Det är sant, jag såg det med mina egna ögon!?

Foto: Pixabay


Förr var ett foto ett bevis på att något verkligen fanns, eller hade hänt. Idag finns det nog ingenting som är mer opålitligt än just ett foto- eller en video. Med dagens teknik kan vem som helst manipulera en bild. Ibland ser vi på en gång att bilden inte stämmer, men ibland är det verkligen svårt att veta vad som är verkligt och inte. Därför är det viktigt att lära eleverna att vara källkritiska även när det gäller bilder. Här följer några förslag på aktiviteter, och koppling till Lgr 11.


Förslag på lektionsaktiviteter

Manipulerade foton

Moderskeppet finns en samling kända, manipulerade bilder. Det är intressant att se hur till och med National Geographic manipulerat bilder:

 Man kan också läsa mer om historiska bilder, och få kunskap om hur människor förskönat verkligheten under lång tid.

Nyhetsrapportering

Även i nyhetersrapporteringen förekommer manipulerade foton. Den här artikeln på moderskeppet, visar hur en fotograf manipulerade bilder från kriget i Irak, så att samma människor förekommer flera gånger på samma bild…. 

Redigering av människors utseende

I den här videon får några män berätta hur de skulle vilja se ut. Sedan sminkas de och fotas- och photoshoppas till att likna sina förebilder. Det är intressant att höra deras tankar när de konfronteras med den manipulerade bilden med ”önskekroppen”. Särskilt ur perspektivet att dagens diskussioner oftast handlar om kvinnokroppsidealen, redigering, och dess påverkan på självbilden. Filmen är lagom från åk 5-6 (åldersbegränsar mest pga reklam för andra avsnitt av serien som kommer efteråt).

Här finns en liknande, där vanliga kvinnor fotas och photoshoppas:

Är det sant?

Det här avsnittet av Är det sant? diskuterar just fusk med bilder. Kul och underhållande, passar ungefär åk 3-6. (Men är säkert helt okej med äldre elever också, även om de kanske tycker att det är lite tramsigt.)
Här finns ett klipp med journalisten Jack Werner från Viralgranskaren, där han pratar om hur du känner igen om ett fotografi är manipulerat. 

Fler manipulerade bilder i nyheter, bland annat hajar i Torontos tunnelbanesystem
Många fotografer har fått sparken för att de manipulerat foton:
https://www.kamerabild.se/artiklar/bildmanipulation-fusk-som-v-cker-k-nslor
https://www.sydsvenskan.se/2011-09-14/fotografen-fejkade-90-bilder-pa-lodjur (här kan man lyssna på en intervju med fotografen)
http://www.helahalsingland.se/halsingland/soderhamn/tva-ar-efter-bildbluffen

Omvänd bildsökning

På Google kan du söka efter en bild, med omvänd sökning. Det innebär att du kan söka på en bild för att se om den är använd på flera ställen, och var den kommer ifrån. HÄR hittar du instruktioner för hur det går till.

Du kan också använda TinEye för att göra bildsökningar.

Du laddar upp bilden, och så söker TinEye efter information om den.
Här sökte jag till exempel på en bild på en enhörning, som jag använt i undervisningssammanhang. Jag har laddat ner den från någon bildbank, någon gång, troligen Pixabay. TinEye hittar snabbt olika ställen den finns på, på nätet:

Vad säger läroplanen?

Lgr 11:

Svenska:
Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala
miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att
uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till
att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information
från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att • söka information från olika källor och värdera dessa.

åk 1-3:
Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan
stödja presentationer.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer
på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

åk 4-6
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och
åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte,
till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier
och att skriva en faktatext.
• Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika
sammanhang.

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker,
genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt
förhållningssätt.

åk 7-9:
Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt
genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med
ett källkritiskt förhållningssätt.


Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och
studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från
olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att: söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera
deras relevans och trovärdighet

 åk 1-3:
Att undersöka verkligheten
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med
som utan digitala verktyg.

åk 4-6:
Information och kommunikation
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet
och könsroller framställs i medier och populärkultur.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier,
med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån
sociala, etiska och rättsliga aspekter

Bild
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika
material

Åk 4-6
Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering,
filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.åk 7-9:  Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt
yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Biologi
åk 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel
artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Åk 7-9:
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter,
såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor
och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.

