Hur lär man sig ett nytt språk?

Jag har, som den språkentusiast jag är, funderat mycket över hur man egentligen lär sig ett nytt språk. Särskilt just nu, när jag kämpar med att försöka lära mig ett språk som har fri ordföljd. Utöver tipsen i ett tidigare inlägg har jag därför funderat mycket över hur man effektiviserar språkinlärning. 

För min del fungerar språkinlärning bäst om jag inte behöver blanda in mitt eget-eller något annat språk- alls, Det fungerar bäst för mig när jag får lära mig på samma sätt som man lär sig sitt modersmål, alltså. Därför är t.ex sidor som babadum jättebra för glosinlärning, tycker jag. Man får se en bild och hör eller läser ordet- utan att behöva ta vägen via svenska eller engelska. Enda nackdelen är att det ibland är väldigt svårt att veta vad bilden egentligen föreställer, och om man lär sig ordet för blomma- eller ordet på en särskild sorts blomma. (Den som uppfinner en app som fokuserar på verb istället för att fylla huvudet med substantiv kommer dessutom att bli min favoritperson!)

Nytt språk på sex månader?

Samma sak anser Chris Lonsdale i ett TED Talk om hur man kan lära sig ett nytt språk på sex månader. Han säger många tänkvärda saker om hur man lär sig överhuvudtaget, och jag tycker föredraget är sevärt även om man inte undervisar i språk, eller vill lära sig ett nytt sådant. Det han säger är också tillämpbart på hur vi lär oss andra saker i livet och i skolan. Om man använder de principer han talar om påverkar det också hur man lär ut nya ord på modersmålet, stavning, nya begrepp i fysik och matematik osv.

Hur kan man då dra nytta av det här genom att använda IKT?
Det finns mängder av sätt att använda detta. Du kan till exempel

  • Låta eleverna göra presentationer
  • Skriva svar på enkla frågor de hittar på till varandra 
  • Göra filmer där de pratar språket de lär sig
  • Göra flashcards
  • Eller helt enkelt genom att låta dem gå ut och fota allt de ser i sin omedelbara omgivning på skolan, och sedan med hjälp av tex Pages eller Book Creator göra sin egen ordbok. I Book Creator kan de även spela in ljudet för hur ordet låter!
  • I svenskundervisningen kan de göra samma sak med svåra ord eller ordklasser.

Det finns för övrigt mängder med sidor på nätet att öva glosor på. Allt från Sanoma Utbildnings sida Övningsmästaren , https://glosor.eu/ Glosboken (betaltjänst) Läxor.nu och elevspel till diverse appar, som t.ex glosappen,

Minnesmästare berättar på svenska

Här finns också ett föredrag på svenska om hur man lär sig ett språk fort, med Mattias Ribbing, som bland annat deltog i Minnes-VM 2012.. Där blev han första svensk någonsin att få titeln ”Grand Master of Memory”, efter att ha memorerat över 1000 siffror i rätt ordning på en timme

Tala långsammare…

Om man tycker att de pratar för fort i en youtubevideo finns det ibland möjlighet att sänka hastigheten- på Ted Talks kan du också ofta välja att få textning. Perfekt om du vill visa eleverna ett Ted Talk men oroar dig över om de klarar av att följa med på engelska!
Klicka på kugghjulet- inringat på bilden- och välj språk och hastighet där. Om det är ett klipp som du inte kan välja dessa inställningar på finns inte lika många val i den meny som fälls ut av kugghjulet.

Klicka på det inringade kugghjulet för att välja textning eller långsammare uppspelning!



Bonustips! Om du undervisar nyanlända elever: Missa inte Filmtegration som är en specialanpassad version av C Mores filmplattform, tänkt att användas för språkundervisning av just nyanlända elever!

Inspiration inför en ny termin!

Känns det motigt att byta från flip-flops och shorts till vanliga skor och mer representativ klädsel? Du är inte ensam… men, här kommer lite inspiration inför höstterminen!

