Lektionsförslag utifrån tema: TV-spelsdagen den 12 september

Ta tillfället i akt att använda elevernas spelande som inspiration för din lektionsplanering . (Bild: Pixabay)


Den 12 september är det tv-spelsdagen, enligt kalendern på Temadagar. Förslag på saker du kan göra med dina elever på lektionerna med anledning av detta:

  • Ta tillfället i akt att diskutera spel med dina elever! Vad spelar de? Hur mycket? Vad är det för åldersgränser på spelen de ägnar sin tid åt? Vad säger deras föräldrar? Varför spelar de? Låt dem berätta och redovisa (obs- tänk på att om du har elever som spelar våldsamma spel med högre åldergränser bör du se till att de inte visar youtubefilmer med klipp ur spelen i klassrummet…).
  • Ta vara på vad de tycker är roligt, fråga hur de tycker att man skulle kunna använda kreativiteten i spelen i vardagen.
  • Se Jane McGonigals fantastiska föredrag om vad det är som är motiverande i spel (mest för lärare, men också ett bra tips för föräldrar).
  • Ägna en timme åt One hour of Code, ett fantastiskt projekt för att lära barn att programmera. Du behöver inga förkunskaper, och materialet fungerar på läsplatta, telefon och dator. Det finns även material för elever som inte kan läsa.
  • Låt eleverna skriva en text och illustrera hur deras önskespel skulle se ut och fungera.
  • Diskutera hur lång tid de tycker är rimligt att spela- och lämpliga fysiska pausaktivteter.
  • Enligt Lgr 11 ska eleverna öva på att skapa enkla spelinstruktioner. Täck detta genom att öva programmering eller genom att eleverna får skapa egna brädspel, med tillhörande regler.
  • Diskutera nätsäkerhet med eleverna. Skypar det.ex  när de spel? Vilka kommunicerar de med då? Vad lämnar de ut för information om sig själva? Vad gör man om någon är otrevlig mot en på nätet?
  • Be eleverna att göra en ordlista till föräldrarna eller lärarna, där de förklarar vanliga speluttryck. Vad innebär det att bli bannad i ett spel till exempel?

Lektionsplanering: Skriv en klassbok om Sveriges landskap med BookCreator

Här följer ett förslag på upplägg för att gå igenom Sveriges landskap med åk 3/4 med ikt-inslag. 

Sveriges landskap ingår i det centrala innehållet i geografi för årskurs 4-6:

  •  Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden. 
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. 
Här tar vi också hänsyn till delar av det centrala innehållet i svenska för åk 1-3:
  •  Att skriva på dator
  • Skapande av texter där ord och bild samspelar
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för bbarn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
Samt för årskurs 4-6:
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Att skriva och redigera texter med hjälp av dator.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Stäödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Faktatexter
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Mål: Eleverna ska ha lärt sig Sveriges landskap, och veta ungefär var i landet de ligger. De ska också kunna återge fakta om olika landskap på ett begripligt och strukturerat sätt, som en del av ett sammanhang.
Undervisning: De kommer att få ta del av information om landskapen, se filmer, öva på att hitta landskapen på en karta, känna igen Sveriges karta, och öva på att ta fram information och formulera om den med egna ord.

Bedömning: Har eleven tagit reda på fakta om något landskap? Kan den pricka in ett flertal landskap på en karta? Har den skrivit en text i Book Creator? Har den återgett fakta på ett begripligt sätt, med fungerande meningsbyggnad?



Det här behöver du:
iPads med appen BookCreator. En dator, en projektor. Eleverna behöver antingen jobba i par eller enskilt. Du kan också ha nytta av appen Google Earth på iPadsen.

Förslag på upplägg:

Lektion 1:
Ge eleverna en introduktion till Sveriges 25 landskap. 
Här finns till exempel en kort film från Studi.se som du kan visa:
Det finns också filmer om alla landskap att se på www.sli.se

Geografens testamente
Till Geografens testamente finns också ett ”brädspel” på internet, Sverigeresan, med frågor till varje program:
Sverigeresan

Sverigeresan

(Avsnitten är drygt 20 minuter, så att se ett avsnitt och spela Sverigeresan efter kräver en fyrtiominuterslektion utan alltför mycket andra inslag.)

