Safer Internet Day 2017, 7 februari

I år infaller Safer Internet Day 2017 den 7 februari. Hur man är säker på internet är förstås något vi bör arbeta med jämt, precis som allt annat vi gör för att lära våra elever att hantera livets utmaningar och faror, inte bara på internet. Här finns en del material du kan använda med dina elever! Det mesta riktar sig till mellan- och högstadiet, men mycket går att använda även för yngre barn. Jag skulle framför allt rekommendera delar av materialet ”Vilja veta” för de yngre barnen. Jag har också lagt till några länkar till material för föräldrar, som du till exempel kan dela ut på ett föräldramöte eller lägga i en klassblogg.

Lågstadiet-mellanstadiet-högstadiet


Vilja veta är ett bra material med lektionsförslag som tar ungefär en timme och riktar sig till mellanstadiet och högstadiet. Jag skulle dock absolut säga att du kan använda det med lågstadiebarn som använder internet också, kanske med lite modifikationer. Framför allt tror jag att tvåor och treor skull ta emot uppgiften att vara ”Gunnarssons barnbarn” med stor entusiasm! 😀

Mellanstadiet

Det här materialet från Medierådet har jag använt många gånger på mellanstadiet. Det är vanligtvis ett uppskattat material som ger upphov till många bra diskussioner. Jag har dock gjort ett eget upplägg, och inte riktigt följt instruktionerna i det. Själva materialet har dock fungerat bra. Vi har valt att använda diskussionskorten, till exempel, men vi har lagt till en mittenkategori, då eleverna oftast inte tycker att benämningen ”jag blir jättledsen” är bra. De har efterfrågat ett mellanläge. Vi har också använt korten med diskussioner om t.ex lösenord, varför man inte ska lämna ut information om sig själv osv, men fokuserat mer på vad man gör när det redan blivit fel. (Materialet finns även för högstadiet)

De yngsta barnen

Allmänt

MIK för mig

Här finns tidigare inlägg om internetanvändning i den här bloggen

Klassrumsdiskussioner


För dig som pedagog

Föräldrar



Här finns material från Medierådet som riktar sig till föräldrar! Tips: Mejla länken till föräldrarna eller lägg den på klassbloggen! Där finns även information om problematiskt spelande
/Sanna

Julkalender för lärare- del 13: Mallar till trailers i iMovie

Trailers i iMovie är ett roligt och smidigt presentationsverktyg. De är korta, hårt mallade och lätta att förstå. Bakgrundsmusiken byter precis synkat med bilderna, och resultatet blir strukturerat och lagom långt. Det som däremot kan vara en nackdel med mallarna är att man inte riktigt vet hur man ska planera sitt material runt dem. Det kan man lösa genom de här planeringsdokumenten! Eftersom strukturen i trailers i iMovie inte går att förändra är det en fördel att ha tänkt igenom i förväg vilket material som behövs. Även om det inte är nödvändigt att ha en bild med fem personer på för att mallen säger det, så kan det vara bra att veta att det finns en bild precis där, och hur länge den visas.
Trailers är perfekta att göra om en bok, som intro till ett ämnesområde, eller som sammanfattning efter ett ämnesområde. Låt eleverna göra en trailer om ordklasser eller multiplikation, ett svenskt landskap eller redovisa hur de arbetat i slöjden eller idrotten, till exempel.

iMovies trailers är suveräna att jobba med, men det är en fördel att styra upp vad som ska vara med i förväg…

 Det finns planners för de olika kategorierna, eftersom de skiljer sig åt. Samtliga går att skriva ut som PDF.

Smidigt nog finns det redan färdiga planeringar som talar om precis hur de ser ut!

den här sidan kan du hitta mallar för de olika teman du kan välja i iMovies trailers.

På sidan. Learning in hand hittar du alla mallar för utskrift som PDF!

Julkalender för lärare, del 6- Tipspromenad med QR-koder och julfrågor!

Idag är det dags för en tipspromenad med julfrågor i QR-form! Det är elva frågor totalt. 
Frågorna kräver en QR-läsare, till exempel Cloud QR Scanner, som är en jättebra gratis QR-läsare utan reklam. I övrigt behöver du bara skriva ut de 11 frågorna och facit, sätta upp dem på valfri plats och sätta igång! Du behöver inte internetuppkoppling för att de här QR-koderna ska fungera, så om du vill göra dem utomhus eller någonstans utan internet funkar det också.
En variant är förstås att dela in eleverna i grupper som får i uppdrag att ta reda på svaren. Rätt svar ger en poäng, om du vill göra det till en tävling. Vill man slippa tävlingsmomentet kan man ju istället se frågorna som ett diskussionsunderlag, när man hör elevernas svar. Du kan också bestämma om du tycker att det ska vara okej att googla sig fram till svaren eller ej. 
Första frågan!