Teach girls bravery not perfection



Ett inspirerande Ted Talk om hur man bör undervisa flickor att våga göra fel.
Du vet väl att du kan få svensk text på mängder av Ted Talks?  
Klicka på pratbubblan, så kan du klicka fram språket du vill ha text på- ser du inte svenska bland de utvalda överst klickar du på ”more languages” för att se om det finns svensk text. Perfekt om du hittar ett Ted Talk som du vill visa elever som behöver textning- eller om du själv tycker att det är jobbigt att förstå föredraget utan stödtext.

How to save the world from bad meetings

Vi har alla varit med om dem: Dåliga möten. Här har du något att visa kollegorna. 😉

How to make work-life balance work

En annan utmaning för oss alla: Att hitta balansen mellan jobb och liv? Kan vi bestämma att vi försöker hålla en bra balans det här året? Det är trots allt bara ett jobb? 🙂

What adults can learn from kids



En elvaåring berättar vad vuxna kan lära sig av barn, om vilda drömmar, höga förväntningar och djärva idéer.

Every kid needs a champion 

”Kids don’t learn from people they don’t like” säger Rita Pierson, i detta kultförklarade Ted Talk.

Teach teachers how to create magic



”What do rap shows, barbershop banter and Sunday services have in common?” undrar Christopher Emdin i detta inspirerande Ted Talk om att inspirera elever.



Glöm inte att du kan använda Ted Ed med eleverna! Massor av bra små filmer att använda i undervisningen! Varför inte börja dagarna med en kort inspirationsfilm första veckan, till exempel? Här är det dock färre exempel som har svensk text som alternativ. Många av filmerna har dock väldigt bra och pedagogiska illustrationer, så de bör fungera för mellanstadieelever ändå med lite stöd.

Eller kluriga gåtor, som den nedan från Ted Eds sida med elevfilmer?

Hur man är en god lyssnare

Intervju på Pedagog Stockholm

Två av våra fantastiska IKT-ambassadörer!

I våras intervjuades jag om hur vi arbetar med IKT på Johannes skola. För den som är nyfiken på att läsa resultatet, där jag berättar mer om våra IKT-ambassadörer, hur vi arbetar med bloggar och elever i behov av stöd finns texten här på Pedagog Stockholm!

Hur motiverar man andra? Och sig själv?

”Here’s a secret from the scientific literature: If you can manage to experience three positive emotions for every one negative emotion over the course of an hour, a day, a week, you dramatically improve your health and your ability to successfully tackle any problem your facing. It’s called the 3:1 positive emotion ratio.”

Just nu funderar jag mycket över hur man motiverar andra. Och därmed ibland också sig själv. Det fick mig att gå tillbaka till ett tillfälle som förändrade min syn på motivation.
Det bästa föredrag jag någonsin hört, var när Jane McGonigal pratade om kreativitet– och vad forskningen sett är de viktigaste faktorerna för att skapa motivation– på Internetdagarna för några år sedan. Jag var djupt skeptisk när jag gick in i salen. Vad kunde en forskande speldesigner ha att tillföra? Jag tycker ju inte om att spela spel… Men, det var fantastiskt, och förändrade verkligen hur jag ser på många saker– undervisning bland annat. Hon tar bland annat upp vad forskningen sett är det som motiverar människor att fortsätta med en aktivitet. Och de mätbara skillnaderna i hjärnan när vi tittar på någon annan som utför en aktivitet, kontra när vi utför den själva.
Jag rekommenderar verkligen att se föredraget hon höll i Stockholm, som finns att se på nätet: ”Var någons superhjälte varje dag!”

Det finns dock en rad andra föredrag med Jane McGonigal på nätet. Hon har bland annat gjort flera inspirerande Ted talks. Jag rekommenderar att se dem allihop! Idag börjar jag dagen med det här klippet, som handlar om motivation och spel– och livet. Hon berättar om hur hon återfick motivationen efter en olycka, som gjorde henne deprimerad och självmordsbenägen. Med hjälp av den kunskap hon hade från forskningen om motivation i spelforskningen, skapade hon ett sätt att rädda sig själv, och orka leva igen.
(Och för den som blir helt hooked finns också boken Reality is broken, skriven av Jane McGonigal.)

