Källkritikens dag 13 mars


Tidningen Metro har instiftat Källkritikens dag, som i år infaller den 13 mars, och tillsammans med IIS har de också publicerat en jättebra skrift om källkritik. Den kan du läsa här.

IIS och Metros eminenta information om källkritik! Ladda ner och läs här!

Här finns mer infomation om Källkritikens dag på Metros sida.

Här kan du följa eventet på Facebook. Aktiviteterna direktsänds, så du kan titta på dem i klassrummet med eleverna.

Lektionsmaterial

Här kommer ett antal länkar till jättebra lektionsmaterial, med lärarhandledningar, som är helt färdigt, som du kan ladda ner från nätet och använda med dina elever!

Lilla Viralgranskaren

Ladda ner lärarhandledningen på Lilla Viralgranskaren. Där finns ett stort antal bra, färdigplanerade aktiviteter!

Titta på Lilla Viralgranskaren med eleverna. Den hittar du här! Där kan du också ladda ner en fin plansch att skriva ut, där Bamseteckningar förklarar källkritik. Skriv ut och sätt upp i ditt klassrum!

Ladda ner den fina bamseplanschen på Lilla Viralgranskaren!

Om dina elever är 6-11 år har Viralgranskaren också gjort den här filmen:

Nosa på nätet

För lågstadieelever finns också materialet ”Nosa på nätet”, som du kan ladda ner och skriva ut här!

Hur vet du det?

För 6-9-åringar finns serien ”Hur vet du det” med tillhörande lärarhandledning!

Är det sant?

UR har också den jätteroliga serien ”Är det sant”, som du kan se här med dina elever. Det finns också en lärarhandledning till serien.

Tisdagskollen

Har du elever på lågstadiet kan ni också lyssna på Tisdagskollen med Farzad !

MIK, Statens medieråd

Statens Medieråd har också lektionsförslag där du kan filtrera vilken typ av uppgifter du vill ha.

Övrigt

Snopes.com

Sidan snopes.com är jättebra om du vill kolla om något som sprids på internet är sant. Särskilt bra om du har vuxna människor i din omgivning som delar texter om att man ska hosta om man får hjärtinfarkt och sånt. Vissa människor verkar aldrig lära sig att sluta dela sånt. Då kan du, med envishet, hänvisa dem till snopes.com… 😉 

What was fake on the internet?

Washington Post har sektionen ”what was fake on the internet” där du kan se vad som varit fake. Intressant!

Tidigare inlägg om källkritik och lektionsplaneringar här i bloggen

Lycka till!
/Sanna

Snart är det dags för Earth Hour igen!

Lördag 24 mars är det Earth Hour i år. Förra året sammanställde jag en rad digitala aktiviteter, pedagogiska spel och lärarhandledningar på nätet, som du kan använda i samband med Earth hour. De funkar förstås även i år. Du kan också använda tipsen från Återvinningens dag.
Här är den officiella sidan för Earth Hour.

Det är sant, jag såg det med mina egna ögon!?

Foto: Pixabay


Förr var ett foto ett bevis på att något verkligen fanns, eller hade hänt. Idag finns det nog ingenting som är mer opålitligt än just ett foto- eller en video. Med dagens teknik kan vem som helst manipulera en bild. Ibland ser vi på en gång att bilden inte stämmer, men ibland är det verkligen svårt att veta vad som är verkligt och inte. Därför är det viktigt att lära eleverna att vara källkritiska även när det gäller bilder. Här följer några förslag på aktiviteter, och koppling till Lgr 11.


Förslag på lektionsaktiviteter

Manipulerade foton

Moderskeppet finns en samling kända, manipulerade bilder. Det är intressant att se hur till och med National Geographic manipulerat bilder:

 Man kan också läsa mer om historiska bilder, och få kunskap om hur människor förskönat verkligheten under lång tid.

Nyhetsrapportering

Även i nyhetersrapporteringen förekommer manipulerade foton. Den här artikeln på moderskeppet, visar hur en fotograf manipulerade bilder från kriget i Irak, så att samma människor förekommer flera gånger på samma bild…. 

Redigering av människors utseende

I den här videon får några män berätta hur de skulle vilja se ut. Sedan sminkas de och fotas- och photoshoppas till att likna sina förebilder. Det är intressant att höra deras tankar när de konfronteras med den manipulerade bilden med ”önskekroppen”. Särskilt ur perspektivet att dagens diskussioner oftast handlar om kvinnokroppsidealen, redigering, och dess påverkan på självbilden. Filmen är lagom från åk 5-6 (åldersbegränsar mest pga reklam för andra avsnitt av serien som kommer efteråt).

