetsstödda sidan, där du bland annat hittar Cybersmart Detectives, kan du hitta mängder av lektionsförslag, videos (på engelska) och material att använda med dina elever.

Det finns en hel del material, som med lite anpassning, går att använda på svensktalande barn som läser engelska, framför allt på mellanstadiet. Matieralet för yngre barn går också att inspireras av. Det finns bland annat ett diplom som går att skriva ut. Kolla sidan för klassrumsaktiviteter, och se vad som skulle passa dina elever!

Lektionsförslag om mobbning.

PUL i skola och förskola- vad gäller egentligen?

Bild: Pixabay


Det kan tyckas finnas många regler att följa när det gäller personuppgiftslagen, och det är lätt att bli snurrig och undra vad man egentligen får göra. Därför florerar det också mycket rykten som till slut blivit till ”sanningar” kring detta. Av den anledningen tänkte jag, såhär i början av läsåret, räta ut några frågetecken…

Om du till exempel har en klassblogg och funderar över vad du kan publicera och inte i den kan det vara bra att ha kunskaper i personuppgiftslagen och sekretess. Pedagog Stockholm har gjort en bra översiktsinformation om vad som gäller i sociala medier.

En bra källa om man har några funderingar är Datainspektionens sida. De har en särskild sektion för skolfrågor på sin hemsida. Där kan du hitta information om vad som gäller för molntjänster, vad du kan lagra och inte, vad du får publicera och inte– och också viktig information om vad du bör tänka på om du har elever med skyddad identitet. Det finns också en sida med frågor och svar, som jag rekommenderar. Du kan också ringa direkt till Datainspektionen om ni har frågor på er skola. Jag har gjort det flera gånger och alltid fått väldigt bra svar, så det rekommenderas varmt! Jag föredrar alltid att få reda på vad som gäller från experter, mot att höra något slags tredje-fjärde-femtehandsinformation, som kan ha missuppfattats på vägen, även om det tar lite extra tid att ta reda på svaren själv. (Det där att vilja rota rätt på svaret själv kan tänkas bero på att jag är journalist….)

Vad är en personuppgift?

Allt som–direkt eller indirekt– går att koppla till en levande fysisk person räknas enligt personuppgiftslagen som personuppgifter. Även foton och ljudinspelningar kan vara personuppgifter, även om man inte nämner några namn. Även krypterade uppgifter- till exempel om du hittat på användarnamn till dina elever– räknas som en personuppgift om du vet vilken elev som har vilket användarnamn. 
Om du skulle vilja publicera foton på personal, skolelever eller liknande på skolans webbplatser kan du behöva inhämta samtycke först. För skolor brukar man rekommendera att man samlar in samtycke från elevernas vårdnadshavare om huruvida eleverna får förekomma på bild eller inte på skolans webbplatser och bloggar, även om det rent juridiskt inte finns någon lag som säger att du måste det.

Vad innebär personuppgiftslagen?


PUL– personuppgiftslagen– gäller för behandling av personuppgifter i hela samhället för verksamhet som bedrivs av både myndigheter som enskilda. Det finns dock tillfällen då lagen inte gäller, till exempel när du gör saker privat. Om du gör en adressbok i din privata dator sparar du ju personuppgifter, men då gäller alltså inte personuppgiftslagen.
De allra flesta bestämmelserna i personuppgiftslagen behöver heller inte tillämpas när man behandlar personuppgifter i så kallat ”ostrukturerat material”, till exempel i löpande text. Då är regeln att behandlingen ”inte får kränka den registrerade”. 
Jag är med i ett flertal facebookgrupper för skolpersonal. Där är en mycket vanlig fråga hur man kan registrera närvaro så att all personal till exempel kan logga in och ut elever från fritids. Ofta föreslås olika privata molntjänster som svar på frågan. Många gånger har någon ”hittat en jättesmidig app!”. Här måste jag vara jättetråkig och säga att där kommer personuppgiftslagen in. Du kan inte bara börja använda random app där du lägger in något så känsligt som elevers närvaro!
Alla tjänster där du sparar elevers personuppgifter (som alltså till exempel även gäller bara ett förnamn) på internet är att betrakta som molntjänster, och går inte att börja använda lite hipp som happ, hur smidig appen än verkar.