Sevärt för alla som kämpar med att motivera andra människor– eller sig själva!

Checklista för digitalt arbete i klassrummen

Ibland är det lite svårt att verkligen få alla digitala möjligheter att användas ute i klassrummen, trots goda intentioner. Därför har jag påbörjat en checklista som ska sättas upp i varje klassrum. På den ska det finnas förslag på alla aktiviteter som kan tänkas pågå- och vilket hjälpmedel som kan vara aktuellt i just den situationen. Då kan man lättare anpassa aktiviteterna till elevernas behov.

Det här är första sidan av den listan:

Checklista för arbete med digitala hjälpmedel i klassrummet för elever med särskilda behov


Eleven ges möjlighet att använda följande verktyg i klassrumssituationen (bocka för):

Skriva

Dator:
  • Word
  • Program med ordprediktion, t.ex CD-ord el onlineversionen av intoWords (går även att använda hemma genom skolavtalet)


iPad:
  • IntoWords onlineversion (skolavtalet)
  • dikteringsfunktion- tala in berättelse och iPaden gör om det till text
  • Pages- med eller utan rättstavningsfunktionen
  • Skolstil (yngre elever, åk 1-2)

Läsa


Dator:
  • Talsyntes
  • Talböcker (Legimus)


iPad:
  • Talsyntes
  • Scanna text och få den uppläst (tex appen ClaroPDF)
  • Talböcker (tex Legimus)

Stava

Dator:
  • Ordprediktion
  • Rättstavningsprogram


iPad
  • Ordprediktion
  • Rättstavningsprogram


Matematik

Dator
  • Program ur skolavtalet
  • Youtube- flippat klassrum (instruktionsfilmer)
iPad
  • Färdighetsträning, appar (t.ex Moji Klockis, Stop the clock, Tiokompisar, multiplikationsappar, King of Math )
  • Youtube- flippat klassrum (instruktionsfilmer)


Berätta
Dator
  • Word (struktur)+Powerpoint


iPad
  • Keynote
  • Adobe Slate, Adobe Voice (lägg in bilder och spela in tal till)
  • Dikteringsfunktion (inbyggd i iPaden)
  • Digitala whiteboards, tex Explain Everything, ShowMe

……………….

Den har några huvudkategorier till, och kommer säkert att omarbetas i samarbete med speciallärarna några varv innan den kommer upp på väggarna… 🙂


One Hour of Code- lyckat projekt före jul!

 För att förenkla hade eleverna  tillgång till länken till uppgiften via en QR-kod

För att läsa mer om One Hour of Code, läs tidigare inlägg här!
 Näst sista veckan på terminen arbetade två av våra treor, samtliga femmor och samtliga sexor på Johannes skola en lektion med att programmera, då vi deltog i projektet ”One Hour of Code”. Femton miljoner barn världen över ägnade under samma vecka en timme på att lära sig att programmera. Bara att delta i ett projekt och veta att så många barn på jorden var involverade gjorde att många elever tyckte att det var spännande redan innan de börjat.

Eleverna samarbetade jättebra!

Materialet vi använde finns på webbsidan http://studio.code.org/ . Uppgifterna var självinstruerande, och såväl treor, som femmor och sexor klarade uppgifterna utan nämnvärd inblandning av vuxna. I lärarhandledningen rekommenderades också att använda ”Ask three, then me”, för att eleverna alltså först skulle fråga tre kompisar innan en lärare tillfrågades om programmeringen. Det gjorde att eleverna hjälptes åt och förklarade för varandra.

Det var intressant att se att de som tyckte det hela var enklast var de yngsta eleverna- våra treor, eftersom de, generellt, var bra på att följa instruktionerna i materialet i rätt ordning, och tog sig an allt steg för steg. De äldre eleverna löste visserligen uppgifterna snabbare, men stötte på betydligt mycket mer problem, då de oftast försökte hitta egna lösningar på uppgifterna, och därför ibland krånglade till det för sig.