Här finns en liknande, där vanliga kvinnor fotas och photoshoppas:

Är det sant?

Det här avsnittet av Är det sant? diskuterar just fusk med bilder. Kul och underhållande, passar ungefär åk 3-6. (Men är säkert helt okej med äldre elever också, även om de kanske tycker att det är lite tramsigt.)
Här finns ett klipp med journalisten Jack Werner från Viralgranskaren, där han pratar om hur du känner igen om ett fotografi är manipulerat. 

Fler manipulerade bilder i nyheter, bland annat hajar i Torontos tunnelbanesystem
Många fotografer har fått sparken för att de manipulerat foton:
https://www.kamerabild.se/artiklar/bildmanipulation-fusk-som-v-cker-k-nslor
https://www.sydsvenskan.se/2011-09-14/fotografen-fejkade-90-bilder-pa-lodjur (här kan man lyssna på en intervju med fotografen)
http://www.helahalsingland.se/halsingland/soderhamn/tva-ar-efter-bildbluffen

Omvänd bildsökning

På Google kan du söka efter en bild, med omvänd sökning. Det innebär att du kan söka på en bild för att se om den är använd på flera ställen, och var den kommer ifrån. HÄR hittar du instruktioner för hur det går till.

Du kan också använda TinEye för att göra bildsökningar.

Du laddar upp bilden, och så söker TinEye efter information om den.
Här sökte jag till exempel på en bild på en enhörning, som jag använt i undervisningssammanhang. Jag har laddat ner den från någon bildbank, någon gång, troligen Pixabay. TinEye hittar snabbt olika ställen den finns på, på nätet:

Vad säger läroplanen?

Lgr 11:

Svenska:
Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala
miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att
uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till
att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information
från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att • söka information från olika källor och värdera dessa.

åk 1-3:
Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan
stödja presentationer.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer
på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

åk 4-6
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och
åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte,
till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier
och att skriva en faktatext.
• Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika
sammanhang.

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker,
genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt
förhållningssätt.

åk 7-9:
Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt
genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med
ett källkritiskt förhållningssätt.


Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och
studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från
olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att: söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera
deras relevans och trovärdighet

 åk 1-3:
Att undersöka verkligheten
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med
som utan digitala verktyg.

åk 4-6:
Information och kommunikation
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet
och könsroller framställs i medier och populärkultur.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier,
med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån
sociala, etiska och rättsliga aspekter

Bild
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika
material

Åk 4-6
Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering,
filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.åk 7-9:  Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt
yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Biologi
åk 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel
artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Åk 7-9:
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter,
såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor
och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.

Religion
Att undersöka verkligheten
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med
som utan digitala verktyg.

Historia
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
 • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.

Här finns alla tidigare inlägg om källkritik!

/Sanna

Idétorka i höstmörkret? Testat Pinterest?

Pinterest- bästa källan för nya idéer!

Börjar lektionsidéerna tryta i höstmörkret? Isåfall rekommenderar jag att du surfar in på Pinterest ! 
Pinterest kan du hitta länkar till mängder av klassrumsidéer- inte minst från amerikanska sidor. Du söker på det du vill hitta, till exempel ”lesson plan christmas” (jag brukar mest använda Pinterest på engelska, eftersom det helt enkelt finns mest länkar på engelska där, men du kan såklart söka på svenska också), och får upp mängder av förslag. Där finns också massor av pysselidéer att inspireras av inför julen- och i många fall skriva ut material till. Smidigt nu när det närmar sig julpysseldags för skolor och fritids. De idéer som faller dig i smaken kan du dessutom spara till en egen ”board”; en egen anslagstavla. Du kan välja att göra din anslagstavla publik eller privat, och du kan ha olika anslagstavlor för olika intresseområden.

 Om man tycker om att få en bild presenterad för att bilda sig en uppfattning, och minns bättre med den typen av visuellt stöd, är Pinterest oerhört smidigt.
Om du vill följa min IKT-board, som är som en anslagstavla med lektionsidéer, IKT-material och annat användbart i IKT-arbetet, kan du göra det HÄR.

Här kan du läsa mer om hur Pinterest fungerar, i ett äldre inlägg!

