Underhållande och bra artikel om ungas användning av sociala medier

Läs Eskil Fagerströms bra och intressanta artikel  i Sydsvenskan om vilka sociala medier unga använder- och hur de ser på användningen- och föräldragenerationens facebookanvändning. Rolig, informativ och underhållande läsning! Rekommenderas!

Julkalender för lärare del 9- samarbeta i realtid?

Ibland vill man att eleverna ska kunna samarbeta i realtid utan att krångla med inloggningar och liknande. Man kan också önska att de också kunde skriva på tavlan ifrån sin iPad- eller att man själv kunde det! Du kanske just visat något för en elev och lite snabbt vill visa samma sak på tavlan, till exempel, utan att behöva lämna elevens plats i klassrummet. Med sidan https://awwapp.com/ funkar faktiskt det! Startar du en whiteboard från din dator kan du dela den till din iPad, och arbeta vidare från båda ställena. 
Sidan har även en chattfunktion, som går att dölja om man vill.  För att bjuda in eleverna- eller någon annan, klickar du på figuren med gubbarna, väljer ”invite to board” och delar ut adressen eller låter eleverna scanna QR-koden. De kan genast börja rita- och det de ritar syns på tavlan mer eller mindre på en gång (beror lite på hur stabilt ditt nätverk är, förstås.) .
Det finns en rad alternativ. Du kan rita, sudda, klippa ut, lägga in bilder etc.

Sidan funkar på både dator och iPad/smartphone.

Du får både en QR-kod och en adress att dela ut till eleverna.

Mer tips för EU Code Week!

Jag skrev igår om EU Code Week, som pågår denna vecka. Här kommer lite fler tips på programmeringsaktiviteter med elever. Denna gång i form av aktiviteter där man inte använder sig av digitala verktyg, utan övar på själva ”tänket”, det som får programmeringen att bli lätt och rätt.

Här finns tips på hur man kan skapa ett spel för programmering, utan datorer och iPads, med legobitar och actionfigurer. Det går förstås att använda något annat. Stenar, egentillverkade figurer eller befintliga spelmarker, kanske?

Här finns också en rad programmeringsaktiviteter utan digitala verktyg!

Svenska dialekter i Lgr 11- länktips och filmer


I klippet ovan testas Robert Gustafsson på olika svenska dialekter, på ett underhållande sätt. Videon kan vara ett av många sätt att visa elever på skillnaden mellan olika sätt att prata i vårt avlånga land. 

I svenskundervisningen ingår att prata om svenska dialekter. Om man inte har en uppsjö av dialekttalande kollegor kan det vara svårt att visa eleverna likheter och skillnader mellan dialekterna. De flesta barn känner igen skånska, men hur många vet att det finns många olika sorters skånska, till exempel? Ett barn vars hela familj kommer från samma ort, eller kanske inte alls från Sverige, eller som inte rest runt i landet kanske inte ens hört vissa dialekter, som till exempel gotländska.

Youtube-videon ovan visar 50 svenska dialekter, från söder till norr. Det han säger är totalt nonsens, och ska man lyssna på alla dialekterna blir man ganska trött i öronen, men det är intressanta skillnader och nyanser mellan dialekterna.

Man kan också hitta i stort sett alla avsnitt i serien ”Svenska dialektmysterier” med Fredrik Lindström på Youtube. Fantastiskt rolig och intressant serie! Här nedan finns till exempel avsnittet om dialekter i ”Gnällbältet”.

Några frågor man kan ställa till eleverna:

  • Finns det några likheter mellan olika dialekter?
  • Vad tror de skillnaderna mellan olika landsändars sätt att prata beror på?
  • Vilka är skillnaderna mellan dialekterna?
  • Hur låter det just där de själva bor?
  • Har de erfarenheter av andra dialekter? De kanske har familjemedlemmar eller släktingar som pratar en annan dialekt än de själva?
  • Tycker de att det är svårt att förstå någon dialekt? Varför?