Hur vet man om det är en molntjänst då?

Det är enkelt, det hela utgår från var din information sparas:

  • Om det bara sparas på din egen surfplatta, telefon eller dator: Inte en molntjänst. 
  • Om det går att logga in och nå informationen från någon annan plats, tack vare internet, tex någon annans surfplatta, telefon eller dator utöver din egen: Molntjänst.

Såhär säger Datainspektionen om molntjänster i skolan.
Ska man vara lite petig är alla sidor där du reggar individuella användarkonton till dina elever för att de ska kunna använda en funktion molntjänster- t.ex Storybird, Nomp, elevspel.se, Duolingo– och jag är fullt medveten om att det inte är rimligt att förvänta sig att till exempel Stockholms stad ska skapa ett personuppgiftsavtal med varenda appleverantör eller webbsida vi kan tänkas vilja använda i skolorna, men jag rekommenderar att du gör en riskanalys: Vem ligger bakom appen, vilken information efterfrågas, och vad sparas? Och har du några elever med skyddad identitet behöver du tänka lite extra kring vilka webbtjänster du tänker använda i klassrummet.

Får man fota elever utan vårdnadshavarens tillstånd?

Det är en vanlig missuppfattning att man inte får fota elever. Många fotar därför bara händer eller helt anonyma foton på barn. Du får självklart fota dina elever i syfte att till exempel dokumentera arbetet i klassrummet. Du får också visa dessa bilder på föräldramöten och liknande. Eller sätta upp dem i klassrummet. Du bör dock alltid tänka på den personliga integriteten, och för att lära barnen att respektera varandra när det gäller detta tycker jag att det är bra att ha en dialog med eleverna, så att de har möjlighet att säga nej till att vara med på bild/film om de inte känner sig bekväma med det, precis som du själv antagligen skulle vilja. 

Får föräldrar lägga upp bilder där andra barn förekommer, från till exempel skolavslutningar eller skolföreställningar i sina sociala medier?

Ja, det får de. Skolan kan inte bestämma vad föräldrar får och inte får publicera, och föräldern gör inget otillåtet när den lägger upp bilden så länge bilden inte är kränkande. Skolan kan bestämma att det är fotoförbud på skolans tillställningar om den vill förhindra det. (Personligen tycker jag dock att det vore vansinne att inte få fota de egna barnens skolavslutningar och konserter, och skulle både som förälder och anställd tycka att det vore en paranoid lösning. Däremot kan man ju alltid påminna föräldrarna om att tänka sig för innan de publicerar bilder på andras barn.) Här kan man läsa datainspektionens svar på huruvida det är tillåtet att publicera bilder på andra personer, och deras svar på om det är tillåtet att till exempel fota luciatåget.

Tänk på detta om du har elever med skyddad identitet!

Många skolor har vattentäta IT-system, där elever med skyddad identitet har full säkerhet. Vad många däremot missar är att skolkatalogen är offentlig handling– och dessutom går att beställa direkt från fotoföretaget. Om du har en elev med skyddad identitet måste du därför komma ihåg att kolla med elevens föräldrar om den ska vara med där. Får den förekomma på bild? Om den får vara med: Får den ha sitt namn i katalogen? Kan ni skriva något annat namn i katalogen än det riktiga?
Om du lämnar ut en klasslista med adresser och telefonnummer på eleverna: Kolla om eleven får stå med, och isåfall med vilka uppgifter. Exkludera inte i onödan, men gör en riskbedömning och prata med föräldrarna. Det kan bli lite tokigt om eleven aldrig blir inbjuden till kalas till exempel, för att den inte finns med på klasslistan… 
Det är också bra att veta vilken nivå av sekretess som gäller för din elev. Det finns tre olika nivåer av sekretess. Dem kan du läsa mer om här. Det vanligaste är att ha nivå 1 av 3 möjliga.
I korthet innebär nivå 1 att personen har en sekretessmarkering i olika register hos myndigheter. Nivå 2, som kallas ”kvarskrivning”, innebär att man står skriven på en tidigare adress trots att man flyttat, och nivå 3, som är den högsta nivån, är fingerade personuppgifter. Den är mycket ovanlig i Sverige. Då får man en helt ny identitet, och de enda kopplingarna bakåt finns registrerade hos Rikspolisstyrelsen.