Lektionsförslag inför FN-dagen 24 oktober

FN-flaggan

Den 24 oktober firas sedan 1948 FN-dagen världen över, till minne av att FN-stadgan trädde i kraft denna dag. Du kan läsa mer på Wikipedia eller på FN:s sida. Jag har sammanställt lite länkar till material på nätet som du kan använda för att uppmärksamma FN-dagen med dina elever. Det finns bland annat en del spel du kan spela med dina elever- och kopplade till dessa spel finns i många fall lärarhandledningar.

Det finns också en del webbtjänster som du kan ha nytta av. Du kan till exempel låta eleverna utforska dem såhär:

  •  Jämför med hjälp av Globalis skillnaden mellan BNP i olika länder, tex. Låt eleverna fundera över vad skillnaderna beror på- och vad det innebär konkret för hur man lever i de olika länderna. 
  • Du kan också låta eleverna, enskilt eller i grupp, läsa på mer om de konflikter som finns i nuläget på jordklotet på Globalis sida, och berätta för sina klasskamrater om den konflikt de valt. Redovisningen kan ske muntligt eller som en powerpoint/keynote eller som en film, tex. En bra app för att redovisa saker är Adobe Spark Video, som gör det mycket enkelt att snabbt och med animationer förklara ett ämne. Appen är gratis och laddas ned från AppStore, men du behöver ett Adobe-konto (gratis). 
  • Låt eleverna läsa på om ett land på Globalis och google, och skriva en berättelse i Pages om hur de tror att det skulle vara att bo i det landet. Hur skulle deras vardag se ut?

Vad i läroplanen kan du knyta an till under FN-dagen?

  • Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde.
  • Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
  • Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Ur centrala innehållet för åk 1-3, samhällskunskap:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Ur centrala innehållet för åk 4-6, samhällskunskap:

  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
  • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Appen Alla barns rätt

Även appen ”Alla barns rätt”, om barnkonventionen, som är utformad som en bok, med ljudeffekter och animationer, av Pernilla Stalfelt är gratis i AppStore. Riktar sig framför allt till de yngre barnen. Du kan koppla upp iPaden med projektorn, och titta tillsammans, och diskutera innehållet. Låt eleverna göra egna illustrationer efteråt- eller låt dem fota med iPaden för att symbolisera de olika områdena i Barnkonventionen.

iMovietrailers

Du kan låta dina elever diskutera och läsa barnkonventionen och göra trailers i iMove. Här finns ett inlägg med länkar till templates du kan skriva ut och låta eleverna använda för att planera projektet.
Här finns barnkonventionen i sin helhet för nedladdning. Här finns en kortare version av barnkonventionen.

Här finns Fn:s eget skolmaterial för 2017. På Unicefs sida finns också många lärarhandledningar som du kan skriva ut som pdf.

Globalis är ett digitalt uppslagsverk, vars mål är att visa likheter och skillnader i världen.
Man kan hitta fakta om en rad olika ämnen på Globalis, som du kan se på bilden nedan, och på toppen av sidan finns också en meny, som det är lätt att missa första gången man besöker sidan. Där kan man komma åt världskartor, statistik, information om olika länder etc. Det finns också en rad genvägar:

Konflikter i världen

Man kan bland annat slå upp information om de konflikter som pågår i världen, och få bakgrunden till hur de uppstått, och när detta skedde.

Världskartor

Du kan också välja att se världskartan utifrån olika kategorier, som till exempel var det är störst sårbarhet för naturkatastrofer, de största religionernas utbredningsområden, hav- och klimatförändringar och mänsklig påverkan.

BNP i världen

Globalis kan man också se BNP per land, både på karta och som tabell. Man kan också välja olika år för att se den globala utvecklingen.

Free Rice

Free rice är en sida som drivs av the World Food Programme. För varje rätt svar i spelet ges 10 riskorn till programmet. Man kan välja olika kategorier i spelet.

Man kan till exempel låta eleverna spela ett glosspel på engelska enskilt eller i helklass. Orden översätts med synonymer eller förklaringar.

Spel som kräver Flash

En del av tipsen nedan kräver Flash på datorn. Flash är ett format som anses inaktuellt. Därför är det ibland problem att visa det på datorn, och på iPad funkar det inte alls. Om du får följande fråga eller liknande kan du ofta visa det ändå på datorn: Tryck på ”kör den här gången” så funkar det vanligtvis. (Du bör naturligtvis testa innan du har elever i klassrummet.)

