Grammatikdagen 17 mars!


Grammatikdagen infaller på fredag den 17 mars 2017
Vad säger Lgr 11 om grammatik…?
Egentligen innehåller ju alla delar av språket grammatik. Man kan helt enkelt inte göra sig förstådd utan grundläggande grammatiska kunskaper, och alla mål och allt centralt innehåll kräver grammatik, men det finns förstås även upptaget som ett eget område. För mig, som utöver att vara IKT-pedagog dessutom är journalist, är grammatik förstås en helig ko, och något jag gärna ägnar tid åt, inte bara på svenska. Att förstå sitt eget språks grammatik är ju också en förutsättning för att kunna tillägna sig andra språk.

Här har jag gjort en översikt över vad det egentligen står i språkämnena om grammatik, och sammanfattat några förslag på saker du kan göra i klassrummet- med IKT-för att fira att det är grammatikdagen!

Ur Lgr 11, svenska, syfte:
”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.”
”Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.”

Centralt innehåll, åk 4-6:

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

 Ur det centrala innehållet i engelska, åk 4-6:

Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
 

Ur det centrala innehålllet i Moderna språk, åk 4-9:

 Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.

Så vad kan man göra i klassrummet?

Det finns roliga filmer på UR om grammatik! Missa inte Grammatikbolaget ! Det finns filmer om alla ordklasser, särskrivning etc. Humoristiska, men informativa. HÄR finns alla avsnitt!

Du kan få fler grammatiktips på Grammatikdagen . Där finns också tips på aktiviteter i klassrummet.

Andra tips på saker du kan göra med IKT och grammatik:

Låt eleverna skriva fejkade sms här eller här– visa klasskompisarna, och diskutera: Är det viktigt hur man skriver? Beror det på vem man skriver till? Skriver man olika till olika människor? Hur uppfattas ett meddelande där grammatiken inte är korrekt? Bryr de sig om hur de formulerar sig- varför/varför inte?
Andra aktiviteter:
Tankekartor i Popplet Lite
  • Låt eleverna göra Popplets (tankekartor, se bilden ovan), med en ordklass i mitten, och ord eller ordklassens egenskaper i bubblor runtomkring. (Appen Popplet Lite är gratis, och går att göra en tankekarta i taget med.)
  • Projicera en text på tavlan. Be eleverna komma fram och ringa in varsitt verb, substantiv eller adjektiv, tex, eller dela in dem i grupper som får i uppdrag att ringa in varsin ordklass med olika färger. En fördel med att projicera direkt på tavlan är ju att det går att skriva och ringa in framme på tavlan, jämfört med om du delar ut papper.
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin film,som de redigerar i iMovie, för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Det går även att använda trailers i iMovie, om man vill att de ska vara mer styrda i sin utformning.
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin låt för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Bestäm ett antal välkända melodier i förväg, som de kan välja på att ha som grund, tex Bä, bä vita lamm, här kommer Pippi Långstrump eller någon liknande som du är säker på att dina elever kan. Ge dem i uppdrag att spela in sin sång i Garageband. Har ni tid: Låt eleverna spela in en musikvideo, där de lägger till sin egen sång på klippet i iMovie. (Om ni vill jobba under en längre period kan de göra egna låtar i Garageband också, men det är ett stort projekt.)
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin film,som de redigerar i iMovie, för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Det går även att använda trailers i iMovie, om man vill att de ska vara mer styrda i sin utformning.
  • Gör en Answergarden där du låter eleverna skicka in ord av en särskild ordklass, så ser du om de verkar kunna skilja på ordklasserna. Här finns mina instruktioner för hur du använder Answergarden!

Tips! 

En bra sida om man har funderingar kring hur en sak ska skrivas på korrekt svenska är myndigheten Institutet för språk och folkminnens sida. I Frågelådan finns en mängd matnyttigt- och det går också att skicka in frågor!
Såhär kan det till exempel se ut. Perfekt tillfälle att låta eleverna söka bland frågor- och diskutera!
Exempel på fråga och svar i Institutet för språk och folkminnens frågelåda! 

”Ingen panik, det är bara grammatik”

Missa inte de roliga filmerna från Grammatikbolaget på UR:s sida om du ska jobba med grammatik i klassrummet! 

Där finns också den finurliga funktionen att man kan skapa klipp och skicka en länk till sig själv, som är det exakta urklipp man vill ha tillgång till. På så sätt slipper man anteckna och stå och leta efter den där sekvensen man ville visa eleverna på lektionen!

