Lektionsförslag: 27 januari, Förintelsens Minnesdag (uppdaterad)


På fredag, den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 

Med IKT har vi tillgång till en lång rad möjligheter att lära eleverna om förintelsen. Det går bland annat att besöka miljöerna via Google Maps. 
Om du undervisar yngre elever är det lämpligt att noga kontrollera sidor du tänkt att eleverna ska besöka innan. På sidor som riktar sig till äldre elever finns ofta väldigt starka bilder, som kan vara obehagliga för yngre barn. 

Ur lgr11, Kursplan i Historia:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

I årskurs 7-9:
Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950
  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följderFörtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.


Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”





Delar av en vacker, men sorglig bok, ”I never saw another butterfly” finns här.  ( http://www.slideshare.net/aahelpdesk/holocaust-butterfly) Det är barn som satt i koncentrationslägret Theresienstadt, som skrivit dikter och målat teckningar.
Lektionsförslag: Låt barnen välja varsin dikt eller målning och skriva en ny dikt eller göra en ny teckning till. Eller låt dem, utifrån de fakta som finns om barnen, skriva eller rita om hur de tror att barnets liv såg ut före, eller under andra världskriget. 

Även museet i Auschwitz har material för undervisning.

Där finns även panoramabilder och möjlighet till ett virtuellt besök i Auchwitz.

Här finns mer fakta om minnesdagen:
https://en.wikipedia.org/wiki/International_Holocaust_Remembrance_Day

På United States Holocaust Memorial Museum   finns lektionsförslag och mängder av material, med bilder

Där kan du också hitta material för onlineaktiviteter. Kräver dock Flash (dator).

Det finns också en sida på museet som heter Remember Me? , där information om barn fyllts i av efterlevande eller människor som minns dem.

Låt även eleverna söka på något namn, och se vilka människoöden som finns samlade i registren. Det går också att söka på de föreläsande förintelseöverlevare vi har i Sverige  i ovanstående register, och se den information som finns om var de satt. Allt blir lite verkligare om eleverna får söka på verkliga personer. De kan förstås också söka på barnen i diktboken från Theresienstadt.

På svenska finns det också gott om lektionsmaterial på Forum för Levande Historia:

På Forum för Levande Historia finns också lättlästa texter för utskrift etc
Där finns också ett seriealbum som går att ladda ner som PDF till eleverna. Seriealbumet berättar om Sofia Taikons uppleverlser under andra världskriget och efterkrigstiden. Materialet riktar sig till elever i åk 4-9. Det finns även en lärarhandledning. Rekommenderas!

Det finns också utskrivbara miniutställningar som ni kan skriva ut och visa på skolan, tex i biblioteket:

Det finns även en lärarhandledning till materialet,

Även på SO-rummet finns en mängd användbara länkar för att arbeta med förintelsen:

http://www.so-rummet.se/search/site/f%C3%B6rintelsen

Här finns intervjuer på svenska, med några av de överlevare som ofta föreläst på skolor, deltagit i tv-program osv:

Livia Fränkel https://www.youtube.com/watch?v=jtRAPO9WH6I
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=E3yUfSFizCk
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=6aGhOIZTJio
Mer om Hedi Fried https://www.youtube.com/channel/UCqt9i9s0zxDZSSLpYZZRWXA
Emerich Roth: https://www.youtube.com/watch?v=Yd6qMl4brgg Emerich Roth

Även UR har en rad filmer om förintelsen:

Här finns UR:s material om Förintelsen.

Julkalender för lärare- del 13: Mallar till trailers i iMovie

Trailers i iMovie är ett roligt och smidigt presentationsverktyg. De är korta, hårt mallade och lätta att förstå. Bakgrundsmusiken byter precis synkat med bilderna, och resultatet blir strukturerat och lagom långt. Det som däremot kan vara en nackdel med mallarna är att man inte riktigt vet hur man ska planera sitt material runt dem. Det kan man lösa genom de här planeringsdokumenten! Eftersom strukturen i trailers i iMovie inte går att förändra är det en fördel att ha tänkt igenom i förväg vilket material som behövs. Även om det inte är nödvändigt att ha en bild med fem personer på för att mallen säger det, så kan det vara bra att veta att det finns en bild precis där, och hur länge den visas.
Trailers är perfekta att göra om en bok, som intro till ett ämnesområde, eller som sammanfattning efter ett ämnesområde. Låt eleverna göra en trailer om ordklasser eller multiplikation, ett svenskt landskap eller redovisa hur de arbetat i slöjden eller idrotten, till exempel.

iMovies trailers är suveräna att jobba med, men det är en fördel att styra upp vad som ska vara med i förväg…

 Det finns planners för de olika kategorierna, eftersom de skiljer sig åt. Samtliga går att skriva ut som PDF.

