Utmaning: Europe Code week 15-23 oktober

Häng på Digitala lektioner och bli en del av Europe Code Week tillsammans med dina elever! Och det allra bästa är att för varje elev som lär sig mer om programmering genom någon av deras lektioner skänker de IIS 5 kronor till Unicef.

Såhär funkar det:
1) Gör minst en av IIS lektioner i programmering med dina elever.
2) Fyll i det här formuläret!
3) Och om ni vill: Lägg in statistik här! Som tack får ni ett diplom!

Här kan du läsa mer om IIS digitala lektioner och utmaningen!

Lektionsförslag inför FN-dagen 24 oktober

FN-flaggan

Den 24 oktober firas sedan 1948 FN-dagen världen över, till minne av att FN-stadgan trädde i kraft denna dag. Du kan läsa mer på Wikipedia eller på FN:s sida. Jag har sammanställt lite länkar till material på nätet som du kan använda för att uppmärksamma FN-dagen med dina elever. Det finns bland annat en del spel du kan spela med dina elever- och kopplade till dessa spel finns i många fall lärarhandledningar.

Det finns också en del webbtjänster som du kan ha nytta av. Du kan till exempel låta eleverna utforska dem såhär:

  •  Jämför med hjälp av Globalis skillnaden mellan BNP i olika länder, tex. Låt eleverna fundera över vad skillnaderna beror på- och vad det innebär konkret för hur man lever i de olika länderna. 
  • Du kan också låta eleverna, enskilt eller i grupp, läsa på mer om de konflikter som finns i nuläget på jordklotet på Globalis sida, och berätta för sina klasskamrater om den konflikt de valt. Redovisningen kan ske muntligt eller som en powerpoint/keynote eller som en film, tex. En bra app för att redovisa saker är Adobe Spark Video, som gör det mycket enkelt att snabbt och med animationer förklara ett ämne. Appen är gratis och laddas ned från AppStore, men du behöver ett Adobe-konto (gratis). 
  • Låt eleverna läsa på om ett land på Globalis och google, och skriva en berättelse i Pages om hur de tror att det skulle vara att bo i det landet. Hur skulle deras vardag se ut?

Vad i läroplanen kan du knyta an till under FN-dagen?

  • Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde.
  • Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
  • Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Ur centrala innehållet för åk 1-3, samhällskunskap:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Ur centrala innehållet för åk 4-6, samhällskunskap:

  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
  • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Appen Alla barns rätt

Även appen ”Alla barns rätt”, om barnkonventionen, som är utformad som en bok, med ljudeffekter och animationer, av Pernilla Stalfelt är gratis i AppStore. Riktar sig framför allt till de yngre barnen. Du kan koppla upp iPaden med projektorn, och titta tillsammans, och diskutera innehållet. Låt eleverna göra egna illustrationer efteråt- eller låt dem fota med iPaden för att symbolisera de olika områdena i Barnkonventionen.

iMovietrailers

Du kan låta dina elever diskutera och läsa barnkonventionen och göra trailers i iMove. Här finns ett inlägg med länkar till templates du kan skriva ut och låta eleverna använda för att planera projektet.
Här finns barnkonventionen i sin helhet för nedladdning. Här finns en kortare version av barnkonventionen.

Här finns Fn:s eget skolmaterial för 2017. På Unicefs sida finns också många lärarhandledningar som du kan skriva ut som pdf.

Globalis är ett digitalt uppslagsverk, vars mål är att visa likheter och skillnader i världen.
Man kan hitta fakta om en rad olika ämnen på Globalis, som du kan se på bilden nedan, och på toppen av sidan finns också en meny, som det är lätt att missa första gången man besöker sidan. Där kan man komma åt världskartor, statistik, information om olika länder etc. Det finns också en rad genvägar:

Konflikter i världen

Man kan bland annat slå upp information om de konflikter som pågår i världen, och få bakgrunden till hur de uppstått, och när detta skedde.

Världskartor

Du kan också välja att se världskartan utifrån olika kategorier, som till exempel var det är störst sårbarhet för naturkatastrofer, de största religionernas utbredningsområden, hav- och klimatförändringar och mänsklig påverkan.