Här finns ett lektionsmaterial från Språk och Folkminnen om dialekter i skolan. Materialet är för högstadiet, men kan användas ävensom lärarhandledning även i andra årskurser. På Språk och Folkminnens webbsida finns en hel del material om dialekter, och även möjlighet att lyssna på dialekter utifrån en karta!

Även här finns en mängd dialekter att lyssna på. Intressant är att det går att höra skillnaderna mellan olika generationer här också, vilket är ett bra underlag till diskussion med eleverna. Varför pratar olika generationer olika? Känner de igen det från sitt eget liv?

I DN finns en rolig frågesport med svenska dialektala ord. Jättesvårt!

Här finns intressanta artiklar i Språktidningen om dialekter!
En artikel i SVD om hur dialekterna dör ut.

Lgr 11, kursplan i svenska:


Årskurs 4−6 under rubriken Språkbruk:

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska.

Kunskapskrav:
Betyget E, C, A i slutet av årskurs 6: Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader i svenskan och närliggande språk

Årskurs 7−9 under rubriken Språkbruk:

  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. 
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. 
  •  Språkbruk genom tiderna. 

Ur kunskapskraven
Betyget E i slutet av årskurs 9:
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Så lägger du till genväg till en sida på skärmen

Det finns sidor man besöker så ofta att man vill kunna gå direkt dit på bara ett klick. Det kan till exempel handla om en klassblogg, eller en sida man vill att eleverna ska kunna gå till fort. Det här är också praktiskt för elever med läs-och skrivsvårigheter, som kan ha svårt att skriva in en lång webbadress.
Om du har en iPhone eller iPad kan du lösa detta såhär (vet tyvärr inte hur det funkar på android):
1) Gå till den sida du vill besöka i Safari (tänk på att det ska vara grundadressen, och inte adressen till ett specifikt inlägg om det till exempel är en blogg):
2) Klicka på rutan med pilen som är längst ned på sidan. (På en iPad kan den här istället vara i överkanten bredvid sidans adress.). Nu kommer det upp en meny med grå symboler. Scrolla den i sidled tills du ser rutan med plustecknet och texten ”Lägg till på hemskärmen”. Klicka på plustecknet.
3.) Nu kan du ändra namn på sidan. Det är detta namn som kommer att synas på skärmen. Om det är en klassblogg kan du t.ex skriva ”5A” eller vilken klassbeteckning det nu är. Särskilt smidigt om du har flera bloggar att skilja på. När du gjort det: Klicka på ”Lägg till” i övre hörnet.
4.) Nu finns sidan på din skärm, precis som om den vore en app. Ibland försvinner själva bilden av appen, och ersätts av en ikon. Nu kan du nå sidan när du vill, utan att behöva fundera över vad det var för adress!

”Ta mer plats i klassrummet”?

Ted Talk, Brian Little:”Who are you really? The puzzle of personality.” Ett tänkvärt tal om vilka vi är. Och varför.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”  

(Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11) 

 De flesta som haft mig med i sitt klassrum, eller sett mig undervisa, vet att jag ömmar lite extra för de där tysta eleverna. De som på utvecklingssamtalen får höra att de ”ska ta mer plats i klassrummet”.

Jag har själv varit en av de eleverna– och har, inte helt oväntat, fått minst ett barn som också haft sådana utvecklingssamtal. Samtal som handlar mer om hur eleven är än om vad eleven egentligen gör. Jag har dessutom alltför många gånger hört detta sägas om elever jag själv undervisat. Jag blir lika arg varje gång. Är vårt största problem i klassrum 2016 eleverna som inte tar plats…? Och funderar vi någonsin över varför eleven inte ”tar” plats? Finns det någon plats över att ta, till exempel?
Vi buntar alltför ofta ihop dem till ”blyga/ängsliga elever”, och de utsätts inte sällan (i all välmening, ska tilläggas!) för situationer där de fullkomligt ovetenskapligt ”ska träna på att prata inför gruppen”. Ansvaret för den personliga så kallade utvecklingen läggs över på någon som är elva år… Ofta med motiveringen att ”det är så viktigt i dagens samhälle att våga prata inför andra”. 