Uppgifterna var roliga, och innehöll spelmoment barnen kan relatera till, till exempel Angry Birds, Flappy Bird och Frozen, och många elever har i efterhand bett om spelmaterial eller velat fortsätta hemma på egen hand. Ytterligare en fördel med materialet var därför också att det inte var plattformsbundet, utan fungerar lika bra på telefon, iPad, dator etc.
Ett tips är att skriva ut en QR-kod till eleverna med adress till uppgifterna. Det sparar tid och förenklar för de elever som har svårighet att skriva rätt.

Efter fullföljd kodtimme kunde alla elever få ett diplom.

Nätsmarta barn- bra sida med tips

http://www.natsmarta.se/ finns det jättebra lektionsförslag för F-6 samt fritids (den delen är dock under konstruktion) för hur man skapar nätsmarta barn! Kolla in dem och inspireras inför höstterminen!

IKT i svenskämnet, åk 1-3

Johannes skolas skolgård en gråkall septembermorgon


För den som inte själv älskar att använda modern teknik kan det lätt kännas som att det blir ett extra moment i undervisningen. Något som är i vägen och kräver ytterligare planering. Därför är det viktigt att fundera över vad man använder tekniken till, och hur den kan förstärka och förenkla det vi redan ska göra i skolarbetet.

Ett ämne som kan dra nytta av digitala hjälpmedel är ämnet Svenska. I Lgr 11 står det  bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. De ska utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för att sättet de kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. De ska också utveckla förmågan att söka information från olika källor och värdera dessa.

Det centrala innehållet i Lgr11

I det centrala innehållet för åk 1-3 finns det en mängd olika saker som går att ta fasta på när man vill jobba med till exempel iPads. Där står det bland annat att eleverna, under kategorin ”Läsa och skriva”, ska öva språkets struktur med stor och liten bokstav, skiljetecken, handstil, skriva på dator, enkla former av textbearbetning, alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud och bokstav. Mycket av det här, utom möjligen handstil då, går såklart jättebra att göra med en iPad.

I ”Tala, lyssna och samtala” ska de lyssna och återberätta i olika samtalssituationer, öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare, bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Kategorin ”Berättande texter och sakprosatexter” innehåller till exempel att arbeta med texters budskap, uppbyggnad och innehåll samt att arbeta med personbeskrivningar. Eleverna ska också öva på instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. De ska också arbeta med texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Under ”Språkbruk” anges att de bland annat ska arbeta med skillnader mellan tal- och skriftspråk, och i ”informationssökning och källkritik” ska de lära sig att söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och arbeta med källkritik.

Så vad kan man då göra för att använda ikt- och i vårt fall kanske framför allt iPads- i sitt arbete med det centrala innehållet? 


Några lektionsförslag:

  • Låt eleverna intervjua varandra, spela in det på iPad och gör en ”radiointervju” av det. Ge dem givna ämnen eller sammanhang, eller gestalta olika personer. Görs till exempel i GarageBand eller appen Spreaker DJ (ja, den heter så, med ”r”…) . Om man dessutom publicerar det på SoundCloud.com kan man länka till det med en QR-kod i klassrummet, och låta eleverna lyssna med hörlurar på varandras intervjuer och återberätta dem för någon som inte hört samma intervju. QR-koder görs till exempel genom  Kaywa(lyssna och återberätta i olika samtalssituationer, öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare)
  • Låt eleverna presentera något utifrån bilder de antingen hittat, tagit själva eller ritat själva (digitalt eller analogt), och kombinera med att spela in tal eller berätta till. Bra appar för det är till exempel Keynote (ej inspelat tal), Explain everything, Pixntell EDU, Sonic Pics, Story Kit, Fotobabble, Book Creator, Videolicious. (bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer. Hämtar de bilder på nätet kan även en dos upphovsrätt komma med i diskussionerna. Annars finns bilder som är fria att använda på till exempel Fotofinnaren. )
  • Skriva sagor, till exempel utifrån en befintlig saga. Hitta till exempel på ett alternativt slut till en saga barnen fått lyssna på, skriva en ny saga om en favoritfigur från någon berättelse eller film.Låt barnen göra egna illsutrationer i bild till exempel, fota av dem och gör digitala böcker. Förslag på appar: Book Creator, Pages, Story Wheel. (öva språkets struktur med stor och liten bokstav, skiljetecken, handstil, skriva på dator, enkla former av textbearbetning,  texters budskap, uppbyggnad och innehåll samt att arbeta med personbeskrivningar)
  • Skriva instruktioner till varandra. Göra skattkartor med olika moment i. Beskriva hur man bakar chokladbollar, visa hur man ritar något etc. Bra appar för det: Snapguide, Pages, Keynote, Explain everything. ( instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.)
  • Skriva faktatexter om olika saker, till exempel djur, natur, saker de är intresserade av etc. Söka information på till exempel Unga Fakta, Wikipedia, Google osv. ( ”informationssökning och källkritik” ska de lära sig att söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och arbeta med källkritik)