BNP i världen

Globalis kan man också se BNP per land, både på karta och som tabell. Man kan också välja olika år för att se den globala utvecklingen.

Free Rice

Free rice är en sida som drivs av the World Food Programme. För varje rätt svar i spelet ges 10 riskorn till programmet. Man kan välja olika kategorier i spelet.

Man kan till exempel låta eleverna spela ett glosspel på engelska enskilt eller i helklass. Orden översätts med synonymer eller förklaringar.

Spel som kräver Flash

En del av tipsen nedan kräver Flash på datorn. Flash är ett format som anses inaktuellt. Därför är det ibland problem att visa det på datorn, och på iPad funkar det inte alls. Om du får följande fråga eller liknande kan du ofta visa det ändå på datorn: Tryck på ”kör den här gången” så funkar det vanligtvis. (Du bör naturligtvis testa innan du har elever i klassrummet.)

Mot alla odds

Mot alla odds är ett välgjort spel från FN:s flyktingorgan UNHCR, som tyvärr är gjort i Flash och därmed inte fungerar på iPad. Jag har inte provat att använda Puffin eller någon annan flashsimulatorapp, men det är möjligt att det skulle kunna fungera då. Spelet är ganska mörkt och dramatiskt- precis som verkligheten- och jag rekommenderar det inte till yngre elever. 

Man väljer en person, och ställs inför olika realistiska dilemman längs vägen.

Det finns också möjlighet att klicka på en länk för att få mer fakta om avsnittet.

Det går att använda faktadelen utan att spela spelet också.

 Det finns en omfattande lärarhandledning med övningar som även går att hämta inspiration från till lektionsaktiviteter utan spelet. Brasklapp dock: Jag tycker att en del av övningarna är olämpliga… use them wisely! Övningar kring förtryck kan lätt urarta….

I stormens öga

Även I stormens öga använder tyvärr flash. Spelas därför lämpligast med dator kopplad till projektor. Det borde å andra sidan inte vara något problem, eftersom spelet bygger på att elevgruppen ska diskutera saker. Fn:s sida beskriver spelet såhär:

”I stormens öga är ett spel utvecklat av FN:s barnfond, UNICEF. Det riktar sig till lärarledda grupper om minst 12 elever i årskurs 4-7. I spelet hamnar deltagarna på en öde ö, där de ställs inför olika dilemman och måste fatta beslut för att överleva. Spelet är uppbyggt kring barnkonventionens fyra huvudprinciper och visar vad som händer när eleverna själva får bygga sitt samhälle genom samarbete, diskussioner och beslutsfattande. Till spelet finns, tillsammans med lärarhandledning och annat material.”

Spelet är menat att väcka diskussioner, och för att spela behöver du ladda ner och skriva ut material här: https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial . Där finns också en hel del annat material du kan använda i klassrummet!
Man kan också se en film om Unicef, som finns publicerad på Youtube:

Filmer från Svenska Unicef

Svenska Unicefs youtubesida
Svenska Unicef har också många bra filmer lämpliga för skolelever på sin youtubesida .

Lycka till!/Sanna

Samernas nationaldag 6 februari-med lektionsplaneringar för åk 1-3 och 4-6

Snart är det samernas nationaldag, som infaller den 6 februari. Längst ned i inlägget hittar du lektionsplaneringar för hur du kan jobba med detta i åk 1-3, samt åk 4-6.

Samerna bor i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta område kallas för Sápmi, och sträcker sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder. 

Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna.

På www.samer.se kan du hitta fakta om Sveriges ursprungsfolk. Där kan du bland annat läsa om hur samernas nationaldag kom till:

”Det var 1992 på Samerådets 15:e samekonferens i Helsingfors som det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari.
Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor.”

Du kan också läsa om hur Sametinget fungerar.

På Skolverkets sida står det:

”Efter genomgången grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola ska varje elev ha fått kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Det står i de övergripande målen och riktlinjerna till läroplanerna. Det står även i kursplanerna för historia, religionskunskap, samhällskunskap och svenska.”