”Funderar vi någonsin över varför eleven inte tar plats?”

Det är viktigt, och en grundsten i ett demokratiskt samhälle att våga ha åsikter och framföra dem. Men ska man ge sig på att ”ändra” någons personlighet och rädslor måste man fundera över vad- och hur- man gör, och framför allt: läsa på. Precis som man går fortbildningar och kurser för att hantera de elever som tar ”för mycket plats” eller har andra behov i klassrummet måste vi börja läsa på och fundera över vad som är bäst för eleverna som befinner sig i andra änden av skalan, och anpassa vårt sätt att erbjuda dem utveckling baserat på forskning. Inte basera vår undervisning på ”att det är viktigt att lära sig att prata inför andra, så de måste öva på det”. Utnyttja skolhälsovårdens kunskaper i psykologi! Läs böcker i ämnet! Googla vad forskningen säger! 
Att på ett onyanserat sätt regelbundet exponeras för något man tycker är väldigt obehagligt må vara ett sätt att härdas, men är det vad vi normalt definierar som utveckling…? 
Den som är rädd för spindlar lär sig vanligtvis inte att hantera sin rädsla genom att direkt stoppas i en låda med trettio spindlar. Den kanske börjar med att öva på att titta på en spindel på bild? På samma respektfulla sätt måste vi hantera de här barnens rädslor. Och framförallt måste vi respektera deras rätt till sin personlighet, och anpassa våra förväntningar utifrån denna.

“Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.


Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.”(Ur Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11)

Vad säger egentligen Lgr11 om muntliga presentationer?

Ofta invänder någon att det står i Lgr11 att eleven ska kunna hålla föredrag för en grupp. Här finns min presentation, som jag använde vid dagens IKT-workshop. I den kan du se precis vad det egentligen står i Lgr11 om muntliga redovisningar:



Lgr11 återkommer till orden samtala, redogöra och presentera för olika mottagare. Det står ingenstans att eleven ska kunna hålla muntliga presentationer för en större grupp människor. Det står däremot:
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.”

Jag har träffat elever som berättar att de har ont i magen varje gång de går till skolan när de ska ha muntliga redovisningar. Mitt önskemål för det kommande läsåret är därför att vi alla, oavsett vilken roll vi har på skolor, tar oss en funderare över hur vi på bästa sätt kan använda IKT för att hjälpa dessa elever att genomföra sina muntliga presentationer, och att vi omprövar våra sätt att utveckla den här förmågan hos barn vi möter. För, precis som det står i Lgr11, kan de här eleverna få använda digitala verktyg som hjälp. 
Ingen elev ska behöva få höra orden ”ta mer plats” på sitt utvecklingssamtal. Tänk gärna ut en plan för hur du ska få eleven att ”ta” den plats du önskar, men lägg inte ansvaret på eleven. Ta hjälp av speciallärare, specialpedagoger, IKT-pedagoger, skolhälsa- och fundera över vilka digitala verktyg som skulle kunna hjälpa dig att bedöma elevens kunskaper och utveckla elevens färdigheter.