Religion
Att undersöka verkligheten
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med
som utan digitala verktyg.

Historia
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
 • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.

Här finns alla tidigare inlägg om källkritik!

/Sanna

New year- new me? Nytt år med IKT?


New year- new me? Om ett av nyårslöftena var att använda mer IKT kan du använda min sammanställning av vad läroplanen egentligen säger om vad eleverna ska göra digitalt, efter de senaste tilläggen i Lgr 11. 

Jag har gjort en Padlet som visar vad det står, fördelat på de olika ämnena. (Här finns ett inlägg med mer information om vad du kan göra med en Padlet.) Jag har inte tagit med det som eventuellt står i kursplanerna i SVA och modersmål, i övrigt ska allt vara med. Fritidshemmet och förskoleklassen har egna punkter och är med.

Man kan alltid diskutera en del andra aktiviteter i läroplanen som i princip kräver digitala verktyg för att genomföras, men eftersom man till exempel kan läsa nyhetsartiklar även i papperstidningar har jag inte tagit med andra formuleringar än de som explicit kräver ett digitalt verktyg för att genomföras.

Den här padleten är inte supersmidig på mobil eller iPad, eftersom den innehåller så mkt text, och jag inte ville att den bara skulle byggas på bredden.

Om du ska börja ett nytt, digitalare liv 2018, föreslår jag att du sätter upp ETT målområde utifrån det som finns nedan, och bestämmer dig för vad du ska göra för att uppnå det. Vilka delmål och moment behövs längs vägen. Börja där, och gå inte ut för hårt.
Du som kommit längre i ditt digitala arbete kan istället se om dina elever gjort och gör allt de ska enligt kursplanen. Vad saknar ni? Kan du utveckla det ni redan gör utifrån läroplanen?

Gjord med Padlet

22 december-julkalender! Digital bild? Akvarellmålning på iPad?

Tayassui Sketches är en häftig app som låter dig måla och rita på iPaden. Du kan välja på en rad olika penslar och pennor, och arbeta i olika lager. Det finns en gratisversion och en betalversion av appen. Betalversionen kostar i skrivande stund ungefär 50 kronor, så passa på om du ser att den är gratis vid något tillfälle. Här kan du läsa mer om den på Tayasuis egen sida. Här kan du också se en film om hur appen funkar:

Alla mina exempel nedan är gjorda i betalversionen.

Det finns otroligt många funktioner i appen, men den är relativt lätt att lära sig, åtminstone på en grundläggande nivå. Det underlättar förstås om man har en touchpenna när man ska rita, men det är absolut inget måste, eftersom verktygen i appen går att ställa in mycket detaljerat.

Verktygen är hela tiden till vänster i bild, men går att dölja om man vill måla just där.

Det finns inbyggda hjälpavsnitt.

Det går att få penseln att bete sig precis som vid akvarellmålning.

Ett tryck på den lilla vinkeln i vänstra hörnet döljer– eller lyfter fram– menyn.

Ett tryck på reglagen under den pensel eller penna du arbetar med aktiverar linjer i högerkanten. Dessa linjer styr tjocklek och transparens på din penna, och du kan styra dem genom att dra upp och ner på strecken.

Tayasui ger dig möjlighet att jobba med olika lager. Jättebra om du gjort en bakgrund som du vill ska vara intakt även om du experimenterar med annat ovanpå den.

Här har jag valt att tona ner opaciteten på ett lager, för att förändra bakgrundsfärgen något, utan att behöva måla direkt på mitt originallager.

Man kan också skriva med kaligrafipenna som alternativ.

Det går att tona in färger sömlöst i varandra.

 Det går också att lägga på effekter på former man gjort.

Det finns möjlighet att ställa in och ändra funktionerna i appen.

Lgr 11 

Ur ”Syfte” i bild:

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, 
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

21 december- julkalender! Uppläsa sagoböcker på engelska på nätet!