Här finns också lite information om modersmål och samerna, från Skolverket

Här kan ni lyssna på den samiska nationalsången:

Andra resurser på nätet

På UR finns ett program om trettonåriga Brita, vars familj är samer. Programmet är nio minuter.

Geografens testamente

Serien Geografens testamente  på UR tar också upp samerna. Avsnittet är tjugo minuter långt. 
Yle kan du också se ett kort program om samerna:
Avsnittet är ungefär fyra minuter långt.

Den samiska flaggan

 Den samiska flaggan. Foto: Johannes Jansson 
Info från Wikipedia:
Samernas flagga invigdes vid samekonferensen i Åre den 15 augusti 1986, som ett resultat av en tävling. Konstnären Astrid Båhl från Skibotn, i Norge, skapade det vinnande bidraget som resulterade i flaggan.
Motivet är inspirerat av schamanens trumma och dikten ”Paiven parneh” (”Solens söner”) av sydsamen Anders Fjellner (1795-1876). Han beskrev samerna som solens söner och döttrar. Flaggans cirkel står för andlighet och representerar solen (röd) och månen (blå).
Grönt symboliserar växter/natur, blått symboliserar vattnet som är ett livselixir, rött symboliserar elden, värme och kärlekGult symboliserar solen. Flaggan har samefärgerna röd, grön, gul och blå som kommer från den traditionella samiska dräkten.
Flaggan används i hela Sameland och av alla samer. 

Samisk musik

Här kan du lyssna på traditionell jojk:
Här kan du lyssna på poppigare jojk:

Här finns SO-rummets information inför samernas nationaldag. Massor av matnyttig information!

Samisk religion

https://sv.wikipedia.org/wiki/Samisk_religion

Västerbottens museum finns information om shamanismen och trummorna:

Du kan även läsa om bostäderna, och samernas kåtor på Västerbottens museums webbplats.

Ur Lgr 11:

Religion åk 4-6:

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

Samhällskunskap åk 1-3:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

    åk 4-6:

    • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

    Svenska:

    Ur det centrala innehållet: ”Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.”

    åk 4-6:

    • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
    • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
    En snabb sökning på google ger en mängd bilder att visa på traditionell klädsel, kåtor, renar etc.

    Lektionsförslag 


    åk 1-3:
    Se någon/några av de kortare filmerna om samer. Förklara vad en minoritet är. Titta på bilder på Google av traditionell samisk klädsel och lyssna på samisk musik på youtube. Låt eleverna titta på en karta, för att förstå var Sápmi ligger i förhållande till var de själva bor, och att det sträcker sig över flera länder. Låt eleverna måla en samisk flagga.


    åk 4-6:
    Se geografens testamente om samer, samt någon av de kortare filmerna. Lyssna på samisk musik på Youtube. Förklara vad en minoritet, och ett minoritetsspråk är. Vad krävs för att ett språk ska få kallas minoritetsspråk här? (Info om det hittar du här.) Här, på SR:s sida, kan ni lyssna på hur samiska låter, och lära er några ord. Här finns också en samisk ordbok. i Grundskoleboken kan ni lära er mer om samiska, och dess dialekter. Låt eleverna titta på en karta, för att förstå var Sápmi ligger i förhållande till var de själva bor, och att det sträcker sig över flera länder. Låt eleverna måla en samisk flagga. 

    Lycka till!
    /Sanna

    TEMA: Res jorden runt på nätet, lektionsförslag med IKT, del 2

    Dags för del 2 i vår resa runt jorden! När man reser vill man ju gärna ta del av kulturen på plats. En hel del av det här kan man förstås också göra på nätet. Allra bäst är Google Arts and Culture, men det finns även en hel del museum som har bra sidor på nätet. Vad sägs t.ex om att kunna zooma in på Mona-Lisa?