Lektion 2:
Inled med att se hur många landskap eleverna kan, och vad de vet om dem. Webbmagistern fungerar inte på iPad, men den fungerar bra på dator, och landskapstestet kan med fördel göras tillsammans i hela klassen, med projektor. Det finns tre landskapsuppgifter på webbmagistern: Sveriges landskap 1, Sveriges landskap 2 och Sveriges landskap 3.

webbmagistern.se

Här kan ni lyssna på dialekter från varje landskap!

Lektion 3:
Ge varje elev i klassen ett landskap. Om det inte finns tillräckligt många elever kan några landskap vara extrauppgift för de elever som älskar att skriva eller blir klara fort. Om du tex inte har tillräckligt många iPads för att eleverna ska kunna arbeta med detta samtidigt kan de få två landskap och jobba två och två.

Låt eleverna börja ta reda på fakta om sitt landskap. Till sin hjälp kan de till exempel använda Wikipedia, Google,

Landskapsblommor: http://linnaeus.nrm.se/flora/landskap.html
Landskapsdjur: http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskapsdjur

Landskapsblommor och landskapsdjur på nedladdningsbar pdf: http://www.ungafakta.se/kunskapsbanken/svenska-landskap/

Även Seterra är ett smidigt verktyg för att öva geografi. Seterra fungerar även på surfplatta och telefon. Länk till Seterras landskapsspel.

Lektion 4:
Eleverna ska nu påbörja sitt arbete med en bok i Book Creator. Boken ska innehålla:

  • Landskapets namn
  • Var i Sverige det ligger? Eleven ska själv rita en Sverigekarta, och rita in sitt landskap, fota den och infoga i boken.
  • En sida med ett fejkat vykort från en ort i landskapet, där de skriver som om de varit där.
  • En känd person från landskapet.
  • Fakta om landskapsdjuret
  • Fakta om landskapsblomman
  • Antal invånare
  • Hur stort landskapet är
  • Vilka kända orter eller städer som finns i landskapet
  • Något om naturen
  • Sådant som kan vara kul att veta 
Gratis bilder som är att fria att använda, från de olika landskapen kan eleverna till exempel hitta här: http://fotofinnaren.se/
OBS! Innan ni börjar måste ni gemensamt bestämma vilket format böckerna ska göras i, så att alla gör dem likadant. Annars går det inte att slå ihop dem till en gemensam bok efteråt! Bestäm alltså om de ska göras i stående eller liggande format! 

HÄR finns en manual jag skrivit tidigare för hur du använder Book Creator- och hur du sammanfogar flera elevers böcker!  (öppnas i nytt fönster) Book Creator är lätt och intuitivt att arbeta i, och eleverna lär sig snabbt hur man gör. Du behöver inte vara expert, utan var öppen med att ni lär er tillsammans om du känner dig osäker.

När alla böcker är klara ska eleverna mejla sitt projekt till en mejladress som ni kan öppna på någon av klassens iPads. På det sättet hamnar alla projekt på en och samma iPad.

Under arbetets gång rekommenderar jag att de sparar sina projekt i iBooks med jämna mellanrum, för att minimera risken att någon kompis råkar radera boken:
Det görs såhär:

Öppna Book Creator och den bok som ska sparas:


Klicka på pilen i övre högra hörnet, och välj ”Open in iBooks”:


Boken öppnas- och sparas nu automatiskt som en kopia i iBooks. Denna kopia går tyvärr inte att redigera i Book Creator, men du är iallafall garanterad att det eleven gjort inte raderas, ifall det är flera elever som delar iPads… (Det finns nog inget så deppigt i ett klassrum som en elev som förlorat sitt skrivarbete…)

Hur många lektioner ni behöver lägga på själva skrivandet beror naturligtvis på hur just din klass arbetar, och vilka svårigheter som finns. En bra sysselsättning för elever som blir klara fortare är förstås att fortsätta öva på var landskapen är på exempelvis Seterra (se ovan).

När alla är klara och boken är sammanfogad avslutas projektet med fördel med en gemensam presentation där varje elev får berätta om sitt bidrag. Jag vill som vanligt påminna om att det kan göras på olika sätt: Elever som tycker att muntliga redovisningar är pest kan få göra det på andra sätt. Låt texten tala för sig själv tex, och låt eleven börja med att bara klicka sig fram genom sitt bidrag, eller låt kompisarna ställa frågor istället. 

Lektion i källkritik och journalistik med åk 6

 Är det sant
Klicka på bilden för att se ett klipp ur ”Är det sant” från UR.