Smidigt nog finns det redan färdiga planeringar som talar om precis hur de ser ut!

den här sidan kan du hitta mallar för de olika teman du kan välja i iMovies trailers.

På sidan. Learning in hand hittar du alla mallar för utskrift som PDF!

Julkalender för lärare- del 12: Tomtar på engelska!

Sista veckan på terminen närmar sig! Vi fortsätter med Portable North Pole, som jag tipsade om igår
Portable North Pole finns också en rad andra saker, utöver möjligheten att göra en hälsning från tomten till eleverna. Det finns bland annat julsagor, som går att läsa högt för eleverna- eller låta dem läsa själva, beroende på ålder. Det finns också kortare texter om tomtens ”hemligheter” och olika sidor med julrelaterade uppgifter att skriva ut, både i form av kluringar och färgläggningssidor. Det finns också ett stort antal videos med hälsningar från tomten i sann överdådig hollywood-anda. 
Du kan passa på att uppfylla många delar av det centrala innehållet i engelska:
Ur det centrala innehållet i engelska i årskurs 1–3 
Kommunikationens innehåll 
• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. 
• Intressen, personer och platser. 
• Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används. 
Lyssna och läsa – reception 
• Tydligt talad engelska och texter från olika medier. 
• Enkla instruktioner och beskrivningar. 
• Filmer och dramatiserade berättelser för barn. 
• Sånger, ramsor, dikter och sagor. 
Ur det centrala innehållet i engelska i årskurs 4–6

Kommunikationens innehåll 
• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. 
• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter. • Åsikter, känslor och erfarenheter. 
• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används. 
Lyssna och läsa – reception 
• Tydligt talad engelska och texter från olika medier. 
• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. 
• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. 
• Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga. 
• Sånger, sagor och dikter. 
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal. 
En bonus är att sidan även går att ställa in på flera andra språk: italienska, spanska, franska, tyska och japanska! Då byter du bara språk uppe i högra hörnet!
Lite julkluringar– hitta ord, lösa labyrinter, rita hittar du här!

Julkluringar

Det finns en hel rad engelskspråkiga sagor på sidan.

Målarbokssidor

Tomtevideos
Trevlig helg!
/Sanna

Julkalender för lärare, del 5- Orkesterns instrument!

Som före detta klassisk musiker brinner jag förstås lite extra för musikämnet, Jag brukade ägna en ganska lång period med mina elever på mellanstadiet åt orkesterns instrument, och gläds därför lite extra åt alla gamla vänner i Filharmoniska orkestern, som dyker upp i de här fina filmerna om orkesterinstrumenten! Guld värt, särskilt för de elever som kanske aldrig kommer till ett konserthus, och får se en orkester spela!

Filharmonins informationstext:

Kungliga Filharmonikerna presenterar orkesterns instrument är en serie lekfulla filmer om hur instrumenten som används i en symfoniorkester fungerar och klingar. I varje film visar och berättar musikerna om sina instrument samt spelar ett eller flera musikstycken tillsammans.

I Kungliga Filharmonikerna finns flera av landets och världens allra främsta orkestermusiker, som också var och en personligen brinner för att dela med sig och berätta om sina instrument och sin musik för nya generationer. I en serie filmer, en för respektive instrumentgrupp, finns här ett klingande undervisningsmaterial i ämnet musik.
Filmerna är i första hand tänkta för elever i år 1-3, där man bland annat skall lära sig om stråk-, träblås-, brass- och slagverksinstrumenten och hur de fungerar. Filmerna är ca 5 minuter långa.”

Själv skulle jag nog spontant säga att filmerna är precis lika användbara på mellanstadiet.

Ur Lgr11, centrala innehållet i musik:

Musikens sammanhang och funktioner åk 1-3:

 • Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. 

• Hur instrumenten låter och ser ut

åk 4-6:
• Indelningen i stråk-, blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.

åk 7-9:

• Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband.

Ur syfte:

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.