    Ur Lgr11 i ämnet Bild:

    Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

    I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

    Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.
    Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

    • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, 
    • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, 
    • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och 
    • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

    I årskurs 1-3 ska eleverna enligt det centrala innehållet bland annat få kunskaper om: 

    Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

    I åk 4-6 finns bland annat följande i det centrala innehållet:

    • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar. 

    • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

    Lektionsförslag:

    • Titta på Mona-Lisa på Louvren. Varför är den sprucken i färgen? Varför ser det ut så? Hur är den gjord? Hur gammal är den? Vad vet man om Mona-Lisa? Varför blev den tavlan så känd? Vad är ett porträtt? Måste ett porträtt se ut som den det föreställer? Gör en egen Mona-Lisa-tavla, eller gör ett självporträtt (fota tex med iPadens selfiekamera, och rita av om ni inte har tillgång till speglar) i Mona-Lisas anda.
    • Titta på de gamla kungligheternas porträtt. Hur framställs de på bilderna? Vad vill de förmedla. Jämför med elevernas skolfoton. Ser de ut som de gör varje dag på skolfotot? Eller tog de på sig något särskilt? (=Vad vill man förmedla med olika bilder?)
    • Besök pyramiderna med Google Arts & Culture. Varför byggdes pyramiderna? Hur är de konstruerade? Vet vi varför? Skriv ditt namn med hieroglyfer  Besök sidan om Tutankhamun, med massor av användbart lektionsmaterial! (finns även som app!)
    • Det finns mängder med exempel på stilleben på Google Arts & Culture. Diskutera: Vad är ett stilleben? Varför målades det så många stilleben med frukt och blommor under artonhundratalet? Vad symboliserar olika föremål i ett stilleben? Här finns lite information om det.Låt eleverna göra egna stilleben. Prata om symbolik i konst. Prata om bilders uppbyggnad. Skriv upp alla föremål som syns på en tavla med ett stilleben. Vad symboliserar dessa föremål för eleverna? (Diskutera.) 

    Besök Louvren och titta på nära håll på Mona-Lisa och andra kända verk:

    Eller besök Frida Kahlo-muséet, och gå på rundtur. Sidan är dock inte översatt till engelska, så man får vara lite kreativ om man inte pratar spanska… (sidan använder flash, så funkar dåligt på iPad om man inte använder t.ex appen Puffin för att titta på den. Rekommenderar dock att se sidan genom dator.)

    Besök mängder av kulturella platser i världen genom Google Arts & Culture:
    Google Arts and Culture har stora mängder foton, videos och fakta om olika platser, konst, historiska personer osv:

    Är du på jakt efter tavlor av någon särskild konstnär, som du vill visa dina elever?

    Det är lätt att få en överblick över de olika epokerna, och hur olika de ser ut.

    Det finns bilder från hela världen.

    Vad sägs om att kunna se pyramiderna i 360-gradersfoto? Flytta dig runt med datormusen!

    Klicka på Nearby, så kan du se svenska alternativ. I mitt fall erbjuds jag bland annat att se mig omkring på Nationalmuseum i Stockholm. Det finns även 360-gradersfoto därifrån.

    Här kan man bland annat se gamla utställningar och vandra omkring i modeller av Versailles.
    Ta en promenad i Eremitaget i Sankt Petersburgs salar:
    Trevlig resa!
    /Sanna

    Tema: Res jorden runt på nätet, lektionplanering, del 1

    En fördel med internet är ju dess möjlighet att göra världen mindre. På bråkdelen av en sekund kan du vara på andra sidan jordklotet. Detta kan du utnyttja i din undervisning! Att bara titta på bilder från andra delar av världen är förstås också roligt, men du kan självklart uppfylla massor av delar av det centrala innehållet genom att tänka kreativt! Här kommer en rad användbara sidor- och en drös lektionsuppslag!
    I del 1 tittar vi på lite olika sidor som ger oss möjlighet att sätta oss in i hur världen ser ut- och vi gör egna flygbiljetter!