Individanpassa

Man kan också tänka på det faktum att det i kursplanen står att de ska ”öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare”. Det är alltså inte nödvändigtvis samma sak som att hålla muntliga presentationer för en hel klass. Det kan därför likaväl, för en elev som inte är bekväm i den situationen, innebära att man spelar in sin muntliga presentation och spelar upp den för läraren, en mindre grupp elever eller hela klassen, och först senare, om man känner sig bekväm med det, också redovisar den muntligt.

Använd gärna möjligheterna att individanpassa med digitala hjälpmedel. Alla elever har olika behov. Man skulle aldrig sätta eleven som har svårt med läsning på att ställa sig framför hela klassen och läsa högt med motiveringen att man ”måste kunna det här senare i livet”. På samma sätt som vi hittar alternativa arbetssätt för elever med de behoven måste vi hitta alternativa arbetssätt för de elever som har svårt med situationer där de ska stå inför andra och redovisa. Bästa sättet är sällan att göra det genom att utsätta dem för upprepade skräcksituationer. Här kommer tekniken in som ett oerhört smidigt hjälpmedel! Precis som vid andra svårigheter behöver de en plan, och möjligheten att få ta ett utvecklingssteg i taget.

IKT i samhällskunskapen

Klassrum för årskurs 2, vt 2013 på Johannes skola

Här har jag sammanställt lite förslag på hur man skulle kunna jobba med film i undervisningen inom ämnet Samhällskunskap. Jag har utgått från det centrala innehållet för årskurs 1-3, och valt de punkter jag kunnat komma på förslag utifrån:


Samhällskunskap

Ur det centrala innehållet för årskurs 1-3
Att leva tillsammans:

  •  Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. (Eleverna kan intervjua äldre personer om hur det var när de var barn och redigera ihop i iMovie. De kan dramatisera hur det var förr och filma.)
  •  Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (Eleverna kan göra filmer där de dramatiserar olika situationer och visar vad som är rätt och vad som är fel i en given situation. Som de gamla hederliga ”Bullenfilmerna” ungefär! De kan undersöka vad jämställdhet innebär och om de tycker att deras familjer är jämställda, om de tycker att skolan är jämställd, prova att göra tvärtemot ”konventionen”etc.)
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. (Eleverna kan göra en film utifrån skolans regler, och visa vad de innebär och hur man ska bete sig i olika sammanhang för att leva upp till dessa. De kan göra en instruktionsfilm om vilka fotbollsregler, basketregler som gäller inom sporten och vad som händer om man bryter mot dem på plan etc)
  •  Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. (Eleverna kan göra film om trafikregler, och filma trafik i närmiljön för att exemplifiera. De kan också exemplifiera med leksaksbilar, och göra stop motion-film med speakerröst.)

Att leva i närområdet

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat (Ta med hjälp av till exempel Stockholmskällans bildarkiv, spårvägsmuseets bildarkiv och tjänsten Fornsök från Riksantikvarieämbetet reda på hur länge människor bott där barnen bor idag. Hur länge har Vasastan varit bebyggd? Låt barnen diskutera vad som kan ha varit orsaken till att människor bosatte sig just här, rent geografiskt. Låt barnen göra en film om vad de kommit fram till, eller genom att dokumentera informationssökningen.)
  •  Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. (Se ovan)
  • Yrken och verksamheter i närområdet. (Barnen kan delas in i grupper som i filmform berättar om olika yrken, genom intervjuer och faktainsamlande.)