  • Kan eleven få redovisa digitalt? Spela in sin presentation?
  • Vilka små steg kan eleven få ta för att utvecklas i sin egen takt?
  • Har du läst på för att lära dig mer om hur man ska hantera ängslan, oro och fobier? Annars är det kanske inte läge att börja experimentera med det här med elever? Precis som du inte vill experimentera med läs- och skrivsvårigheter utan konsulterar t.ex en speciallärare om bra metoder för elever med svårigheter kan du ta reda på mer även om detta.
  • Kan eleven få visa sina kunskaper genom att återberätta någon annan aktivitet för klassen än just ett skolämne?
  • Lgr11 anger att eleven ska kunna samtala. Kan du bedöma förmågan till samtal på olika sätt? Och vad är egentligen ett samtal?
  • Kan den t. ex vara IKT-ambassadör? Klassrådsrepresentant?
  • Kan du dela in eleverna i små grupper som de känner sig trygga i när de ska redovisa?
  • Kan de få välja på olika redovisningsformer? Powerpoint? Film?
  • Kan du ställa fler frågor som du redan vet att den har svaret på till den här eleven, för att vänja den- och de andra eleverna- vid att den hörs i klassrummet? Kan den få förberedda frågor?
  • Har du skapat dig en bild av hur eleven är utanför klassrummet? Vågar den höras och synas mer på fritids? Utanför skolan? Med kompisar? På andra lärares lektioner?
  • Och sist men inte minst: Har du tagit reda på varför eleven inte tycker om att synas och höras? Är det elevens personlighet helt enkelt? Eller finns det en grundoro som gör att den inte mår bra, av en eller annan anledning.

Användbara länkar:

Skolverkets bedömningsstöd i muntlighet:
Hur påverkas betygen hos tysta elever?
Krönika av Jenny Strömstedt:
Psykologens tips till dig med elever som är rädda att tala inför andra.
Ann-Marie Körling har skrivit flera bra texter om ämnet:

En bok jag rekommenderar: http://www.nok.se/Akademisk/Titlar/Psykologi-psykiatri/Barn-och-ungdom/Orolig-och-blyg-i-skolan/ 
http://urskola.se/Produkter/184763-En-bok-en-forfattare-Orolig-och-blyg-i-skolan (intervju med författaren t boken Orolig och blyg i skolan ovan)

Barn och sociala medier- läsvärd avhandling!

Bild: Pixabay

Liselotte Karlsson-Eeks avhandling om ungdomars samvaro och samspel online visar att social tillhörighet är centralt för ungdomar. Hur detta manifesterar sig i sociala medier, och hur barn och ungdomar hanterar det går att läsa mer om i avhandlingen som kan läsas här!
Den tar t.ex upp vad möjligheten till anonymitet på nätet innebär, hur unga ser på hot på nätet, vänförfrågningar, konflikter, mod, självförtroende, bekräftande och skillnaden mellan hur man bemöter nära vänner och avlägsna bekanta.

Rekommenderas varmt till alla som har barn, träffar barn, jobbar med barn- eller själva använder digitala medier!

Lägg till en kalender för läxor och klassens aktiviteter direkt i bloggen!

Lägg till en läxkalender i bloggen!

Det är praktiskt att ha en kalender för läxor och aktiviteter direkt i bloggen. Dels gör det att det är lätt för eleverna att själva ha en översikt, och för vårdnadshavarna att ha koll, men det är också praktiskt om man till exempel är flera undervisande lärare i en klass. Det är lätt att lägga till information i kalendern, genom att bjuda in andra lärare som behöriga att redigera (eller om ni har lösen till bloggen allihop helt enkelt använda samma inlogg). En annan fördel är att det går att prenumerera på en googlekalender- dvs elever och vårdnadshavare kan lägga till den direkt i sina telefoner och då se läxor och uppgifter direkt i den egna kalendern helt automatiskt.

Det är enkelt, men krävs några olika moment för att lägga till kalendern i bloggen. Häng med via bilderna nedan! (Klicka på bilderna för förstoring!)

Börja med att logga in på google och fäll ut menyn vid rutnätet. Klicka på kalendern.

Din google-inloggning är samma som din blogginloggning om du har en blogg på Blogger (blogspot).

Lägg till en ny kalender genom att klicka på pilen till höger om ”My calendars”.

Välj ett namn på kalendern, klicka i att kalendern ska vara offentlig (public) och klicka sedan på ”skapa kalender”.

Nu finns din kalender i vänstermenyn.

Klicka på pilen som syns om du håller musen över kalendernamnet, och fäll ut menyn. Välj” kalenderinställningar”.

Ställ markören på html-koden som börjar med ”iframe” i den här rutan. Det är den här texten som kommer att göra att din kalender syns i bloggen.