Här finns tipspromenaden med julfrågorna som PDF att skriva ut! Sista sidan är ett facit:

Vill du göra en egen tipspromenad med QR-koder kan du använda den här sidan.
Imorgon går vi all in på julpyssel här i bloggen!

Lycka till!
/Sanna

Julkalender för lärare, del 5- Orkesterns instrument!

Som före detta klassisk musiker brinner jag förstås lite extra för musikämnet, Jag brukade ägna en ganska lång period med mina elever på mellanstadiet åt orkesterns instrument, och gläds därför lite extra åt alla gamla vänner i Filharmoniska orkestern, som dyker upp i de här fina filmerna om orkesterinstrumenten! Guld värt, särskilt för de elever som kanske aldrig kommer till ett konserthus, och får se en orkester spela!

Filharmonins informationstext:

Kungliga Filharmonikerna presenterar orkesterns instrument är en serie lekfulla filmer om hur instrumenten som används i en symfoniorkester fungerar och klingar. I varje film visar och berättar musikerna om sina instrument samt spelar ett eller flera musikstycken tillsammans.

I Kungliga Filharmonikerna finns flera av landets och världens allra främsta orkestermusiker, som också var och en personligen brinner för att dela med sig och berätta om sina instrument och sin musik för nya generationer. I en serie filmer, en för respektive instrumentgrupp, finns här ett klingande undervisningsmaterial i ämnet musik.
Filmerna är i första hand tänkta för elever i år 1-3, där man bland annat skall lära sig om stråk-, träblås-, brass- och slagverksinstrumenten och hur de fungerar. Filmerna är ca 5 minuter långa.”

Själv skulle jag nog spontant säga att filmerna är precis lika användbara på mellanstadiet.

Ur Lgr11, centrala innehållet i musik:

Musikens sammanhang och funktioner åk 1-3:

 • Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. 

• Hur instrumenten låter och ser ut

åk 4-6:
• Indelningen i stråk-, blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.

åk 7-9:

• Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband.

Ur syfte:

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.

Extra förtjust är jag förstås som före detta flöjtist… 

/Sanna

TEMA: Res jorden runt på nätet, lektionsförslag med IKT, del 2

Dags för del 2 i vår resa runt jorden! När man reser vill man ju gärna ta del av kulturen på plats. En hel del av det här kan man förstås också göra på nätet. Allra bäst är Google Arts and Culture, men det finns även en hel del museum som har bra sidor på nätet. Vad sägs t.ex om att kunna zooma in på Mona-Lisa?

Ur Lgr11 i ämnet Bild:

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, 
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, 
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och 
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

I årskurs 1-3 ska eleverna enligt det centrala innehållet bland annat få kunskaper om: 

Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

I åk 4-6 finns bland annat följande i det centrala innehållet:

• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar. 

• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Lektionsförslag:

  • Titta på Mona-Lisa på Louvren. Varför är den sprucken i färgen? Varför ser det ut så? Hur är den gjord? Hur gammal är den? Vad vet man om Mona-Lisa? Varför blev den tavlan så känd? Vad är ett porträtt? Måste ett porträtt se ut som den det föreställer? Gör en egen Mona-Lisa-tavla, eller gör ett självporträtt (fota tex med iPadens selfiekamera, och rita av om ni inte har tillgång till speglar) i Mona-Lisas anda.
  • Titta på de gamla kungligheternas porträtt. Hur framställs de på bilderna? Vad vill de förmedla. Jämför med elevernas skolfoton. Ser de ut som de gör varje dag på skolfotot? Eller tog de på sig något särskilt? (=Vad vill man förmedla med olika bilder?)
  • Besök pyramiderna med Google Arts & Culture. Varför byggdes pyramiderna? Hur är de konstruerade? Vet vi varför? Skriv ditt namn med hieroglyfer  Besök sidan om Tutankhamun, med massor av användbart lektionsmaterial! (finns även som app!)
  • Det finns mängder med exempel på stilleben på Google Arts & Culture. Diskutera: Vad är ett stilleben? Varför målades det så många stilleben med frukt och blommor under artonhundratalet? Vad symboliserar olika föremål i ett stilleben? Här finns lite information om det.Låt eleverna göra egna stilleben. Prata om symbolik i konst. Prata om bilders uppbyggnad. Skriv upp alla föremål som syns på en tavla med ett stilleben. Vad symboliserar dessa föremål för eleverna? (Diskutera.) 

Besök Louvren och titta på nära håll på Mona-Lisa och andra kända verk:

Eller besök Frida Kahlo-muséet, och gå på rundtur. Sidan är dock inte översatt till engelska, så man får vara lite kreativ om man inte pratar spanska… (sidan använder flash, så funkar dåligt på iPad om man inte använder t.ex appen Puffin för att titta på den. Rekommenderar dock att se sidan genom dator.)