Att leva i världen

  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.(Eleverna kan dramatisera de olika tidsbegreppen och berätta fakta genom detta.)
  •   Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. (Filma spår från forntiden eller genom att återberätta bakgrunden till språkliga uttryck, tex med hjälp av filmade sketcher. Här finns en hel del fakta om uttryck! Med hjälp av Fornsök kan man också hitta arkeologiska fakta. Jag har tidigare skrivit om både Fornsök och appen Fornfynd!  )
  •  Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytoloi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler, och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd, samt några av de vanligaste psalmerna. (Filmer om gudarna och deras egenskaper, man kan till exempel välja att förflytta gudarna till modern miljö. Dramatisera bibelberättelser, göra en dokumentär om högtider och symboler inom kristendom, judendom och islam. Göra jämförelser mellan olika högtider och symboler religionerna emellan.)
  •   Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvanor. (Filma olika miljöproblem i närmiljön och ge förslag på hur det skulle kunna göras bättre, göra en film om hur man kan ta vara på matrester etc.)
  •  Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. (Göra en film om hur det fungerar med pengar, och svara på frågor, tex: Hur får föräldrar sina pengar? Vad är lön? Vad är barnbidrag? Vad är ett bankkonto? Vad är ett bankkort? Vad ska pengarna räcka till? Vad är rimligt att ha i veckopeng?)
  •  Aktuella samhällsfrågor i olika medier.(Göra ett eget nyhetsprogram med egna förklaringar av aktuella samhällsfrågor.)

Att undersöka verkligheten

  •  Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.(Intervjua människor på något givet ämne, t.ex hur de var förr- se exempel ovan, komplettera med information från nätet och böcker. Sammanställ till en film.)

IKT i fysikundervisningen, några förslag!


Delar av det centrala innehållet i fysik, som skulle kunna passa att göra film av- för att vara med i Johannes skolas filmfestival!

Ur det centrala innehållet i kursplanen i fysik för årskurs 1-3, kompletterat med ikt-tips

Året runt i naturen:
  •  Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. (Eleverna kan göra filmer som kombinerar att berätta om jorden, solens och månens rörelser. De kan också göra filmer om stjärnorna och stjärntecken. De kan berätta om de gamla grekiska myterna runt stjärntecknen, eller om Galilei. De kan berätta om första månfärden och rymdforskning.)
  •   Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider (se nedan)
  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till årstider.( De kan delas in i grupper och berätta om de olika årstiderna.)
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.( De kan gruppvis göra faktafilmer om olika djurtyper. De kan besöka Skansen och filma olika djurtyper.)

Kropp och hälsa:
  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.( Eleverna kan göra filmer om hur dygnsrytmen ser ut, vad man gör på olika tider på dygnet och kombinera det med att lära sig klockan. De kan göra filmer om hur motion påverkar kroppen, eller berätta om olika funktioner i kroppen.)
  •  Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. (Berätta om kroppen, dela upp och berätta om olika delar av kroppen, eller gör det ämnesövergripande och lär ut vad de heter på flera språk och gör en film med ”kroppsglosor”).
  •   Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. (Eleverna kan, i grupp, göra filmer som berättar om de olika sinnena, och vad de innebär. Dela upp eleverna i olika grupper som allihop får varsitt sinne till exempel.)

Material och ämnen i vår omgivning:
  •  Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.(De kan lära sig om källsortering, och göra instruktionsfilmer om hur man källsorterar, och vad som händer i naturen om man kastar olika typer av material. De kan också berätta om hur olika föremål utvecklats, och vilka material som använts (tex skor som varit av skinn görs nu i plast osv, vilken miljöpåverkan kan det ha?).)
  • Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.( De kan filma och berätta om vad som händer om man kokar eller fryser vatten, och undersöka skillnaderna mellan vatten i olika former (T.ex svara på frågorna:  Väger det lika mycket? Tar 1 liter vatten lika stor plats när det är fruset? Hur mycket vatten försvinner om man låter 1 liter vatten koka tio minuter utan lock? Vart tar vattnet vägen?)