Extra förtjust är jag förstås som före detta flöjtist… 

/Sanna

Tema: Res jorden runt på nätet, lektionplanering, del 1

En fördel med internet är ju dess möjlighet att göra världen mindre. På bråkdelen av en sekund kan du vara på andra sidan jordklotet. Detta kan du utnyttja i din undervisning! Att bara titta på bilder från andra delar av världen är förstås också roligt, men du kan självklart uppfylla massor av delar av det centrala innehållet genom att tänka kreativt! Här kommer en rad användbara sidor- och en drös lektionsuppslag!
I del 1 tittar vi på lite olika sidor som ger oss möjlighet att sätta oss in i hur världen ser ut- och vi gör egna flygbiljetter!

Airpano

En fantastisk sida att använda för att resa över världen är Airpano. Där finns både panoramafoton, 360-foton och videos. Dra dig runt i foton och videos med musen, så ser du det som om du vred på huvudet! Visa sidan med projektor för maximal effekt! Här finns till exempel fantastiska foton av aktiva vulkaner! Perfekt när ni läser om vad som sker i jordens innandöme! Det finns också kategorier, som till exempel snö och is, vattenfall, nordpolen, väderkvarnar och mycket mer.
Det finns mängder av platser att välja på!

Hur ofta har man möjlighet att zooma in och titta på en aktiv vulkan från olika håll?

Det finns ofta möjighet att se bilderna från olika håll.
Många av bilderna har också faktarutor!

Karneval i Venedig? Här kan du följa med på en video! Vad är en karneval? Hur har de byggt husen i Venedig? 

Grönland. Prata om miljöeffekter? Vad händer om isen smälter?

Paraden på Röda torget som 360-video! Prata om Rysslands roll under och efter kriget? Nutidskunskap om Rysslands roll nu? Gamla Sovjet? 

Google Maps

En gata i New York. Ge eleverna adresser och låt dem öva på att beskriva vägen för varandra. Hamnar kompisen på rätt plats? Låt dem ta reda på och berätta mer om området adressen ligger i. 

Besök Europas största synagoga i Budapest som en del av religionsundervisningen. Eller berätta om de judiska ghettona under andra världskriget, och passa på att berätta om Raoul Wallenberg.

Newspaper Map

Newspaper Map kan du hitta tidningar från hela världen. Be eleverna att ”resa” till en plats, och ta reda på mer om den. Låt dem läsa en tidning från platsen. Vilka är de stora nyheterna här? Vilka frågor diskuteras? Här måste du förstås kolla att det finns någon tidning på ett språk eleverna kan läsa på! Det gör du enkelt med panelen till höger på sidan som hjälp: Färgen på nålarna på kartan representerar de olika språken. 


Ur Lgr11, Geografi, syfte:

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.”
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor.

Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.”


I åk 1-3 innebär detta, enligt Lgr11, bland annat:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
Undervisningen i geografi ska bland annat behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6:Livsmiljöer  (utdrag)
  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. 

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt (utdrag)

  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Så några förslag på upplägg för att göra ovanstående:

En såhär snygg flygbiljett kan du skapa till valfri plats i världen åt dina elever- med deras namn – på http://omatic.musicairport.com/ !

  • Gör resebiljetter till olika platser i världen. Det kan du göra här! Be eleverna att ta reda på folkmängd, storlek på landet i förhållande till Sverige (Större? Mindre?), vad heter valutan,  andra fakta om landet och att hitta en plats i landet/staden på Google Maps eller Airpano som de kan visa klasskamraterna. Om det talas ett språk eleverna förstår kan ni även använda Newspapermap för att ta reda på vad som är viktigt i nyheterna just där.
  • Vulkaner? Var finns det vulkaner i världen? Använd information från Wikipedia, Unga faktas sida om vulkaner,  Läs i SO-rummet om Pompeji, Titta på vulkanerna i Airpano, och varför inte komplettera med ett vulkanexperiment? Eller bygg vulkaner i papier maché. 
  • Vilken är din drömplats att bo på? Gör egna flygbiljetter, ta reda på mer om platsen, till exempel via Google Maps, och berätta för kompisarna i bild, text eller tal!
  • Titta på panoramabilder i Airpano. Hur ser de olika miljöerna ut? Hur har det påverkat hur människor bosatt sig och byggt, och hur de försörjer sig? Jämför New Delhi och Grönland, tex.
  • Jämför naturen i olika världsdelar. Varför har vi inte djungler i Sverige? Varför är det inte björkskog på Borneo?
  • Här finns mina tidigare idéer och förslag om hur man kan jobba med de svenska landskapen!