IKT i samhällskunskapen

Klassrum för årskurs 2, vt 2013 på Johannes skola

Här har jag sammanställt lite förslag på hur man skulle kunna jobba med film i undervisningen inom ämnet Samhällskunskap. Jag har utgått från det centrala innehållet för årskurs 1-3, och valt de punkter jag kunnat komma på förslag utifrån:


Samhällskunskap

Ur det centrala innehållet för årskurs 1-3
Att leva tillsammans:

  •  Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. (Eleverna kan intervjua äldre personer om hur det var när de var barn och redigera ihop i iMovie. De kan dramatisera hur det var förr och filma.)
  •  Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (Eleverna kan göra filmer där de dramatiserar olika situationer och visar vad som är rätt och vad som är fel i en given situation. Som de gamla hederliga ”Bullenfilmerna” ungefär! De kan undersöka vad jämställdhet innebär och om de tycker att deras familjer är jämställda, om de tycker att skolan är jämställd, prova att göra tvärtemot ”konventionen”etc.)
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. (Eleverna kan göra en film utifrån skolans regler, och visa vad de innebär och hur man ska bete sig i olika sammanhang för att leva upp till dessa. De kan göra en instruktionsfilm om vilka fotbollsregler, basketregler som gäller inom sporten och vad som händer om man bryter mot dem på plan etc)
  •  Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. (Eleverna kan göra film om trafikregler, och filma trafik i närmiljön för att exemplifiera. De kan också exemplifiera med leksaksbilar, och göra stop motion-film med speakerröst.)

Att leva i närområdet

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat (Ta med hjälp av till exempel Stockholmskällans bildarkiv, spårvägsmuseets bildarkiv och tjänsten Fornsök från Riksantikvarieämbetet reda på hur länge människor bott där barnen bor idag. Hur länge har Vasastan varit bebyggd? Låt barnen diskutera vad som kan ha varit orsaken till att människor bosatte sig just här, rent geografiskt. Låt barnen göra en film om vad de kommit fram till, eller genom att dokumentera informationssökningen.)
  •  Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. (Se ovan)
  • Yrken och verksamheter i närområdet. (Barnen kan delas in i grupper som i filmform berättar om olika yrken, genom intervjuer och faktainsamlande.)

Att leva i världen

  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.(Eleverna kan dramatisera de olika tidsbegreppen och berätta fakta genom detta.)
  •   Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. (Filma spår från forntiden eller genom att återberätta bakgrunden till språkliga uttryck, tex med hjälp av filmade sketcher. Här finns en hel del fakta om uttryck! Med hjälp av Fornsök kan man också hitta arkeologiska fakta. Jag har tidigare skrivit om både Fornsök och appen Fornfynd!  )
  •  Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytoloi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler, och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd, samt några av de vanligaste psalmerna. (Filmer om gudarna och deras egenskaper, man kan till exempel välja att förflytta gudarna till modern miljö. Dramatisera bibelberättelser, göra en dokumentär om högtider och symboler inom kristendom, judendom och islam. Göra jämförelser mellan olika högtider och symboler religionerna emellan.)
  •   Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvanor. (Filma olika miljöproblem i närmiljön och ge förslag på hur det skulle kunna göras bättre, göra en film om hur man kan ta vara på matrester etc.)
  •  Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. (Göra en film om hur det fungerar med pengar, och svara på frågor, tex: Hur får föräldrar sina pengar? Vad är lön? Vad är barnbidrag? Vad är ett bankkonto? Vad är ett bankkort? Vad ska pengarna räcka till? Vad är rimligt att ha i veckopeng?)
  •  Aktuella samhällsfrågor i olika medier.(Göra ett eget nyhetsprogram med egna förklaringar av aktuella samhällsfrågor.)

Att undersöka verkligheten

  •  Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.(Intervjua människor på något givet ämne, t.ex hur de var förr- se exempel ovan, komplettera med information från nätet och böcker. Sammanställ till en film.)

Ordmoln- webbsidor och appar!

Ordmoln är ett roligt verktyg att arbeta med. Man kan använda dem för att visualisera resultatet i en enkät eller utvärdering, presentera faktatexter, dikter, sångtexter etc. De går också att använda för att till exempel jobba med ordklasser, glosor eller värderingsövningar. Det är bara fantasin som sätter gränser! Det kan också till exempel vara ett trevligt sätt att samla alla klassens namn, eller låta barnen öva på att beskriva varandra – eller något annat (till exempel ett skolämne) med positiva ord. Det ord som ges flest gånger kommer med vissa av tjänsterna då att framträda starkare än andra.
Det finns en mängd ordmolnsappar. En av de äldsta ordmolnstjänsterna är Wordle. Där börjar du med att skriva in den text du vill göra ett ordmoln av. De ord som du vill ska framträda mer än andra, genom att vara större än övrig text skriver du flera gånger. I texten ovan har jag till exempel skrivit in ”solens” tre gånger, och ordet ”ljus” två gånger, så att båda orden blir lite större än de övriga- men ”solens” blir störst. (Se bild nedan!)