Här kan du ladda ner en bok från Skolverket med information och konkreta råd om hur man bör arbeta om man har elever med skyddade personuppgifter!

Nya dataskyddsförordningen?

I maj 2018 börjar en ny dataskyddsförordning, GDPR, gälla i EU, som bland annat innebär ett förstärkt skydd för barns personuppgifter. Här kan du läsa mer om den!

Underhållande och bra artikel om ungas användning av sociala medier

Läs Eskil Fagerströms bra och intressanta artikel  i Sydsvenskan om vilka sociala medier unga använder- och hur de ser på användningen- och föräldragenerationens facebookanvändning. Rolig, informativ och underhållande läsning! Rekommenderas!

Safer Internet Day 2017, 7 februari

I år infaller Safer Internet Day 2017 den 7 februari. Hur man är säker på internet är förstås något vi bör arbeta med jämt, precis som allt annat vi gör för att lära våra elever att hantera livets utmaningar och faror, inte bara på internet. Här finns en del material du kan använda med dina elever! Det mesta riktar sig till mellan- och högstadiet, men mycket går att använda även för yngre barn. Jag skulle framför allt rekommendera delar av materialet ”Vilja veta” för de yngre barnen. Jag har också lagt till några länkar till material för föräldrar, som du till exempel kan dela ut på ett föräldramöte eller lägga i en klassblogg.

Lågstadiet-mellanstadiet-högstadiet


Vilja veta är ett bra material med lektionsförslag som tar ungefär en timme och riktar sig till mellanstadiet och högstadiet. Jag skulle dock absolut säga att du kan använda det med lågstadiebarn som använder internet också, kanske med lite modifikationer. Framför allt tror jag att tvåor och treor skull ta emot uppgiften att vara ”Gunnarssons barnbarn” med stor entusiasm! 😀

Mellanstadiet

Det här materialet från Medierådet har jag använt många gånger på mellanstadiet. Det är vanligtvis ett uppskattat material som ger upphov till många bra diskussioner. Jag har dock gjort ett eget upplägg, och inte riktigt följt instruktionerna i det. Själva materialet har dock fungerat bra. Vi har valt att använda diskussionskorten, till exempel, men vi har lagt till en mittenkategori, då eleverna oftast inte tycker att benämningen ”jag blir jättledsen” är bra. De har efterfrågat ett mellanläge. Vi har också använt korten med diskussioner om t.ex lösenord, varför man inte ska lämna ut information om sig själv osv, men fokuserat mer på vad man gör när det redan blivit fel. (Materialet finns även för högstadiet)

De yngsta barnen

Allmänt

MIK för mig

Här finns tidigare inlägg om internetanvändning i den här bloggen

Klassrumsdiskussioner


För dig som pedagog

Föräldrar



Här finns material från Medierådet som riktar sig till föräldrar! Tips: Mejla länken till föräldrarna eller lägg den på klassbloggen! Där finns även information om problematiskt spelande
/Sanna

Barn och sociala medier- läsvärd avhandling!

Bild: Pixabay

Liselotte Karlsson-Eeks avhandling om ungdomars samvaro och samspel online visar att social tillhörighet är centralt för ungdomar. Hur detta manifesterar sig i sociala medier, och hur barn och ungdomar hanterar det går att läsa mer om i avhandlingen som kan läsas här!
Den tar t.ex upp vad möjligheten till anonymitet på nätet innebär, hur unga ser på hot på nätet, vänförfrågningar, konflikter, mod, självförtroende, bekräftande och skillnaden mellan hur man bemöter nära vänner och avlägsna bekanta.

Rekommenderas varmt till alla som har barn, träffar barn, jobbar med barn- eller själva använder digitala medier!

Filtrera vad eleverna kan söka på!