Tryck på CTRL och A samtidigt så markerar du texten i rutan. Tryck sedan på CTRL och C för att kopiera den.

Gå tillbaka till bloggens grundinställning (utforma). Välj ”Layout”.

Klicka på ”lägg till en Gadget”. Var den är på sidan är inte så viktigt just nu, du kan alltid flytta på den senare.
Lägg till HTML/Javascript genom att klicka på plustecknet.

Klistra in din kopierade kod i rutan. Tryck på spara.

Glöm inte att spara även i övre hörnet.

Nu ligger kalendern i bloggen. Om den blir för bred- som här går du tillbaka till layoutläget.

Klicka på ”redigera” i den gadget du nyss la till.

Här letar du rätt på texten ”width” och väljer ett lägre tal. Jag valde 290. Vill du istället ändra höjden ändrar du såklart i ”height”.
Nu passar den in i kanten. Men man kan flytta kalendern och ha den överst om man hellre vill, till exempel.

Gå till layoutläget, och dra gadgeten till översta delen av sidan.

Nu väljer jag att istället göra den bred, men kort. Jag ändrar i html-koden som styr hur stor den blir. Glöm inte att spara!

Nu kommer kalendern alltid att ligga överst i bloggen.

Nu är kalendern redo! För att lägga in läxor och andra uppgifter kan du helt enkelt gå in i kalenderläget där du började och skriva in dem direkt i kalendern- och de synkas automatiskt in i bloggens kalender! Tänk bara på att välja att de publiceras i den kalender du skapade för eleverna:

Rulla fram rätt kalendernamn! Klickar du högst  upp när du lägger in den blir det en heldagsaktivitet, vilket är bra för då syns den bäst!


Nästa steg är att lära föräldrar och elever att prenumerera på läxor så att de inte ens behöver gå in i bloggen för att se dem! Den lektionen tar vi en annan dag! 😉

Socrative- ett verktyg med många möjligheter och låg inlärningströskel

Socrative.com är en oerhört smidig sida för elevrespons. Den är extremt lätt att lära, sig även om det ligger nära till hans att bli lite bortskrämd av den enkla designen, som inte ger särskilt många instruktioner. Faktum är att du klarar merparten av sidan helt utan instruktioner, bara du är beredd att prova dig fram. Jag provkörde sidan med 18 elever i årskurs 4-6 igår (våra IKT-ambassadörer), och är fullständigt socrativeifierad. 🙂 Vilken sida, och vilka möjligheter! Jag har delat in den här genomgången i två rubriker- eftersom det är stor skillnad på vad läraren ser och kan göra- och vad eleverna ser och kan göra. (tyvärr ligger bilderna inte rakt under varandra… bloggers ipad-app och mina bilder verkar inte vilja samarbeta idag…)

Lärarperspektivet

Du börjar med att skapa ett lärarkonto. Inga konstigheter. När du gjort det får du en kod högst upp på din sida. Den syns här nedan inringad med rött. Symbolen som är inringad med blått tar dig alltid till startsidan, som ser ut såhär:

 För att skapa ett frågeformulär klickar du på ”Manage quizzes”  över rutorna. Då kommer du till nedanstående sida:

Du kan välja på olika svarsvarianter; flervalsfrågor, rätt/fel och kort fritextsvar.
Skapa ett quiz genom att lägga till frågor och välja vilken typ av svarstyp du vill ha.

Du hittar dina färdiga quiz under ”my quizzes”.
Du kan också importera ett quiz en annan lärare har gjort i Socrative, eller importera från en excelfil.

Du kan se rapporter över elevernas svar i alla genomförda quiz.

Rapporterna kan fås i en rad olika varianter.

Du kan bland annat ladda ner resultatet som excel eller få det mejlat till dig- eller exporterat till Google Drive. 

Det finns också en rolig funktion som heter Space Race, där eleverna tävlar i lag genom att svara på frågor. 

Du kan styra om du  vill att tempot på frågorna ska styras av när eleven svarat, om de ska kunna klicka sig framåt, eller om de inte ska få frågan förrän du släpper fram den.