Den här veckan jobbar jag med källkritik i två av våra sjätteklasser. Såhär ser lektionen ut: Vi började med att se avsnittet om källkritik från UR:s ”Är det sant?”. Det är en femton minuter lång, mycket underhållande film om källkritik. Nivån är lagom för mellanstadieelever.
Sedan diskuterade vi vad källkritik innebär. Efter det fick eleverna titta på Metros viralgranskare:

Viralgranskaren, Metro

Eleverna konstaterade att de flesta ämnena där kändes fullständigt otroliga, och ändå har alltså dessa ”artiklar” spritts på nätet i en sådan utsträckning att Viragranskaren behövt dementera dem. Så vad är det som gör att de ändå upplevts som trovärdiga? Vi jämförde med en vanlig artikel, och diskuterade de journalistiska frågorna. (Vem, vad, var, när,varför, hur?).

Vi såg ytterligare ett avsnitt av ”Är det sant?”, som handlade om nyheter:

Klicka på bilden för att gå till klippet

Vi konstaterade sedan att det var lättare att bena ut vad en artikel handlar om när man använder frågorna ”baklänges”- det vill säga plockar ut svaren med hjälp av dem, vilket de gjorde med denna artikel:

Efter det skrev de, i smågrupper om 2-4 elever, en egen notis-utifrån givna ämnen- där kravet var att den skulle innehålla svar på de journalistiska frågorna, vara fullständigt orimlig men ändå trovärdig.
De ämnen eleverna fick att välja på var:
  • Rektorn blir första kvinna på månen
  • Johannes skola flyttas till Los Angeles
  • En forskare har uppfunnit ett medel som ger evigt liv
  • En landningsbana för charterplan kommer att placeras på taket på slottet
  • Andy (klassens mentor) är ny världsmästare i konståkning

Det blev inte helt oväntat en rad notiser om en skridskoåkande mentor… Eleverna var jätteduktiga, och vi hade väldigt kul under tiden vi jobbade med detta- vilket vi gjorde under en dubbellektion.

Koda i klassrummet- test av fem appar!

Robo Logic, en i raden av appar som kan vara en introduktion till programmering.



Under det senaste året har det varit mycket prat om programmering. Det har till och med funnits diskussioner om att göra det till ett obligatoriskt skolämne. Vad kan man lära sig av programmering, och i vilka ämnen kan man använda sig av detta i nuläget?
Bortsett från de mer uppenbara fördelarna med att lära sig att skapa med teknik istället för att vara passiv teknikkonsument är det ju bra att uppfylla andra syften samtidigt som man arbetar med programmering. Programmering är ett bra sätt att öva på att ge och ta instruktioner, tänka logiskt, rumstänkande, upprepande av mönster, problemlösning, resonera ensam och i grupp… Här har jag tittat på vilka delar av kursplanen som skulle kunna inrymma programmering:

Under ”syfte” i kursplanen för matematik i Lgr11 står det bland annat att ”undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem, samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller, och resultat. 
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.”

Ur det centrala innehållet i svenska i årskurs 1-3:
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Ur det centrala innehållet i svenska för årskurs 4-6:
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program.
  • Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Även i  kursplanen för svenska som andraspråk i åk 1-3 och 4-6 står det i det centrala innehållet att elevera ska arbeta med ”instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.” Där står också att de ska arbeta med ”språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.”
Jag har testat några olika appar som barn kan använda för att öva på att koda:

Fix the Factory

Fix the Factory är en snygg app från Lego Mindstorms, där du programmerar en robot att utföra vissa uppgifter. Appen är visuellt tilltalande, om än lite grå, och mycket lätthanterad. Du kommer snabbt upp på svårare nivåer, där din robot ska utföra längre och mer komplexa rörelsekombinationer, till exempel hämta ett föremål och flytta det till en annan plats i rummet för att till slut släppa föremålet i ett hål. Appen markerar också var i din programmerade instruktion felet ligger, så det är lätt att korrigera på rätt ställe. Precis som de övriga apparna har Fix the Factory gott om uppgifter där det verkligen gäller att tänka till för att få roboten att vända sig åt rätt håll och inte kliva rakt ut i luften.