Trevlig resa!








Landskapen, eller ”Gör en gemensam bok i Book Creator”: Lektionsplanering som PDF.

Min lektionsplanering för landskap och Book Creator
Ett av de mest klickade inläggen i bloggen är den lektionsplanering jag gjort för hur man kan jobba med landskapen i åk 3-4, och göra en klassbok om dessa i Book Creator. Självklart kan man använda planeringen för antingen enbart landskapslektioner eller enbart klassboksplanering också. Kanske är det därför den är så flitigt klickad? 🙂 Oavsett vilket tänkte jag därför göra livet lite enklare för den som eventuellt vill kunna skriva ut planeringen: HÄR finns den därför nu som PDF för nedladdning!
Självklart är hela planeringen kopplad till det centrala innehållet i Lgr11 i svenska och geografi.

Answergarden, perfekt när du vill ha snabba svar eller brainstorma med eleverna!

Idag körde jag och IKT-ambassadörerna en runda i Answergarden. Deras sida blev dock inte helt representativ, eftersom jag gav dem fria tyglar, så det kom lite alla möjliga svar på min fråga om vad de ville lära sig mer om i IKT… Det är ju bra att de vill lära sig mer om andra världskriget förstås, men jag vet inte om det direkt har med IKT att göra…
Men, hur som helst: Answergarden är en smidig sida, som låter dig skriva in en fråga, och den som har adressen kan svara, utan att behöva logga in. Du skapar lätt en frågesida genom att klicka på plustecknet:

Du behöver inte skapa någon användare, utan kan använda sidan direkt. Om du vill kan du dock lägga in lösenord för att kunna moderera den (ta bort oönskade ord till exempel), eller styra vissa funktioner. Svaren skapar ett ordmoln, där de svar som svarats flest gånger blir större än de andra orden.


Ur Lgr11 kap. 2 Övergripande mål och riktlinjer / 2.2 Kunskaper / Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande


Det finns många fördelar med att använda detta i klassrummet. IKT-ambassadörerna såg genast fördelen med att använda detta på klassråd, då det inte syns vem som svarat vad i en känslig fråga, till exempel. Det går också att använda sidan för att stämma av elevernas förväntningar eller kunskaper inför ett nytt ämnesområde, eller för att avsluta ett område för att se vilka kunskaper de har. Eller varför inte använda det på föräldramötet eller personalmötet?

Såhär enkelt är det:

Du skriver in frågan. Du kan förstås också till exempel välja att  skriva in en instruktion. Till exempel att eleverna ska skriva vad de vet om ett ämne, brainstorma på klassrådet, samla in förslag på olika aktiviteter, utvärdera ett personalmöte, en workshop etc. Om du klickar på Classroom mode kan varje elev svara obegränsat antal gånger, men de kan bara skriva varje svar en gång var.

 Om du vill kan du ange ett lösenord för att kunna redigera sidan, till exempel ta bort oönskade svar.

Du kan sedan dela adressen till din answergarden lätt genom att klicka på share. Vill du ha fler funktioner än de som syns på sidan klickar du på plustecknet och får upp de här alternativen. Vill du förbereda lektionen kan du alltså skapa din answergarden och mejla till dig själv. Tänk bara på att kolla längst ned i sådana fall när du skapar den, så att du inte sätter en begränsningstid på hur länge den får användas, som sedan gör att den inte funkar när du väl ska använda den på lektionen.

Mer tips för EU Code Week!

Jag skrev igår om EU Code Week, som pågår denna vecka. Här kommer lite fler tips på programmeringsaktiviteter med elever. Denna gång i form av aktiviteter där man inte använder sig av digitala verktyg, utan övar på själva ”tänket”, det som får programmeringen att bli lätt och rätt.

Här finns tips på hur man kan skapa ett spel för programmering, utan datorer och iPads, med legobitar och actionfigurer. Det går förstås att använda något annat. Stenar, egentillverkade figurer eller befintliga spelmarker, kanske?

Här finns också en rad programmeringsaktiviteter utan digitala verktyg!

EU Code Week! Hur svårt är programmering?