Exit tickets

Det finns prefabricerade exit tickets i verktyget. Du trycker bara på ”exit ticket”, så skickas den funktionen ut till eleverna, med tre frågor. Den sista erbjuder eleven att svara på en fråga du ställt tex muntligt eller framme på tavlan. Det krävs alltså ingen förberedelse i Socrative för att skicka exit tickets till eleverna för att få respons på hur lektionen varit, vad de lärt sig eller behöver mer information om. 

Elevperspektivet

När eleven kommer till startsidan på www.socrative.com ska den klicka på den vänstra inloggningsrutan:”Student login”.

Den här sidan laddas. Där skriver eleven in din kod. Den som nämndes i början av inlägget, och som står överst på din lärarsida i stort sett hela tiden. 
Eleven skriver in sitt namn- eller något annat om ni tänkt att de ska vara anonyma. 

Nu är eleven inloggad, och har du inte redan startat en aktivitet möts eleven av en pulserande grön symbol.

Det ögonblick då du startar en aktivitet på sidan startar elevens quiz omedelbart på elevens skärm. Rena magin! 🙂

Slutsats

Socrative.com är ett oerhört smidigt och användbart verktyg i klassrummet, Både bra för att låta alla elever komma till tals och för att stämma av deras kunskaper eller förväntningar. Det tar inte många minuter att lära sig, och den tiden är väl investerade minuter!

Låt eleverna blogga riskfritt

Låt eleverna blogga, både för att det är nyttigt för dem att skriva- och för att det sparar tid för dig som lärare!
Många lärare är rädda för att släppa in eleverna i bloggarna. En del löser det genom att bara ha bloggverktyget installerat på en särskild iPad, som en utvald elev får blogga ifrån. Men det finns sätt att låta alla elever blogga- utan att riskera att det hamnar okontrollerade texter i bloggen- eller, hemska tanke: Allt råkar raderas.
Med inställningarna nedan kan du låta eleverna mejla in inlägg till bloggen. Du ser dem som utkast- och kan gå in, läsa igenom och trycka på publicera när du vill.
Det går också att ha bloggen inställd på att automatpublicera  de mejlade inläggen, men med tanke på att elever är kreativa små människor är det inget som rekommenderas. Däremot är funktionen strålande om du vill kunna mejla inlägg själv till din blogg, till exempel om ni är på utflykt och du vill posta bilder på en gång. 

Skapa en adress för inläggsmejl

Börja med att gå in i inställningarna i din blogg. Dit kommer du t.ex. genom att klicka på ”utforma” när du är inloggad i bloggen. Därefter väljer du ”mobil och epost”. Där väljer du vad epostadressen till bloggen ska vara. I bilden nedan ser du var du fyller i detta:
Nu är det bara att börja mejla. Du mejlar till den adress du valt ovan, som alltså består av ditt bloggnamn, ett ”hemligt ord” och @blogger.com. Det går att mejla både bilder och text i samma mejlinlägg. 

Såhär publicerar du inlägg

Om du låtit dina elever mejla går du in i översikten och klickar på ”inlägg”. Då ligger elevernas mejl där som utkast, och du publicerar genom att gå in i redigeringen och klicka på ”publicera”. Väldigt lätt- och praktiskt om du tex vill publicera elevarbeten, eller av någon annan anledning vill låta olika elever bidra till bloggen. Det går också att bygga upp en ”bank” av exempel på elevarbeten att publicera i bloggen på det här sättet. Du kan tex låta dem mejla in bidrag till bloggen och publicera dem utspritt över en längre tid. 

Elevblogg

Det här är också en smidig funktion om du vill låta dina elever ha en egen blogg om något annat ämne. Jag har till exempel just startat upp en blogg för våra IKT-ambassadörer, där de postar inlägg genom att just mejla till bloggen. 
De började blogga där igår, så än så länge innehåller den inte så mycket, men mer kommer inom kort!