Fix the Factory
Fix the Factory

Robo Logic

Robo Logic är ytterligare en i raden av lätta, men roliga appar där du programmerar en liten robot. Appen är lätt att överblicka, och du kan också lägga in olika återkommande funktioner, precis som i ”riktig” programmering. Appen ger eleverna möjlighet att öva på att sätta samman mer komplexa kommandomönster och att tänka i termer av både långa och korta instruktioner samtidigt. Appen går systematiskt framåt, och har tydliga instruktioner direkt på skärmen. Gemensamt för de flesta programmeringsapparna är att de har tydliga instruktioner och det går fort att lära sig hur de fungerar.

Robo Logic

Robo Logic

Lightbot One Hour Coding

En app som påminner om Robo Logic är Lightbot One Hour Coding. I den här appen ska du precis som i Robo Logic tända de markerade rutorna med hjälp av din robot. Appen är lätt att förstå sig på,och går systematiskt framåt.Personligen tycker jag att den är snäppet enklare än Robo Logic, mest på grund av en enklare grafik.De första uppgifterna är mycket enkla, och eftersom appen har väldigt ren grafik är den lätt att koncentrera sig på. Jättebra för att öva på rumsuppfattning, instruktioner och mönsterupprepning. Det finns fler lightbot-appar från samma företag, om man blir såld på konceptet.

Cato’s hike (liteversionen är gratis, betaversionen kostar 38 kr)

Cato’s hike lite
Cato’s hike är krångligast av apparna jag testat i det här inlägget, men har kanske roligast grafik. I appen väljer du en figur, och arrangerar hur du vill att spelplanen ska se ut. Du kan placera ut olika föremål på spelplanen och arrangera om de olika pusselbitarna som utgör själva banan din figur ska förflytta sig på.
Catos’ hike lite
När du gjort en spelplan är det dags att programmera hur figuren ska gå. Det är betydligt mycket klurigare än man först tror. Det gäller att tänka i både långa och korta linjer för att inte figuren ska hamna fel och ramla i vattnet till exempel. Även vändningar åter höger eller vänster kräver en del tankeverksamhet även för en äldre elev. Åt vilket håll är det egentligen jag vill svänga min figur?
Catos hike är välgjort och roligt. Det är lätt att bli fascinerad och fastna. Det enda problem jag stött på är att det ibland har en tendens att dyka upp nya plustecken till höger i programmeringen, vilket gör att det uppstår luckor mellan kommandona. Det tog också en stund innan jag fick kläm på vad man gör för att figuren ska ta ett föremål eller använda det och så vidare. 
Cato’s hike är en app som är jättebra om man vill öva lägesord, formulering av instruktioner, logik och strategiskt tänkande, planering, språk etc. Appen borde inte vara något problem att jobba med i mindre grupper- eller kanske till och med framme på tavlan. En variant är till exempel att låta en elev utforma spelplanen och en annan att programmera gubben att gå på den. Eller också kan den ena eleven få instruera den andra vilka steg gubben ska ta, och så får de se efteråt om det blev rätt. 
Man kan hela tiden testa att spela upp de steg man lagt in. Trycker man på stopp kommer man tillbaka till start. Om figuren stannat där instruktionerna tar slut och man lägger in nya steg startar den istället där när man trycker på play igen. 
Cato’s hike lite
Knappen till höger under spelplanen ger hellbild, utan programmeringsfältet.
Hopskotch
Hopskotch har hunnit bli en klassiker i programmering-på-ipad-kategorin, och är något mer lekfull än de övriga apparna.  Du följer enkelt instruktionerna på skärmen, och kan programmera det du vill ska hända genom att dra olika färgglada block med instruktioner. Du kan få dina figurer att reagera på när du skakar eller knackar på skärmen till exempel. Det finns en särskild sida för lärare där du också kan ladda ner instruktioner och lektionsplaner!

Hopscotch
Hopscotch innehåller en rad valmöjligheter för instruktioner, dock endast på engelska.
Hopscotch
Du väljer vad figuren ska göra, och vilka faktorer som ska utlösa det.
Hopscotch

Hopscotch- såhär kan det se ut om du programmerat din figur att snurra runt på skärmen…

Det finns en mängd andra appar för att öva programmering, och jag hoppas kunna återkomma till några av dem längre fram!

Nätsmarta barn- bra sida med tips

http://www.natsmarta.se/ finns det jättebra lektionsförslag för F-6 samt fritids (den delen är dock under konstruktion) för hur man skapar nätsmarta barn! Kolla in dem och inspireras inför höstterminen!