    Airpano

    En fantastisk sida att använda för att resa över världen är Airpano. Där finns både panoramafoton, 360-foton och videos. Dra dig runt i foton och videos med musen, så ser du det som om du vred på huvudet! Visa sidan med projektor för maximal effekt! Här finns till exempel fantastiska foton av aktiva vulkaner! Perfekt när ni läser om vad som sker i jordens innandöme! Det finns också kategorier, som till exempel snö och is, vattenfall, nordpolen, väderkvarnar och mycket mer.
    Det finns mängder av platser att välja på!

    Hur ofta har man möjlighet att zooma in och titta på en aktiv vulkan från olika håll?

    Det finns ofta möjighet att se bilderna från olika håll.
    Många av bilderna har också faktarutor!

    Karneval i Venedig? Här kan du följa med på en video! Vad är en karneval? Hur har de byggt husen i Venedig? 

    Grönland. Prata om miljöeffekter? Vad händer om isen smälter?

    Paraden på Röda torget som 360-video! Prata om Rysslands roll under och efter kriget? Nutidskunskap om Rysslands roll nu? Gamla Sovjet? 

    Google Maps

    En gata i New York. Ge eleverna adresser och låt dem öva på att beskriva vägen för varandra. Hamnar kompisen på rätt plats? Låt dem ta reda på och berätta mer om området adressen ligger i. 

    Besök Europas största synagoga i Budapest som en del av religionsundervisningen. Eller berätta om de judiska ghettona under andra världskriget, och passa på att berätta om Raoul Wallenberg.

    Newspaper Map

    Newspaper Map kan du hitta tidningar från hela världen. Be eleverna att ”resa” till en plats, och ta reda på mer om den. Låt dem läsa en tidning från platsen. Vilka är de stora nyheterna här? Vilka frågor diskuteras? Här måste du förstås kolla att det finns någon tidning på ett språk eleverna kan läsa på! Det gör du enkelt med panelen till höger på sidan som hjälp: Färgen på nålarna på kartan representerar de olika språken. 


    Ur Lgr11, Geografi, syfte:

    Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.”
    Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor.

    Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.”


    I åk 1-3 innebär detta, enligt Lgr11, bland annat:

    • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
    • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
    Undervisningen i geografi ska bland annat behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6:Livsmiljöer  (utdrag)
    • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
    • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
    • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
    • Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. 

    Geografins metoder, begrepp och arbetssätt (utdrag)

    • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
    • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
    • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
    • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

    Så några förslag på upplägg för att göra ovanstående:

    En såhär snygg flygbiljett kan du skapa till valfri plats i världen åt dina elever- med deras namn – på http://omatic.musicairport.com/ !

    • Gör resebiljetter till olika platser i världen. Det kan du göra här! Be eleverna att ta reda på folkmängd, storlek på landet i förhållande till Sverige (Större? Mindre?), vad heter valutan,  andra fakta om landet och att hitta en plats i landet/staden på Google Maps eller Airpano som de kan visa klasskamraterna. Om det talas ett språk eleverna förstår kan ni även använda Newspapermap för att ta reda på vad som är viktigt i nyheterna just där.
    • Vulkaner? Var finns det vulkaner i världen? Använd information från Wikipedia, Unga faktas sida om vulkaner,  Läs i SO-rummet om Pompeji, Titta på vulkanerna i Airpano, och varför inte komplettera med ett vulkanexperiment? Eller bygg vulkaner i papier maché. 
    • Vilken är din drömplats att bo på? Gör egna flygbiljetter, ta reda på mer om platsen, till exempel via Google Maps, och berätta för kompisarna i bild, text eller tal!
    • Titta på panoramabilder i Airpano. Hur ser de olika miljöerna ut? Hur har det påverkat hur människor bosatt sig och byggt, och hur de försörjer sig? Jämför New Delhi och Grönland, tex.
    • Jämför naturen i olika världsdelar. Varför har vi inte djungler i Sverige? Varför är det inte björkskog på Borneo?
    • Här finns mina tidigare idéer och förslag om hur man kan jobba med de svenska landskapen!

    Trevlig resa!








    Landskapen, eller ”Gör en gemensam bok i Book Creator”: Lektionsplanering som PDF.