Besök mängder av kulturella platser i världen genom Google Arts & Culture:
Google Arts and Culture har stora mängder foton, videos och fakta om olika platser, konst, historiska personer osv:

Är du på jakt efter tavlor av någon särskild konstnär, som du vill visa dina elever?

Det är lätt att få en överblick över de olika epokerna, och hur olika de ser ut.

Det finns bilder från hela världen.

Vad sägs om att kunna se pyramiderna i 360-gradersfoto? Flytta dig runt med datormusen!

Klicka på Nearby, så kan du se svenska alternativ. I mitt fall erbjuds jag bland annat att se mig omkring på Nationalmuseum i Stockholm. Det finns även 360-gradersfoto därifrån.

Här kan man bland annat se gamla utställningar och vandra omkring i modeller av Versailles.
Ta en promenad i Eremitaget i Sankt Petersburgs salar:
Trevlig resa!
/Sanna

Tema: Res jorden runt på nätet, lektionplanering, del 1

En fördel med internet är ju dess möjlighet att göra världen mindre. På bråkdelen av en sekund kan du vara på andra sidan jordklotet. Detta kan du utnyttja i din undervisning! Att bara titta på bilder från andra delar av världen är förstås också roligt, men du kan självklart uppfylla massor av delar av det centrala innehållet genom att tänka kreativt! Här kommer en rad användbara sidor- och en drös lektionsuppslag!
I del 1 tittar vi på lite olika sidor som ger oss möjlighet att sätta oss in i hur världen ser ut- och vi gör egna flygbiljetter!

Airpano

En fantastisk sida att använda för att resa över världen är Airpano. Där finns både panoramafoton, 360-foton och videos. Dra dig runt i foton och videos med musen, så ser du det som om du vred på huvudet! Visa sidan med projektor för maximal effekt! Här finns till exempel fantastiska foton av aktiva vulkaner! Perfekt när ni läser om vad som sker i jordens innandöme! Det finns också kategorier, som till exempel snö och is, vattenfall, nordpolen, väderkvarnar och mycket mer.
Det finns mängder av platser att välja på!

Hur ofta har man möjlighet att zooma in och titta på en aktiv vulkan från olika håll?

Det finns ofta möjighet att se bilderna från olika håll.
Många av bilderna har också faktarutor!

Karneval i Venedig? Här kan du följa med på en video! Vad är en karneval? Hur har de byggt husen i Venedig? 

Grönland. Prata om miljöeffekter? Vad händer om isen smälter?

Paraden på Röda torget som 360-video! Prata om Rysslands roll under och efter kriget? Nutidskunskap om Rysslands roll nu? Gamla Sovjet? 

Google Maps

En gata i New York. Ge eleverna adresser och låt dem öva på att beskriva vägen för varandra. Hamnar kompisen på rätt plats? Låt dem ta reda på och berätta mer om området adressen ligger i. 

Besök Europas största synagoga i Budapest som en del av religionsundervisningen. Eller berätta om de judiska ghettona under andra världskriget, och passa på att berätta om Raoul Wallenberg.

Newspaper Map

Newspaper Map kan du hitta tidningar från hela världen. Be eleverna att ”resa” till en plats, och ta reda på mer om den. Låt dem läsa en tidning från platsen. Vilka är de stora nyheterna här? Vilka frågor diskuteras? Här måste du förstås kolla att det finns någon tidning på ett språk eleverna kan läsa på! Det gör du enkelt med panelen till höger på sidan som hjälp: Färgen på nålarna på kartan representerar de olika språken. 


Ur Lgr11, Geografi, syfte:

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.”
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor.

Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.”


I åk 1-3 innebär detta, enligt Lgr11, bland annat:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
Undervisningen i geografi ska bland annat behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6:Livsmiljöer  (utdrag)
  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. 

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt (utdrag)

  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Så några förslag på upplägg för att göra ovanstående:

En såhär snygg flygbiljett kan du skapa till valfri plats i världen åt dina elever- med deras namn – på http://omatic.musicairport.com/ !