Wikimini, barnens uppslagsverk

Wikimini är ett lovande initiativ, där barn i åldrarna 8-15 kan skriva egna wikiartiklar. I Lgr11 ingår att eleverna ska lära sig att skriva för olika sammanhang och att hantera publicering på nätet. Att skriva om något man kan mycket om och dela med sig av sina kunskaper till andra barn är motiverande och boostar självförtroendet. Låt fotbollsentusiasten skriva en artikel om favoritlaget eller favoritspelaren, djurälskaren skriva om ett djur och bokslukaren skriva om en författare eller bok. Eller varför inte bestämma ett tema, t.ex nordiska djur, och låta alla klassens bidrag till Wikimini handla om detta?
Sidans utformning känns mest riktad till lågstadiebarn och de lägre åldrarna på mellanstadiet. Äldre, mer drivna elever på mellanstadiet klarar ju av att skriva för ”stora” Wikipedia också. Däremot kan man förstås göra en poäng även för dessa av att fylla Wikimini med texter som yngre barn skulle kunna ha nytta av i skolarbetet. Därigenom skulle man till exempel kunna göra ett samarbete mellan två eller flera årskurser på en skola, där de äldre barnen lägger in fakta, som de yngre barnen sedan kan arbeta med. 

Matteboken.se- en gratis mattebok på nätet

Matteboken.se

Matteboken.se är en gratis tjänst från Mattecentrum. Enligt hemsidan är Mattecentrum en ideell förening som gratis hjälper barn och ungdomar att förbättra sina kunskaper i matematik. Det finns videolektioner, genomgångar, övningsuppgifter och en hel del annat som kan vara till användning både i klassrummet och hemma (när man som förälder behöver fräscha upp sina mattekunskaper eller förstå hur man räknar nuförtiden i klassrummen…). Nivån sträcker sig från åk 3 ända upp på gymnasienivå. Det finns också ett antal klipp med ”kändismatte”, där olika kändisar knäcker matteuppgifter. Nedan syns till exempel Dogge Doggelito i full aktion!

 Det finns övningsuppgifter  för hela grundskolans och gymnasieskolans matematik. Laddar man om sidan har man möjlighet att göra om samma uppgifter igen, men med nya siffror Allt material på Matteboken.se ska vara skrivet av matematiker med pedagogisk erfarenhet, och materialet följer skolverkets ämnes- och kursplan.

IKT i svenskämnet, åk 1-3

Johannes skolas skolgård en gråkall septembermorgon


För den som inte själv älskar att använda modern teknik kan det lätt kännas som att det blir ett extra moment i undervisningen. Något som är i vägen och kräver ytterligare planering. Därför är det viktigt att fundera över vad man använder tekniken till, och hur den kan förstärka och förenkla det vi redan ska göra i skolarbetet.

Ett ämne som kan dra nytta av digitala hjälpmedel är ämnet Svenska. I Lgr 11 står det  bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. De ska utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för att sättet de kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. De ska också utveckla förmågan att söka information från olika källor och värdera dessa.

Det centrala innehållet i Lgr11

I det centrala innehållet för åk 1-3 finns det en mängd olika saker som går att ta fasta på när man vill jobba med till exempel iPads. Där står det bland annat att eleverna, under kategorin ”Läsa och skriva”, ska öva språkets struktur med stor och liten bokstav, skiljetecken, handstil, skriva på dator, enkla former av textbearbetning, alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud och bokstav. Mycket av det här, utom möjligen handstil då, går såklart jättebra att göra med en iPad.

I ”Tala, lyssna och samtala” ska de lyssna och återberätta i olika samtalssituationer, öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare, bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Kategorin ”Berättande texter och sakprosatexter” innehåller till exempel att arbeta med texters budskap, uppbyggnad och innehåll samt att arbeta med personbeskrivningar. Eleverna ska också öva på instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. De ska också arbeta med texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Under ”Språkbruk” anges att de bland annat ska arbeta med skillnader mellan tal- och skriftspråk, och i ”informationssökning och källkritik” ska de lära sig att söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och arbeta med källkritik.

Så vad kan man då göra för att använda ikt- och i vårt fall kanske framför allt iPads- i sitt arbete med det centrala innehållet? 