(Det är något knas som gör att delar av inlägget blir centrerat. Och att bildkvaliteten är kass. Försöker hitta någon lösning på det.)
Det finns gott om nyfikna elever. Nyfikenhet är bra, men ibland resulterar det i att de hittar sidor på internet som vi inte riktigt vill att de ska hitta… Ett sätt att minska risken för detta är att lägga in begränsningar i internetfiltret på iPaden.
Begränsningar hittar man under ”Allmänt”-> Begränsningar. Där anger man en kod. OBS: Det är jätteviktigt att komma ihåg koden, annars måste du installera om hela iPaden om du behöver komma förbi den!

Ange den kod du vill ha. Du kommer att få skriva in den två gånger.
Här kan du klicka ur Safari om du inte vill att eleverna ska kunna använda internet alls, och blockera en rad andra funktioner. Om du klickar ur ”installera appar” kommer AppStore att försvinna från skärmen. Det är bra att klicka ur ”Köp inuti app” för at minimera risken för oväntade utgifter. Du kan också begränsa tillgången till webbplatser med olika åldersgränser eller lägga in åldergränser på appar (vilket t.ex. gör att de inte kan ladda ner och spela vissa typer av spel.)
Här kan du begränsa tillgången till appar, och styra vilken typ av appar som är tillåten.
Det är också lämpligt att kräva lösenord direkt i AppStore. Annars kan man hinna ladda ner många appar  inom en kvart, innan det krävs lösenord igen.

Det går också att styra att de inte får spela innehåll som markerats som att de har ”vuxet” innehåll- tex. grovt språk

Ask.fm och Kik- eller anonymitetens pris

Ofta är frågorna på ask.fm betydligt mycket grövre än såhär.

Många elever använder webbtjänsten ask.fm. Där finns det absolut saker som är bra, tex http://ask.fm/ungaonline. Men där finns också, precis som överallt i livet, sådant som är mindre bra. På sajten kan medlemmar (enligt nyheter24 är de uppe i svindlande 60 miljoner medlemmar nu) ställa frågor till varandra- anonymt. Och precis som med Kik, som också är populärt bland eleverna, är det anonymiteten som inbjuder till problem. 

Diskutera med era elever vilka fördelar, nackdelar och risker som finns med anonyma forum på nätet.
Läs en artikel om varför Luleå kommun valt att stänga ner accessen till ask.fm här.

Förslag på saker att ta upp:

  • Hur många av dina elever använder Kik eller ask.fm?
  • Hur många av dem har fått otrevliga frågor på nätet?
  • Hur kan de undvika det?
  • Vad ska man göra om man tycker att någon är otrevlig mot en på nätet?
  • Vilka är riskerna med att lägga upp bilder i ett så stort nätforum?
  • Finns det några fördelar med att man är anonym? I sådana fall: vilka?
  • Finns det några nackdelar? I sådana fall: vilka?

Diskutera hur eleverna använder internet med UR:s filmer

Ur UR:s programserie ”Är det sant?”

Här kan du se ett klipp ur UR:s serie ”Är det sant?” Programmet tar upp frågeställningar som ”Vad får man göra på nätet?”, källkritik, vett och etikett och hur man kan se på bloggar ur ett historisk perspektiv på ett lättsamt och roligt sätt. Filmerna bör tilltala mellanstadiebarn, och de andra avsnitten berör också hur tjejer och killar skildras i media, att fuska med bilder, nyhetsvärdering och reklam.
Jättebra introduktion till diskussioner om dessa frågor med eleverna!

Kristina Alexanderson om elevers integritet på nätet

Kristina Alexanderson, chef för internet skolan på .SE (stiftelsen för infrastruktur) poängterar hur svårt det är att hantera integritetsproblematik. I verkliga livet lär vi oss genom att testa vilka vi kan lita på och bedömer utifrån situation och person. Som alltidillustrerat med hennes fantastiska stormtrooper(?)-bilder!

Kristina: Tekniken påverkar integritetsbegreppet och hur vi förhåller oss till integritet. (Internet glömmer inte.) 

Skolverkets senaste rapport visar att ett stort antal elever anser att de inte fått lära sig källkritik i skolan. Det rimmar illa med att eleverna samtidigt svarar att de främst använder internet för att söka information. Det är ytterligare en fråga för skolan att fundera över. 
Vi lär oss internet genom att använda internet, anser Kristina Alexanderson. På Webbstjärnan finns också lärarhandledningar för att arbeta med integritet på nätet.