Mot alla odds

Mot alla odds är ett välgjort spel från FN:s flyktingorgan UNHCR, som tyvärr är gjort i Flash och därmed inte fungerar på iPad. Jag har inte provat att använda Puffin eller någon annan flashsimulatorapp, men det är möjligt att det skulle kunna fungera då. Spelet är ganska mörkt och dramatiskt- precis som verkligheten- och jag rekommenderar det inte till yngre elever. 

Man väljer en person, och ställs inför olika realistiska dilemman längs vägen.

Det finns också möjlighet att klicka på en länk för att få mer fakta om avsnittet.

Det går att använda faktadelen utan att spela spelet också.

 Det finns en omfattande lärarhandledning med övningar som även går att hämta inspiration från till lektionsaktiviteter utan spelet. Brasklapp dock: Jag tycker att en del av övningarna är olämpliga… use them wisely! Övningar kring förtryck kan lätt urarta….

I stormens öga

Även I stormens öga använder tyvärr flash. Spelas därför lämpligast med dator kopplad till projektor. Det borde å andra sidan inte vara något problem, eftersom spelet bygger på att elevgruppen ska diskutera saker. Fn:s sida beskriver spelet såhär:

”I stormens öga är ett spel utvecklat av FN:s barnfond, UNICEF. Det riktar sig till lärarledda grupper om minst 12 elever i årskurs 4-7. I spelet hamnar deltagarna på en öde ö, där de ställs inför olika dilemman och måste fatta beslut för att överleva. Spelet är uppbyggt kring barnkonventionens fyra huvudprinciper och visar vad som händer när eleverna själva får bygga sitt samhälle genom samarbete, diskussioner och beslutsfattande. Till spelet finns, tillsammans med lärarhandledning och annat material.”

Spelet är menat att väcka diskussioner, och för att spela behöver du ladda ner och skriva ut material här: https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial . Där finns också en hel del annat material du kan använda i klassrummet!
Man kan också se en film om Unicef, som finns publicerad på Youtube:

Filmer från Svenska Unicef

Svenska Unicefs youtubesida
Svenska Unicef har också många bra filmer lämpliga för skolelever på sin youtubesida .

Lycka till!/Sanna

29 september- återvinningens dag!

Du kan ladda ner båda apparna, Batterijakten 1 &2 för att påminna eleverna om vikten av att återvinna batterier

Den 29 september är det Återvinningens dag!

Batterijakten

Passa på att spela Batterijakten 1 eller Batterijakten 2. Båda apparna finns i AppStore och är gratis- och på Batterijaktens hemsida kan du hitta korta lektionsidéer, även om årets tävlingsomgång är avklarad.

Årets Batterijakt är redan avklarad, men apparna går utmärkt att använda, och det finns lektionstips på batterijaktens hemsida.

Att diskutera med elever

Äldre elever, som kanske inte i lika grad är intresserade av att spela spel, kan man med fördel passa på att diskutera återvinning av just digitala enheter med.
Andra tänkbara frågor:

  • Vad gör de med gamla telefoner hemma?
  • En trasig iPad? 
  • Annan elektronik? 
  • Återvinner de batterier? 
  • Tänker de sig för innan de skriver ut arbeten? 
  • Måste man skriva ut? 
  • På vilket sätt kan man arbeta mer miljövänligt genom att arbeta digitalt?
Du kan till exempel låta eleverna diskutera frågorna ovan i grupper och skriva in sina svar i Today’s meet eller AnswerGarden, så att de andra grupperna kan läsa svaren. Här hittar du tidigare inlägg om hur man använder dessa båda superenkla tjänster!

Sopspelet

Ett annat spel som är gratis och handlar om återvinning, men riktar sig till de yngsta eleverna är Sopspelet. Även detta hittar du i AppStore.

Du kan hitta fler tips i mitt inlägg inför Earth Hour!

/Sanna

Grammatikdagen 17 mars!


Grammatikdagen infaller på fredag den 17 mars 2017
Vad säger Lgr 11 om grammatik…?
Egentligen innehåller ju alla delar av språket grammatik. Man kan helt enkelt inte göra sig förstådd utan grundläggande grammatiska kunskaper, och alla mål och allt centralt innehåll kräver grammatik, men det finns förstås även upptaget som ett eget område. För mig, som utöver att vara IKT-pedagog dessutom är journalist, är grammatik förstås en helig ko, och något jag gärna ägnar tid åt, inte bara på svenska. Att förstå sitt eget språks grammatik är ju också en förutsättning för att kunna tillägna sig andra språk.