    Min lektionsplanering för landskap och Book Creator
    Ett av de mest klickade inläggen i bloggen är den lektionsplanering jag gjort för hur man kan jobba med landskapen i åk 3-4, och göra en klassbok om dessa i Book Creator. Självklart kan man använda planeringen för antingen enbart landskapslektioner eller enbart klassboksplanering också. Kanske är det därför den är så flitigt klickad? 🙂 Oavsett vilket tänkte jag därför göra livet lite enklare för den som eventuellt vill kunna skriva ut planeringen: HÄR finns den därför nu som PDF för nedladdning!
    Självklart är hela planeringen kopplad till det centrala innehållet i Lgr11 i svenska och geografi.

    ”Ta mer plats i klassrummet”?

    Ted Talk, Brian Little:”Who are you really? The puzzle of personality.” Ett tänkvärt tal om vilka vi är. Och varför.

    Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”  

    (Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11) 

     De flesta som haft mig med i sitt klassrum, eller sett mig undervisa, vet att jag ömmar lite extra för de där tysta eleverna. De som på utvecklingssamtalen får höra att de ”ska ta mer plats i klassrummet”.

    Jag har själv varit en av de eleverna– och har, inte helt oväntat, fått minst ett barn som också haft sådana utvecklingssamtal. Samtal som handlar mer om hur eleven är än om vad eleven egentligen gör. Jag har dessutom alltför många gånger hört detta sägas om elever jag själv undervisat. Jag blir lika arg varje gång. Är vårt största problem i klassrum 2016 eleverna som inte tar plats…? Och funderar vi någonsin över varför eleven inte ”tar” plats? Finns det någon plats över att ta, till exempel?
    Vi buntar alltför ofta ihop dem till ”blyga/ängsliga elever”, och de utsätts inte sällan (i all välmening, ska tilläggas!) för situationer där de fullkomligt ovetenskapligt ”ska träna på att prata inför gruppen”. Ansvaret för den personliga så kallade utvecklingen läggs över på någon som är elva år… Ofta med motiveringen att ”det är så viktigt i dagens samhälle att våga prata inför andra”. 

    ”Funderar vi någonsin över varför eleven inte tar plats?”

    Det är viktigt, och en grundsten i ett demokratiskt samhälle att våga ha åsikter och framföra dem. Men ska man ge sig på att ”ändra” någons personlighet och rädslor måste man fundera över vad- och hur- man gör, och framför allt: läsa på. Precis som man går fortbildningar och kurser för att hantera de elever som tar ”för mycket plats” eller har andra behov i klassrummet måste vi börja läsa på och fundera över vad som är bäst för eleverna som befinner sig i andra änden av skalan, och anpassa vårt sätt att erbjuda dem utveckling baserat på forskning. Inte basera vår undervisning på ”att det är viktigt att lära sig att prata inför andra, så de måste öva på det”. Utnyttja skolhälsovårdens kunskaper i psykologi! Läs böcker i ämnet! Googla vad forskningen säger! 
    Att på ett onyanserat sätt regelbundet exponeras för något man tycker är väldigt obehagligt må vara ett sätt att härdas, men är det vad vi normalt definierar som utveckling…? 
    Den som är rädd för spindlar lär sig vanligtvis inte att hantera sin rädsla genom att direkt stoppas i en låda med trettio spindlar. Den kanske börjar med att öva på att titta på en spindel på bild? På samma respektfulla sätt måste vi hantera de här barnens rädslor. Och framförallt måste vi respektera deras rätt till sin personlighet, och anpassa våra förväntningar utifrån denna.

    “Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.


    Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.”(Ur Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11)

    Vad säger egentligen Lgr11 om muntliga presentationer?

    Ofta invänder någon att det står i Lgr11 att eleven ska kunna hålla föredrag för en grupp. Här finns min presentation, som jag använde vid dagens IKT-workshop. I den kan du se precis vad det egentligen står i Lgr11 om muntliga redovisningar:



    Lgr11 återkommer till orden samtala, redogöra och presentera för olika mottagare. Det står ingenstans att eleven ska kunna hålla muntliga presentationer för en större grupp människor. Det står däremot:
    Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

    Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.”