  • Gör resebiljetter till olika platser i världen. Det kan du göra här! Be eleverna att ta reda på folkmängd, storlek på landet i förhållande till Sverige (Större? Mindre?), vad heter valutan,  andra fakta om landet och att hitta en plats i landet/staden på Google Maps eller Airpano som de kan visa klasskamraterna. Om det talas ett språk eleverna förstår kan ni även använda Newspapermap för att ta reda på vad som är viktigt i nyheterna just där.
  • Vulkaner? Var finns det vulkaner i världen? Använd information från Wikipedia, Unga faktas sida om vulkaner,  Läs i SO-rummet om Pompeji, Titta på vulkanerna i Airpano, och varför inte komplettera med ett vulkanexperiment? Eller bygg vulkaner i papier maché. 
  • Vilken är din drömplats att bo på? Gör egna flygbiljetter, ta reda på mer om platsen, till exempel via Google Maps, och berätta för kompisarna i bild, text eller tal!
  • Titta på panoramabilder i Airpano. Hur ser de olika miljöerna ut? Hur har det påverkat hur människor bosatt sig och byggt, och hur de försörjer sig? Jämför New Delhi och Grönland, tex.
  • Jämför naturen i olika världsdelar. Varför har vi inte djungler i Sverige? Varför är det inte björkskog på Borneo?
  • Här finns mina tidigare idéer och förslag om hur man kan jobba med de svenska landskapen!

Trevlig resa!








Answergarden, perfekt när du vill ha snabba svar eller brainstorma med eleverna!

Idag körde jag och IKT-ambassadörerna en runda i Answergarden. Deras sida blev dock inte helt representativ, eftersom jag gav dem fria tyglar, så det kom lite alla möjliga svar på min fråga om vad de ville lära sig mer om i IKT… Det är ju bra att de vill lära sig mer om andra världskriget förstås, men jag vet inte om det direkt har med IKT att göra…
Men, hur som helst: Answergarden är en smidig sida, som låter dig skriva in en fråga, och den som har adressen kan svara, utan att behöva logga in. Du skapar lätt en frågesida genom att klicka på plustecknet:

Du behöver inte skapa någon användare, utan kan använda sidan direkt. Om du vill kan du dock lägga in lösenord för att kunna moderera den (ta bort oönskade ord till exempel), eller styra vissa funktioner. Svaren skapar ett ordmoln, där de svar som svarats flest gånger blir större än de andra orden.


Ur Lgr11 kap. 2 Övergripande mål och riktlinjer / 2.2 Kunskaper / Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande


Det finns många fördelar med att använda detta i klassrummet. IKT-ambassadörerna såg genast fördelen med att använda detta på klassråd, då det inte syns vem som svarat vad i en känslig fråga, till exempel. Det går också att använda sidan för att stämma av elevernas förväntningar eller kunskaper inför ett nytt ämnesområde, eller för att avsluta ett område för att se vilka kunskaper de har. Eller varför inte använda det på föräldramötet eller personalmötet?

Såhär enkelt är det:

Du skriver in frågan. Du kan förstås också till exempel välja att  skriva in en instruktion. Till exempel att eleverna ska skriva vad de vet om ett ämne, brainstorma på klassrådet, samla in förslag på olika aktiviteter, utvärdera ett personalmöte, en workshop etc. Om du klickar på Classroom mode kan varje elev svara obegränsat antal gånger, men de kan bara skriva varje svar en gång var.

 Om du vill kan du ange ett lösenord för att kunna redigera sidan, till exempel ta bort oönskade svar.

Du kan sedan dela adressen till din answergarden lätt genom att klicka på share. Vill du ha fler funktioner än de som syns på sidan klickar du på plustecknet och får upp de här alternativen. Vill du förbereda lektionen kan du alltså skapa din answergarden och mejla till dig själv. Tänk bara på att kolla längst ned i sådana fall när du skapar den, så att du inte sätter en begränsningstid på hur länge den får användas, som sedan gör att den inte funkar när du väl ska använda den på lektionen.

Veckans svåra-ord-kahoot, nummer 8

Veckans ord-kahoot kommer här! Nummer 8 i ordningen! Nu börjar det snart bli dags att göra en kahoot där vi repeterar tidigare ord och ser hur väl de fastnat!

Visste du förresten att Kahoot inte bara är ett roligt ord, utan också betyder något? (Fördelen med att arbeta på en tvåspråkig arbetsplats är att man lär sig nya ord hela tiden!) Mina australiensiska och amerikanska kollegor lärde mig härom dagen vad namnet på denna roliga frågesport kommer ifrån:

Cahoot is used almost exclusively in the phrase ”in cahoots,” which means ”in an alliance or partnership.” In most contexts, it describes the conspiring activity of people up to no good. (There’s also the rare idiom go cahoots, meaning ”to enter into a partnership,” as in ”they went cahoots on a new restaurant.”) ”Cahoot” may derive from French cahute, meaning ”cabin” or ”hut,” suggesting the notion of two or more people hidden away working together in secret. ”Cahute” is believed to have been formed through the combination of two other words for cabins and huts, ”cabane” and ”hutte.” (källa)

Alla tidigare inlägg med kahoot- inklusive instruktioner- hittar du HÄR!