Här har jag gjort en översikt över vad det egentligen står i språkämnena om grammatik, och sammanfattat några förslag på saker du kan göra i klassrummet- med IKT-för att fira att det är grammatikdagen!

Ur Lgr 11, svenska, syfte:
”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.”
”Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.”

Centralt innehåll, åk 4-6:

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

 Ur det centrala innehållet i engelska, åk 4-6:

Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
 

Ur det centrala innehålllet i Moderna språk, åk 4-9:

 Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.

Så vad kan man göra i klassrummet?

Det finns roliga filmer på UR om grammatik! Missa inte Grammatikbolaget ! Det finns filmer om alla ordklasser, särskrivning etc. Humoristiska, men informativa. HÄR finns alla avsnitt!

Du kan få fler grammatiktips på Grammatikdagen . Där finns också tips på aktiviteter i klassrummet.

Andra tips på saker du kan göra med IKT och grammatik:

Låt eleverna skriva fejkade sms här eller här– visa klasskompisarna, och diskutera: Är det viktigt hur man skriver? Beror det på vem man skriver till? Skriver man olika till olika människor? Hur uppfattas ett meddelande där grammatiken inte är korrekt? Bryr de sig om hur de formulerar sig- varför/varför inte?
Andra aktiviteter:
Tankekartor i Popplet Lite
  • Låt eleverna göra Popplets (tankekartor, se bilden ovan), med en ordklass i mitten, och ord eller ordklassens egenskaper i bubblor runtomkring. (Appen Popplet Lite är gratis, och går att göra en tankekarta i taget med.)
  • Projicera en text på tavlan. Be eleverna komma fram och ringa in varsitt verb, substantiv eller adjektiv, tex, eller dela in dem i grupper som får i uppdrag att ringa in varsin ordklass med olika färger. En fördel med att projicera direkt på tavlan är ju att det går att skriva och ringa in framme på tavlan, jämfört med om du delar ut papper.
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin film,som de redigerar i iMovie, för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Det går även att använda trailers i iMovie, om man vill att de ska vara mer styrda i sin utformning.
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin låt för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Bestäm ett antal välkända melodier i förväg, som de kan välja på att ha som grund, tex Bä, bä vita lamm, här kommer Pippi Långstrump eller någon liknande som du är säker på att dina elever kan. Ge dem i uppdrag att spela in sin sång i Garageband. Har ni tid: Låt eleverna spela in en musikvideo, där de lägger till sin egen sång på klippet i iMovie. (Om ni vill jobba under en längre period kan de göra egna låtar i Garageband också, men det är ett stort projekt.)
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin film,som de redigerar i iMovie, för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Det går även att använda trailers i iMovie, om man vill att de ska vara mer styrda i sin utformning.
  • Gör en Answergarden där du låter eleverna skicka in ord av en särskild ordklass, så ser du om de verkar kunna skilja på ordklasserna. Här finns mina instruktioner för hur du använder Answergarden!

Tips! 

En bra sida om man har funderingar kring hur en sak ska skrivas på korrekt svenska är myndigheten Institutet för språk och folkminnens sida. I Frågelådan finns en mängd matnyttigt- och det går också att skicka in frågor!
Såhär kan det till exempel se ut. Perfekt tillfälle att låta eleverna söka bland frågor- och diskutera!
Exempel på fråga och svar i Institutet för språk och folkminnens frågelåda! 

Källkritikens dag- måndag 13 mars!

I dessa tider av ”alternativa fakta” är kunskaper i källkritik viktigare än någonsin.
Du följer väl Metros sida Viralgranskaren på Facebook? Det är en fantastiskt bra sida, som tar hål på myter och sådant som sprids på internet. För att fira att Viralgranskaren funnits i tre år har de nu utlyst Källkritikens dag den 13 mars!

Alla har vi väl sett dem- saker våra vänner och kollegor delar…? Det kan vara allt från larm om något vanligt födoämne som anses farligt och ”hosta om du får hjärtinfarkt så överlever du” till de senaste ”botemedlen mot cancer” eller ”dela den här bilden så vinner du en iPhone/Facebook skänker en krona per like till svältande barn”. Jag, som är skeptisk av naturen förundras ofta över hur lättlurade människor är, men uppenbarligen är det så det är, och alltså behövs en sida som Viralgranskaren. Allra viktigast är förstås att lära våra elever att bli kritiskt tänkande individer, som inte går på vad som helst- och ge dem kunskap att granska sina källor.
Du hittar många bra tips på Viralgranskarens sida. En del saker kan du använda direkt i klassrummet, och annat kan du använda med modifikationer. Filmen nedan fungerar definitivt även för mellanstadiebarn och äldre elever, till exempel:

En del av ämnena Viralgranskaren tar upp är kanske mindre lämpade för yngre barn, men för barn i övre mellanstadieåldern, som använder sociala medier minst lika mycket och ofta mer, än vi vuxna är de flesta ämnena högst relevanta.
För att fira Viralgranskarens treårsdag har de bestämt sig för att utlysa ”källkritikens dag” den 13 mars. Följ deras sida på Facebook för att läsa mer!
Förslag på saker du kan göra i klassrummet för att uppmärksamma källkritikens dag:

Skolverkets material om källkritik (bla affischer du kan skriva ut och sätta upp i klassrummet)
SO-rummets material om källkritik

Här hittar du vad Lgr11 säger om källkritik i de olika skolämnena! I de flesta ämnena ingår moment av källkritik.

Titta på några avsnitt av ”Är det sant” och diskutera innehållet. Mycket bra, och dessutom jätterolig serie på UR! Tveklöst bäst för mellanstadiebarn, men funkar troligen bra även från 8 år och uppåt, då den är ganska lättsam och rolig. Jag har dock även visat den för äldre elever, som fnissat förtjust och generat åt humorn i filmerna, men ändå haft mycket bra diskussioner efteråt.

Du kan ta del av kurser i källkritik på iis sida.

Du kan också titta på Webbstjärnans material om källkritik:

Här finns en superbra informativ PDF om källkritik utgiven av Internetstiftelsen i Sverige (som även ligger bakom Webbstjärnan) i samarbete med Metros Viralgranskaren . Där kan du även få lite uppslag om hur ni kan arbeta med källkritik i klassrummet. Här kan du läsa mer om samarbetet.

Här finns alla mina tidigare inlägg om källkritik!
Här är ett lektionsupplägg jag gjorde med några sjätteklassare härom året! Vi hade riktigt roligt, och det blev många intressanta diskussioner på ämnet ”hur vet du att det du säger är sant nu?”.

Här finns inlägg med lektionsförslag från Safer Internet Day i februari. Internätsäkerhet och källkritik går ju hand i hand.

/Sanna

Safer Internet Day 2017, 7 februari

I år infaller Safer Internet Day 2017 den 7 februari. Hur man är säker på internet är förstås något vi bör arbeta med jämt, precis som allt annat vi gör för att lära våra elever att hantera livets utmaningar och faror, inte bara på internet. Här finns en del material du kan använda med dina elever! Det mesta riktar sig till mellan- och högstadiet, men mycket går att använda även för yngre barn. Jag skulle framför allt rekommendera delar av materialet ”Vilja veta” för de yngre barnen. Jag har också lagt till några länkar till material för föräldrar, som du till exempel kan dela ut på ett föräldramöte eller lägga i en klassblogg.

Lågstadiet-mellanstadiet-högstadiet


Vilja veta är ett bra material med lektionsförslag som tar ungefär en timme och riktar sig till mellanstadiet och högstadiet. Jag skulle dock absolut säga att du kan använda det med lågstadiebarn som använder internet också, kanske med lite modifikationer. Framför allt tror jag att tvåor och treor skull ta emot uppgiften att vara ”Gunnarssons barnbarn” med stor entusiasm! 😀

Mellanstadiet

Det här materialet från Medierådet har jag använt många gånger på mellanstadiet. Det är vanligtvis ett uppskattat material som ger upphov till många bra diskussioner. Jag har dock gjort ett eget upplägg, och inte riktigt följt instruktionerna i det. Själva materialet har dock fungerat bra. Vi har valt att använda diskussionskorten, till exempel, men vi har lagt till en mittenkategori, då eleverna oftast inte tycker att benämningen ”jag blir jättledsen” är bra. De har efterfrågat ett mellanläge. Vi har också använt korten med diskussioner om t.ex lösenord, varför man inte ska lämna ut information om sig själv osv, men fokuserat mer på vad man gör när det redan blivit fel. (Materialet finns även för högstadiet)

De yngsta barnen

Allmänt

MIK för mig

Här finns tidigare inlägg om internetanvändning i den här bloggen

Klassrumsdiskussioner


För dig som pedagog

Föräldrar



Här finns material från Medierådet som riktar sig till föräldrar! Tips: Mejla länken till föräldrarna eller lägg den på klassbloggen! Där finns även information om problematiskt spelande
/Sanna