    Jag har träffat elever som berättar att de har ont i magen varje gång de går till skolan när de ska ha muntliga redovisningar. Mitt önskemål för det kommande läsåret är därför att vi alla, oavsett vilken roll vi har på skolor, tar oss en funderare över hur vi på bästa sätt kan använda IKT för att hjälpa dessa elever att genomföra sina muntliga presentationer, och att vi omprövar våra sätt att utveckla den här förmågan hos barn vi möter. För, precis som det står i Lgr11, kan de här eleverna få använda digitala verktyg som hjälp. 
    Ingen elev ska behöva få höra orden ”ta mer plats” på sitt utvecklingssamtal. Tänk gärna ut en plan för hur du ska få eleven att ”ta” den plats du önskar, men lägg inte ansvaret på eleven. Ta hjälp av speciallärare, specialpedagoger, IKT-pedagoger, skolhälsa- och fundera över vilka digitala verktyg som skulle kunna hjälpa dig att bedöma elevens kunskaper och utveckla elevens färdigheter.

    • Kan eleven få redovisa digitalt? Spela in sin presentation?
    • Vilka små steg kan eleven få ta för att utvecklas i sin egen takt?
    • Har du läst på för att lära dig mer om hur man ska hantera ängslan, oro och fobier? Annars är det kanske inte läge att börja experimentera med det här med elever? Precis som du inte vill experimentera med läs- och skrivsvårigheter utan konsulterar t.ex en speciallärare om bra metoder för elever med svårigheter kan du ta reda på mer även om detta.
    • Kan eleven få visa sina kunskaper genom att återberätta någon annan aktivitet för klassen än just ett skolämne?
    • Lgr11 anger att eleven ska kunna samtala. Kan du bedöma förmågan till samtal på olika sätt? Och vad är egentligen ett samtal?
    • Kan den t. ex vara IKT-ambassadör? Klassrådsrepresentant?
    • Kan du dela in eleverna i små grupper som de känner sig trygga i när de ska redovisa?
    • Kan de få välja på olika redovisningsformer? Powerpoint? Film?
    • Kan du ställa fler frågor som du redan vet att den har svaret på till den här eleven, för att vänja den- och de andra eleverna- vid att den hörs i klassrummet? Kan den få förberedda frågor?
    • Har du skapat dig en bild av hur eleven är utanför klassrummet? Vågar den höras och synas mer på fritids? Utanför skolan? Med kompisar? På andra lärares lektioner?
    • Och sist men inte minst: Har du tagit reda på varför eleven inte tycker om att synas och höras? Är det elevens personlighet helt enkelt? Eller finns det en grundoro som gör att den inte mår bra, av en eller annan anledning.

    Användbara länkar:

    Skolverkets bedömningsstöd i muntlighet:
    Hur påverkas betygen hos tysta elever?
    Krönika av Jenny Strömstedt:
    Psykologens tips till dig med elever som är rädda att tala inför andra.
    Ann-Marie Körling har skrivit flera bra texter om ämnet:

    En bok jag rekommenderar: http://www.nok.se/Akademisk/Titlar/Psykologi-psykiatri/Barn-och-ungdom/Orolig-och-blyg-i-skolan/ 
    http://urskola.se/Produkter/184763-En-bok-en-forfattare-Orolig-och-blyg-i-skolan (intervju med författaren t boken Orolig och blyg i skolan ovan)

    IKT-workshop: UPPDRAG IKT med manuallänkar

    I juni var det dags för IKT-workshop igen! 35 lärare och skolledare tog sig an ett antal uppdrag! De var indelade i fyra grupper, alla med olika inriktning. Jag lovade under workshopen att lägga länkar till de manualer som användes, så här kommer materialet!

    Deras uppdrag var följande:

    En elev i blivande årskurs 3 fick rycka in och visa lärarna hur man gör i Minecraft.