Några lektionsförslag:

  • Låt eleverna intervjua varandra, spela in det på iPad och gör en ”radiointervju” av det. Ge dem givna ämnen eller sammanhang, eller gestalta olika personer. Görs till exempel i GarageBand eller appen Spreaker DJ (ja, den heter så, med ”r”…) . Om man dessutom publicerar det på SoundCloud.com kan man länka till det med en QR-kod i klassrummet, och låta eleverna lyssna med hörlurar på varandras intervjuer och återberätta dem för någon som inte hört samma intervju. QR-koder görs till exempel genom  Kaywa(lyssna och återberätta i olika samtalssituationer, öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare)
  • Låt eleverna presentera något utifrån bilder de antingen hittat, tagit själva eller ritat själva (digitalt eller analogt), och kombinera med att spela in tal eller berätta till. Bra appar för det är till exempel Keynote (ej inspelat tal), Explain everything, Pixntell EDU, Sonic Pics, Story Kit, Fotobabble, Book Creator, Videolicious. (bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer. Hämtar de bilder på nätet kan även en dos upphovsrätt komma med i diskussionerna. Annars finns bilder som är fria att använda på till exempel Fotofinnaren. )
  • Skriva sagor, till exempel utifrån en befintlig saga. Hitta till exempel på ett alternativt slut till en saga barnen fått lyssna på, skriva en ny saga om en favoritfigur från någon berättelse eller film.Låt barnen göra egna illsutrationer i bild till exempel, fota av dem och gör digitala böcker. Förslag på appar: Book Creator, Pages, Story Wheel. (öva språkets struktur med stor och liten bokstav, skiljetecken, handstil, skriva på dator, enkla former av textbearbetning,  texters budskap, uppbyggnad och innehåll samt att arbeta med personbeskrivningar)
  • Skriva instruktioner till varandra. Göra skattkartor med olika moment i. Beskriva hur man bakar chokladbollar, visa hur man ritar något etc. Bra appar för det: Snapguide, Pages, Keynote, Explain everything. ( instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.)
  • Skriva faktatexter om olika saker, till exempel djur, natur, saker de är intresserade av etc. Söka information på till exempel Unga Fakta, Wikipedia, Google osv. ( ”informationssökning och källkritik” ska de lära sig att söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och arbeta med källkritik)

Individanpassa

Man kan också tänka på det faktum att det i kursplanen står att de ska ”öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare”. Det är alltså inte nödvändigtvis samma sak som att hålla muntliga presentationer för en hel klass. Det kan därför likaväl, för en elev som inte är bekväm i den situationen, innebära att man spelar in sin muntliga presentation och spelar upp den för läraren, en mindre grupp elever eller hela klassen, och först senare, om man känner sig bekväm med det, också redovisar den muntligt.

Använd gärna möjligheterna att individanpassa med digitala hjälpmedel. Alla elever har olika behov. Man skulle aldrig sätta eleven som har svårt med läsning på att ställa sig framför hela klassen och läsa högt med motiveringen att man ”måste kunna det här senare i livet”. På samma sätt som vi hittar alternativa arbetssätt för elever med de behoven måste vi hitta alternativa arbetssätt för de elever som har svårt med situationer där de ska stå inför andra och redovisa. Bästa sättet är sällan att göra det genom att utsätta dem för upprepade skräcksituationer. Här kommer tekniken in som ett oerhört smidigt hjälpmedel! Precis som vid andra svårigheter behöver de en plan, och möjligheten att få ta ett utvecklingssteg i taget.

Ny termin!

Nu är den nya terminen här, och arbetet med att utveckla vårt IKT-arbete fortsätter! Den här terminen är planen att gå ifrån app-tänket lite, och istället framför allt fokusera på att använda iPadens grundfunktioner. Det vill säga att skriva, dokumentera och använda kameran.Vi kommer därför att fokusera på att alla lärare ska känna sig trygga med att hantera iPadsen, kunna hantera att arbeta i Pages och veta hur man använder filmfunktionerna och iMovie. Tanken är att alla klasser, på ett eller annat sätt, ska hinna producera en eller flera filmer inom valfritt ämne, för att det hela till slut ska utmynna i en gemensam filmfestival, där eleverna- och såklart även de vuxna- har möjlighet att se varandras alster.

Jag vill också att alla klasser i någon situation under terminen arbetar med QR-koder, för att eleverna ska ha kunskap om hur sådana fungerar. Det påbörjades i liten skala redan förra terminen, och i en klass har vi redan gjort ett sådant projekt. I en av föreskoleklasserna spelade vi in alla elever när de berättade om sig själva.
Här intill har vi en elev, Henry, som berättar om sig själv, skolan och sin familj.
För den som inte vet hur QR- koder fungerar eller inte har en QR-läsare tillgänglig går det också bra att lyssna här.