Att läsa högt för barn ger dem större ordförråd. Det gäller förstås inte bara i svenska, utan även i engelska eller andra språk barn lär sig. 
Storylineonline är en sida med massor av upplästa barnböcker på engelska. Böckerna läses upp av olika amerikanska kändisar- vanligtvis okända för svenska barn dock, och många av böckerna har dessutom också förslag på lektionsaktiviteter. Böckerna har varierande svårighetsgrad, men eftersom det också är bilder med i varje video, och barn idag förstår ganska mycket engelska relativt tidigt, skulle jag tro att de flesta tredjeklassare och uppåt ändå skulle kunna ha utbyte av den här sidan. Förstår man inte allt förstår man ändå ofta sammanhanget- och det går också att stanna hur ofta man vill- för att ställa frågor eller översätta.
Alla videos är välgjorda och tydligt upplästa, och barnböckerna är bra, med roliga, fantasifulla historier och fina illustrationer. Det är också roligt att man ser den som läser upp, så att den inte bara är en anonym röst.

Böckerna har roliga och fina illustrationer.

När du valt bok får du välja på SchoolTube eller youtube som uppspelningsverktyg på sidan. Bokvideon visar både uppläsaren, när den läser, och bilderna från boken. Ibland är det också svag bakgrundsmusik.

Det finns förslag på lektionsaktiviteter kopplade till många av böckerna.

Jag har markerat de delar av kursplanen i engelska som går att arbeta med via Storylineonline:

Lgr 11, Engelska:

Ur syftet:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare
I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.
Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Ur Centralt innehåll


åk 1-3:

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.

Lyssna och läsa — reception

  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Enkla instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av enkla samtal och dialoger.
  • Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
  • Sånger, ramsor, dikter och sagor.
  • Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion

  • Enkla presentationer.
  • Enkla beskrivningar och meddelanden.
  • Sånger, ramsor och dramatiseringar.

åk 4-6:

Lyssna och läsa — reception

  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
  • Sånger, sagor och dikter.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

Tema: Samarbete med IKT- Padlet

Startsidan

Padlet är en lättbegriplig användarvänlig tjänst, där du kan låta eleverna skriva in saker som syns direkt på tavlan- från sina datorer eller iPads. Ni kan tex brainstorma tillsammans, eller utvärdera en aktivitet. Du kan börja ett nytt arbetsområde med att stämma av deras förkunskaper, eller avsluta ett område med att sammanfatta det. Du kan också använda det som exit ticket efter en lektion eller skoldag. Vad lärde vi oss idag?
Det är också ett bra sätt att få elever som är obekväma med att höras i klassrummet att komma till tals.

Här har mina IKT-ambassadörer fått brainstorma om vad de vill lära sig- och hur de tycker att de arbetar i sina klasser med IKT nu. 

Det tog ungefär två minuter för alla elever att logga in på Padlet. De yngsta är fjädeklassare. Då hade jag kopierat och klistrat in den ganska långa delningslänken på bit.ly, för att göra den kortare.

Gjord med Padlet

Hur gör man?

Börja med att skapa ett gratiskonto på Padlet. När du loggat in startar du med att välja vilken typ av anslagstavla du vill ha.

För att göra ändringar, till exempel välja vad din padlet ska heta klickar du på ”omarbeta” i högra hörnet.

I delningsinställningen väljer du om din padlet ska vara offentlig eller om det ska krävas en inbjudan för att delta i den. Jag rekommenderar de två inringade. Att hålla på och skicka inbjudningar till elever kan lätt bli krångligt. Det är enklare att använda ett lösenord- eller bara ge dem länken. Du måste också komma ihåg att ge dem behörighet att skriva i din padlet.

I delningsinställningen finns en rad viktiga inställningar.

Du vill att eleverna ska ha behörighet att skriva i din padlet, men inte att de ska kunna ta bort varandras inlägg och så vidare. 

Du kan välja att dela din padlet med qr-kod eller länk- och till och med bädda in den i en blogg.

Du kan också klicka och dra runt inläggen som gjorts om du tycker att de behöver arrangeras om. Du kan spara resultatet som bild eller pdf till exempel, vilket kan vara praktiskt om ni gjort en sammanställning av något som du vill mejla ut till eleverna efteråt.

Du kan också bädda in din padlet, i en blogg eller på en webbsida, genom att klistra in koden till den.
Såhär blir resultatet, om du delar att den kan läsas, men inte skrivas i:
Gjord med Padlet

Du kan dela en padlet på många olika sätt:

Du kan också välja en rad olika inställningar. Ska besökare kunna läsa, eller skriva i din padlet? Ska den vara lösenordskyddad? Ska den vara privat? Vill du bjuda in besökare via e-post(även då ska du välja om de ska kunna skriva eller läsa).