    Minecraftgruppen:

    Uppdrag:
    Vad är Minecraft och hur fungerar det?
    Vad kan man göra i Minecraft?
    Vad är det som gör att barnen fastnar för det?
    Hur kan vi använda spelet i skolans värld?
    Diskutera:
    Hur kan man koppla Minecraft till Lgr11? Vilka aktiviteter skulle man kunna tänka sig för Minecraft i de olika ämnena?

    (Den här gruppen var otroligt entusiastisk, och flera bestämde sig för att börja spela Minecraft med sina barn. Vi fick till slut hämta experthjälp i form av en elev från fritids för att hantera de entusiastiska matte- och NO-lärarna.)

    StopMotion-gruppen

    Ambitiösa lärare skapar filmen ”the Monster Kangaroo”…

    Lego Movie Maker:
    Uppdrag: Gör en stopmotionfilm som innehåller minst två figurer/objekt, som gör något mer än bara förflyttar sig i sidled. Lägg in tal och musik.
    Diskutera: Hur skulle man kunna använda StopMotion i klassrummet? Hur kopplar man det till Lgr11?

    (Oförglömligt ögonblick med gruppen som inte hade hunnit lägga in ljud i sin film om monsterkängurun och därför framförde ljudet live till uppspelandet av filmen.)

    iMovie-gruppen

    iMovie:
    Uppdrag: Gör en kort film under funktionen ”projekt” i iMovie. Lägg in musikljud från appen.
    Filmen kan t.ex vara en kort ”nyhetssändning”, en instruktionsfilm, en redovisning av något.
    Diskutera: I vilka lägen är det bra att använda film som redovisningsform i klassrummet? Hur kan man koppla detta till Lgr11?

    (Här fick vi se en instruktionsfilm från syslöjden!)

    Podcastgruppen

    GarageBand:
    Uppdrag: Skapa en Podcast om valfritt ämne. Det kan till exempel vara ett mini-sommarprat, en nyhetssändning, en debatt, en saga, radioteater eller ett radioprogram. Testa att till exempel lägga in ljudeffekter från appen eller andra nedladdade ljud.
    Diskutera: Vilka fördelar finns med att göra podcast? I vilka ämnen skulle det gå att använda, och på vilket sätt?

    Det här har grupperna fått till hjälp, bland annat:
    Den här smidiga iMovie-manualen av IKT-sidan.
    Lego Movie Maker manual
    Manual för Minecraft (inte för iPad, men funkar ok som introduktion till spelet)
    Minecraft på Skolappar
    Manual för GarageBand

    Tips på fler kahoots!


    För den som blivit helt biten av att spela kahoot med sina elever finns det många guldkorn andra redan har gjort som går att använda (flera olika inom de olika områdena nedan). Glöm inte att du kan scrolla nedåt för att se frågorna på kahooten, så att du kan avgöra om den passar just dina elever!

    Tillsammans med vår slöjdlärare, Tord, gjorde jag denna träslöjdskahoot, och det finns en rad andra färdiga quiz som går att använda sig av:

    Matematik

    Tiokamraterna

    Tiokamraterna

    Multiplikation

    Multiplikation

    Minus plus och klockan

    Klockan

    Geografi

    Svenska landskap

    I vilket landskap ligger…?

    Svenska

    Ordklasser

    Verb

    vad heter kroppsdelen (lätt svenska)

    Språk

    Oregelbundna verb, engelska

    Klockan med spanska glosor

    Reflexiva verb och spanska, klockan

    Klockan på tyska

    Biologi

    Kroppen

    Slöjd

    Syslöjdstermer

    Verktyg i träslöjd

    Musik

    Musikinstrument

    Har du inte redan testat att använda Kahoot i klassrummet är det absolut dags. Det är lätt, eleverna förstår i princip på en gång hur det fungerar, och det är enkelt både att göra egna kahoots och att använda andras. Du kan favoritmarkera direkt på sidan när du är inloggad, vilket gör att du lätt hittar tillbaka till kahoots du tycker om, och kan förbereda dig genom att ”samla på dig” kahoots för senare tillfällen.

    Tidigare inlägg om kahoot finns här!