 

Du kan göra en mängd olika inställningar för att påverka det slutgiltiga utseendet. Du kan till exempel ändra till en annan föreslagen färgkombonation, med precis de färger du vill. Du klickar på de olika färgrutorna som kommer upp när du valt ”Edit custom palette”, och väljer de färger du vill använda. Du kan också byta teckensnitt, välja att ordna om i layouten, bara ha orden horisontellt, bara lodrätt osv.

 

Man kan ändra sitt ordmoln på en mängd olika sätt utöver detta. Du kan till exempel ta bort ord genom att högerklicka på dem. En del andra knep finns också beskrivna här.

Hur sparar man bilderna? 
För att spara bilderna som skapas kan du skriva ut dem, eller ta en skärmdump. Om du väljer att publicera dem får du också en webbadress du kan  länka in dem i bloggen med, men tänk på att det enda alternativet som finns är att spara dem offentligt. Det spelar ju ingen roll om det bara är en dikt, barnens ord om terminen som gått eller något liknande som ni gör ett ordmoln av, men det kan finnas situationer då offentliga ordmoln passar mindre bra.
Såhär gör du för att spara en bild av ordmolnet i din dator:

  • För att ta en skärmdump trycker du på knappen ”Fn” till vänster om mellanslaget och knappen ”Prnt Scrn” som sitter långt upp till höger på tangentbordet. Båda har röda bokstäver.
  • Efter det öppnar du Paint på din dator, öppnar ett nytt dokument och klistrar in din skärmdump genom att trycka på ctrl+v. Nu finns ditt ordmoln där.
  • Om du vill beskära bilden klickar du på ”Markera- markera allt”.
  • Sedan trycker du på ”beskär” och drar ut en ruta runt det område du vill ha kvar.
  • För att spara trycker du på symbolen högst upp i väsntra hörnet och väljer ”spara som” och väljer var du vill spara bilden och vad den ska heta.

En sida som också ger möjlighet att göra ordmoln, med mer avancerade former och färger är Taxgedo, som bilden ovanför är gjord i. Taxgedo ger stora variationsmöjligheter, och det går också att spara bilderna som JPG- filer och att spara dem både högupplösta och i lagom format för webben. Man kan också publicera dem på nätet på deras sida.

Appen Visual Poetry
Du kan göra ordmoln i ett antal olika appar också. En av de mest använda är Visual poetry (7 kr). I appen lägger du in en text som sedan omvandlas till en grafisk form, till exempel ett hjärta, eller vad du vill ha för form.

Du kan välja vilket teckensnitt du vill ha, men tyvärr har de flesta av dem inte å. ä och ö, så de förblir i ett och samma typsnitt när det händer (se ovan).

Markeringen till höger om textfältet visar vilken markeringsfärg det blir på ord du klickar på. På det sättet kan du välja att betona ord du tycker är extra viktiga i texten. Med elever kan man t.ex jobba med ordklasser på det här sättet, och be dem färgmarkera alla adverb, alla substantiv etc.

Man kan också välja att markera ett bestämt ord genom att byta typsnitt på bara det ordet. I mallen ovan kan man också lägga in en egen bild som bakgrund genom att klicka på kamerasymbolen.
Hur sparar man?
Man sparar genom att klicka på pilen i övre högra hörnet. Där kan man också välja att mejla, twittra eller lägga upp bilden på Instagram.

Jobba med ordklasser: Verb och substantiv

Ett roligt litet spel för att öva på verb och substantiv hittar ni HÄR. Det går att välja vilken ordklass eleverna ska hitta. För varje hittat ord får apan en extra glasskula. Med interaktiv funktion aktiverad på tavlorna kan man låta ett barn i taget gå fram och trycka på rätt ord direkt på tavlan.
Spelet är i Flash, funkar därför framför allt på dator, men genom speciella webbläsare på iPad även där. Ett exempel på en sådan läsare är appen Puffin. Jag ska skriva ett inlägg om hur man använder sådana webbläsare snart!
Spelet är på engelska, men meningarna är inte avancerade, så jag tror inte årskurs fem och sex skulle ha några större problem att använda spelet i våra svenska klasser. I de engelska klasserna är spelet av förklarliga skäl inget problem… Alla abcya.com:s spel är sorterade på årskurs, och det här ligger under årskurs 5, vilket verkar stämma ganska bra med vad våra egna femmor arbetat med under terminen.