Om du använder en färdig mall på Padlet, behöver du först kopiera den till ditt eget konto för att göra förändringar i den.

Digital vecka på Skolverkets sida

Den här veckan är det Digitala veckan på Skolverkets sida. Enligt deras webbsida utlovas nytt material varje dag under veckan, så håll koll på vad som dyker upp!
Skolverket definierar digital kompetens såhär:

  • kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen
  • kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
  • ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik
  • kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik

Europeiska språkdagen 26 september!

Den 26 september infaller europeiska språkdagen, som instiftats av Europarådet i Strasbourg. Språkdagen har en egen hemsida, självklart på alla möjliga europeiska språk (med reservation för att minoritetsspråk kanske inte är med). Passa på att diskutera språk i klassrummet- eller ägna en lektion åt de nordiska språken!

 Där finns också en mängd länkar till roliga fakta om språk, lektionsförslag och annat du kan använda i klassrummet. Självklart kan det här användas andra dagar än just denna dag.

Det finns många lektionsförslag och massor av roligt material att använda!

Tips!

Varför inte t.ex passa på att klicka på våra skandinaviska grannländers språk i övre menyn, och låta eleverna jämföra skillnader och likheter? Enligt läroplanen ska alla elever i grundskolan få grundläggande kunskaper om nordiska språk och nordiskt kulturarv. Här kan du läsa vad Skolverket säger om undervisning i de nordiska språken. Där kan du också hitta en stor mängd material att arbeta med i klassrummet.

Du byter lätt språk genom att klicka på bokstäverna överst på sidan. Jättesmidigt sätt att jämföra olika språk!

Tvärslå- en nordisk ordbok

I Tvärslå kan du slå upp nordiska ord och jämföra dess likheter och olikheter!

Tvärslå är en tjänst som består av många sammanslagna ordböcker, och du kan både välja att ha ett källspråk- som här svenska till isländska, eller att slå upp bredare genom att bara skriva in och använda alla språken som källa och mål, och därigenom ges möjlighet att se flera språk samtidigt. Du kan också använda engelska ord (användbart för elever som kanske inte pratar så mycket svenska).
Låt eleverna jämföra och diskutera varför språken är likadana. Varför skiljer de sig? Vad tror de detta beror på? Förstår de andra nordiska språk? Varför tycker de att det är svårt, tex?

Här hittar du en rad tidigare inlägg om språk, och tips på hur du kan använda IKT i språkundervisningen!
(Av någon anledning hamnar bilderna snett på Blogger just nu… o_O Jag hoppas de åtgärdar det snart…)

Källkritikens dag- måndag 13 mars!

I dessa tider av ”alternativa fakta” är kunskaper i källkritik viktigare än någonsin.
Du följer väl Metros sida Viralgranskaren på Facebook? Det är en fantastiskt bra sida, som tar hål på myter och sådant som sprids på internet. För att fira att Viralgranskaren funnits i tre år har de nu utlyst Källkritikens dag den 13 mars!

Alla har vi väl sett dem- saker våra vänner och kollegor delar…? Det kan vara allt från larm om något vanligt födoämne som anses farligt och ”hosta om du får hjärtinfarkt så överlever du” till de senaste ”botemedlen mot cancer” eller ”dela den här bilden så vinner du en iPhone/Facebook skänker en krona per like till svältande barn”. Jag, som är skeptisk av naturen förundras ofta över hur lättlurade människor är, men uppenbarligen är det så det är, och alltså behövs en sida som Viralgranskaren. Allra viktigast är förstås att lära våra elever att bli kritiskt tänkande individer, som inte går på vad som helst- och ge dem kunskap att granska sina källor.
Du hittar många bra tips på Viralgranskarens sida. En del saker kan du använda direkt i klassrummet, och annat kan du använda med modifikationer. Filmen nedan fungerar definitivt även för mellanstadiebarn och äldre elever, till exempel:

En del av ämnena Viralgranskaren tar upp är kanske mindre lämpade för yngre barn, men för barn i övre mellanstadieåldern, som använder sociala medier minst lika mycket och ofta mer, än vi vuxna är de flesta ämnena högst relevanta.
För att fira Viralgranskarens treårsdag har de bestämt sig för att utlysa ”källkritikens dag” den 13 mars. Följ deras sida på Facebook för att läsa mer!
Förslag på saker du kan göra i klassrummet för att uppmärksamma källkritikens dag:

Skolverkets material om källkritik (bla affischer du kan skriva ut och sätta upp i klassrummet)
SO-rummets material om källkritik

Här hittar du vad Lgr11 säger om källkritik i de olika skolämnena! I de flesta ämnena ingår moment av källkritik.

Titta på några avsnitt av ”Är det sant” och diskutera innehållet. Mycket bra, och dessutom jätterolig serie på UR! Tveklöst bäst för mellanstadiebarn, men funkar troligen bra även från 8 år och uppåt, då den är ganska lättsam och rolig. Jag har dock även visat den för äldre elever, som fnissat förtjust och generat åt humorn i filmerna, men ändå haft mycket bra diskussioner efteråt.

Du kan ta del av kurser i källkritik på iis sida.

Du kan också titta på Webbstjärnans material om källkritik:

Här finns en superbra informativ PDF om källkritik utgiven av Internetstiftelsen i Sverige (som även ligger bakom Webbstjärnan) i samarbete med Metros Viralgranskaren . Där kan du även få lite uppslag om hur ni kan arbeta med källkritik i klassrummet. Här kan du läsa mer om samarbetet.

Här finns alla mina tidigare inlägg om källkritik!
Här är ett lektionsupplägg jag gjorde med några sjätteklassare härom året! Vi hade riktigt roligt, och det blev många intressanta diskussioner på ämnet ”hur vet du att det du säger är sant nu?”.

Här finns inlägg med lektionsförslag från Safer Internet Day i februari. Internätsäkerhet och källkritik går ju hand i hand.

/Sanna

Safer Internet Day 2017, 7 februari

I år infaller Safer Internet Day 2017 den 7 februari. Hur man är säker på internet är förstås något vi bör arbeta med jämt, precis som allt annat vi gör för att lära våra elever att hantera livets utmaningar och faror, inte bara på internet. Här finns en del material du kan använda med dina elever! Det mesta riktar sig till mellan- och högstadiet, men mycket går att använda även för yngre barn. Jag skulle framför allt rekommendera delar av materialet ”Vilja veta” för de yngre barnen. Jag har också lagt till några länkar till material för föräldrar, som du till exempel kan dela ut på ett föräldramöte eller lägga i en klassblogg.

Lågstadiet-mellanstadiet-högstadiet


Vilja veta är ett bra material med lektionsförslag som tar ungefär en timme och riktar sig till mellanstadiet och högstadiet. Jag skulle dock absolut säga att du kan använda det med lågstadiebarn som använder internet också, kanske med lite modifikationer. Framför allt tror jag att tvåor och treor skull ta emot uppgiften att vara ”Gunnarssons barnbarn” med stor entusiasm! 😀

Mellanstadiet

Det här materialet från Medierådet har jag använt många gånger på mellanstadiet. Det är vanligtvis ett uppskattat material som ger upphov till många bra diskussioner. Jag har dock gjort ett eget upplägg, och inte riktigt följt instruktionerna i det. Själva materialet har dock fungerat bra. Vi har valt att använda diskussionskorten, till exempel, men vi har lagt till en mittenkategori, då eleverna oftast inte tycker att benämningen ”jag blir jättledsen” är bra. De har efterfrågat ett mellanläge. Vi har också använt korten med diskussioner om t.ex lösenord, varför man inte ska lämna ut information om sig själv osv, men fokuserat mer på vad man gör när det redan blivit fel. (Materialet finns även för högstadiet)

De yngsta barnen

Allmänt

MIK för mig

Här finns tidigare inlägg om internetanvändning i den här bloggen

Klassrumsdiskussioner


För dig som pedagog

Föräldrar



Här finns material från Medierådet som riktar sig till föräldrar! Tips: Mejla länken till föräldrarna eller lägg den på klassbloggen! Där finns även information om problematiskt spelande
/Sanna