När ni arbetar med filmerna är det meningen att de ska vara ett komplement till den befintliga planerade undervisningen, inte något som ska vara ett extramoment. Längre ner i bloggen har jag skrivit lektionsförslag för en del ämnen, med exempel på hur man kan använda sig av film knutet till kursplanen.

IKT i samhällskunskapen

Klassrum för årskurs 2, vt 2013 på Johannes skola

Här har jag sammanställt lite förslag på hur man skulle kunna jobba med film i undervisningen inom ämnet Samhällskunskap. Jag har utgått från det centrala innehållet för årskurs 1-3, och valt de punkter jag kunnat komma på förslag utifrån:


Samhällskunskap

Ur det centrala innehållet för årskurs 1-3
Att leva tillsammans:

  •  Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. (Eleverna kan intervjua äldre personer om hur det var när de var barn och redigera ihop i iMovie. De kan dramatisera hur det var förr och filma.)
  •  Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (Eleverna kan göra filmer där de dramatiserar olika situationer och visar vad som är rätt och vad som är fel i en given situation. Som de gamla hederliga ”Bullenfilmerna” ungefär! De kan undersöka vad jämställdhet innebär och om de tycker att deras familjer är jämställda, om de tycker att skolan är jämställd, prova att göra tvärtemot ”konventionen”etc.)
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. (Eleverna kan göra en film utifrån skolans regler, och visa vad de innebär och hur man ska bete sig i olika sammanhang för att leva upp till dessa. De kan göra en instruktionsfilm om vilka fotbollsregler, basketregler som gäller inom sporten och vad som händer om man bryter mot dem på plan etc)
  •  Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. (Eleverna kan göra film om trafikregler, och filma trafik i närmiljön för att exemplifiera. De kan också exemplifiera med leksaksbilar, och göra stop motion-film med speakerröst.)

Att leva i närområdet

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat (Ta med hjälp av till exempel Stockholmskällans bildarkiv, spårvägsmuseets bildarkiv och tjänsten Fornsök från Riksantikvarieämbetet reda på hur länge människor bott där barnen bor idag. Hur länge har Vasastan varit bebyggd? Låt barnen diskutera vad som kan ha varit orsaken till att människor bosatte sig just här, rent geografiskt. Låt barnen göra en film om vad de kommit fram till, eller genom att dokumentera informationssökningen.)
  •  Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. (Se ovan)
  • Yrken och verksamheter i närområdet. (Barnen kan delas in i grupper som i filmform berättar om olika yrken, genom intervjuer och faktainsamlande.)

Att leva i världen

  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.(Eleverna kan dramatisera de olika tidsbegreppen och berätta fakta genom detta.)
  •   Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. (Filma spår från forntiden eller genom att återberätta bakgrunden till språkliga uttryck, tex med hjälp av filmade sketcher. Här finns en hel del fakta om uttryck! Med hjälp av Fornsök kan man också hitta arkeologiska fakta. Jag har tidigare skrivit om både Fornsök och appen Fornfynd!  )
  •  Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytoloi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler, och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd, samt några av de vanligaste psalmerna. (Filmer om gudarna och deras egenskaper, man kan till exempel välja att förflytta gudarna till modern miljö. Dramatisera bibelberättelser, göra en dokumentär om högtider och symboler inom kristendom, judendom och islam. Göra jämförelser mellan olika högtider och symboler religionerna emellan.)
  •   Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvanor. (Filma olika miljöproblem i närmiljön och ge förslag på hur det skulle kunna göras bättre, göra en film om hur man kan ta vara på matrester etc.)
  •  Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. (Göra en film om hur det fungerar med pengar, och svara på frågor, tex: Hur får föräldrar sina pengar? Vad är lön? Vad är barnbidrag? Vad är ett bankkonto? Vad är ett bankkort? Vad ska pengarna räcka till? Vad är rimligt att ha i veckopeng?)
  •  Aktuella samhällsfrågor i olika medier.(Göra ett eget nyhetsprogram med egna förklaringar av aktuella samhällsfrågor.)

Att undersöka verkligheten

  •  Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.(Intervjua människor på något givet ämne, t.ex hur de var förr- se exempel ovan, komplettera med information från nätet och böcker. Sammanställ till en film.)