Den här veckan pågår EU Code Week. Här går det att hitta mer information, och dessutom se var det pågår olika kodevent.
Många lärare är nyfikna på programmering, men jag har märkt att många tror att de måste ha en kunskapsnivå tillräcklig för att hacka Pentagon för att börja undervisa barn i det. Så krångligt är det tack och lov inte. (Men det går att göra det så krångligt förstås, om man är en hejare på programmering…) I grunden handlar det om att hjälpa barnen att lära sig att tänka i termer av logik och system. Vad behöver du göra för att få en figur att röra sig en viss sträcka på skärmen? Hur många steg ska den gå? Vad är skillnaden mellan din höger och figurens höger? Vilket behöver du välja om den ska svänga åt höger? Grunderna i programmering görs med fördel utan digitala verktyg. Hur ska du instruera en kompis att gå från en punkt till en annan? Vilka kommandon behövs?

Här kommer lite tips för dig som vill testa programmering med dina elever:

I UR:s serie ”Programmera mera” kan du få lektionstips om programmering.

Hour of Code har otroligt bra resurser. Eleverna brukar älska att få programmera grisar och fåglar i angry birds till exempel:

Elever på lågstadiet brukar inte ha några som helst problem med dessa- utan att den vuxne i klassrummet behöver vara proffs på programmering.

Här hittar du min recension av programmeringsappar!

För två år sedan gjorde jag en genomgång av ett antal programmeringsappar. Den hittar du här!

IIS, Internetstiftelsen i Sverige, har en guide på Webbstjärnan, till hur du kan jobba med programmering med dina elever.

Du kan också gå någon av Webbstjärnans korta, inspirerande webbkurser om programmering här!

Läsa och öva hörförståelse i engelska? Mängder av böcker alldeles gratis hos Oxford Owl!

Oxford Owl

Det finns en fantastiskt stor källa att ösa ur när det gäller engelskspråkiga undervisningsmaterial på nätet. Den här sidan, Oxford Owl, från Oxford University press,  är en av favoriterna. Den är snyggt gjord, lätt att hantera, böckerna är fina, och det finns 350 böcker för barn i alla åldrar. De är dessutom inlästa, så det går att lyssna på texterna. Kanon för att öva uttal, vänja sig vid språkljud och allt annat som hör ett språk till. Sidan fungerar på både dator och iPad, och eleverna kan använda den både i skolan och hemma om de vill. Det är enkelt att skapa ett föräldrakonto, så den är också en bra sida att tipsa föräldrar om!


Kursplanen i engelska och IKT?

Oxford Owl skulle kunna gå att använda för en rad av momenten i kursplanen. I kursplanen i Lgr11 står bland annat följande när det gäller engelska som ämne:

Ur Syfte:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. 
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. 

Ur Centralt innehåll årskurs 1–3:

Lyssna och läsa – reception:

  •  Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Sånger, ramsor, dikter och sagor.
  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Intressen, personer och platser.
  • Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används.


Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:

Lyssna och läsa – reception:

  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
  • Sånger, sagor och dikter.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
Stort urval av böcker!

Det finns ett otroligt stort utbud av  böcker, inom en rad olika teman.

Det går både att skapa gratiskonton för hemmabruk och för skolor. Om du skapar ett konto för dina elever loggar de in enkelt under klassinloggningen i högra hörnet.

Det finns också möjlighet att öva på språkljuden!

Många av böckerna har ”lärarhandledningar”, till den vuxne. Och kopplar du upp datorn mot tavlan med projektor kan ni enkelt titta i boken tillsammans, samtidigt som ni lyssnar på uppläsningen av den.

Varierade ämnen
Böckerna är sorterade efter ålder, men de utgår förstås från modersmålstalande barn, så vill man använda dem för svensktalande barns engelskundervisning kan man vara tvungen att gå ner i ålder.
Det är enkelt att skapa klassinloggningar. Du behöver bara skapa ett användarnamn och ett lösenord. Femtio elever kan vara inloggade samtidigt på det!

 Det finns även stora resurser för lärare att använda. En otroligt stor del av dessa är gratis.

En del av utbudet på Oxford Owls sida. En del av det kräver abonnemang, men väldigt mycket är gratis.

Sammanfattningsvis tycker jag att Oxford Owl är en sida som är alldeles bra för att missas. Bara lärarhandledningarna är värda att skapa en inloggning för att kunna titta på. Bra lektionsidéer alldeles gratis är ju aldrig fel!