Berättelser om natur och naturvetenskap:
 

  • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. (Eleverna kan dramatisera skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan, till exempel fabler.)
  • Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. (De kan göra filmer om de olika myterna om Vintergatan, sett ur asagudarnas och antika perspektiv. De kan ta reda på och berätta om varför man trodde att jorden var platt. De kan göra en koppling till de olika gudar som namngett planeterna och berätta om dem och planeten. (T.ex en film om guden Mars, och fakta om honom, kombinerat med fakta om planeten Mars.)

Delar ut det centrala innehållet i fysik i årskurs 4-6 som skulle passa att göra filmer om

Fysiken i naturen och samhället
  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Eleverna kan göra grupparbeten, ta reda på fakta och göra filmer om olika typer av energikällor och redovisa för de andra grupperna. Faktafilmer om energi (De kan med sina filmer besvara frågor, t.ex: Vad är energi? Vad menas med att den är oförstörbar? Ge exempel på olika typer av energi? Vad är skillnaden mellan rörelseenergi och värmeenergi?)
  •  Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. ( Berätta om väder. Hur mäts väder? Hur görs en väderprognos? Varför är det svårt att förutsäga väder? Hur påverkar miljöförstöringen klimatet/ vädret? Hur har sättet att göra väderprognoser förändrats historiskt? Gör egna väderleksrapporter och filma. Kombinera med geografi och kartkunskap!)
Fysiken och vardagslivet:
  •  Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. (beskriva energiflöden. De kan visa skillnader mellan olika mängder kläder, hur man ska klä sig enligt lager- på-lagerprincipen på vintern och varför det hjälper en att hålla värmen, beskriva olika ernergiflöden, tex ”hur fungerar en termos?”.)
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. (Beskriva hur elektriska kretsar fungerar. Visa med en elektrisk krets. Berätta hur olika föremål fungerar. Ta reda på hur laddningen fungerar i t.ex en iPad jämfört med en ficklampa som man byter batterier i.)
  • Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. (Ta reda på hur magneter fungerar. Varför används de i olika sammanhang?  Vilka material fastnar magneter på?Vilken teknisk utrustning finns det magneter i och vad fyller de för funktion där? Hur länge har människan känt till magneter? Hur påverkas människan av magnetfält?)
  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. (Beskriva vad ljudvågor är och hur vi hör. Kombinera med andra sinnen och att läsa ”kroppen” i biologi, t.ex låt en grupp berätta om örat, dess beståndsdelar och hörseln och en grupp om ögat och synen.)
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.( Se ovan om ljud! Kombinera att lära sig om ljus och ljud. Eleverna kan ta reda på och förklara skillnaderna mellan hur ljus sprids och ljudvågor, och jämföra hur vi uppfattar ljus och ljud. De kan med filmer visa hur vi uppfattar olika saker i olika belysning. Varför ser vissa djur bra i mörker? De kan illustrera skillnaderna mellan mörker- och ljusseende, förklara skillnaderna mellan tappar och stavars funktion i ögat.)
Fysiken och världsbilden:

  •  Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. (Ge eleverna en samling vetenskapliga upptäckter och uppfinningar att berätta om, och låt dem dramatisera, göra nyhetssändningar, dokumentärer eller tecknad film om dessa. T.ex kan de berätta om Alfred Nobel och dynamiten, Edison och glöldlampan, Fleming och penicillinet. Här kan man hitta upptäckter under 1900-talet: https://sv.wikipedia.org/wiki/1900-talet)
  •  Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (Precis som de yngre eleverna kan de göra filmer om de olika myterna om Vintergatan, sett ur asagudarnas och gamla grekernas perspektiv. De kan ta reda på och berätta om varför man trodde att jorden var platt. De kan göra en koppling till de olika gudar som namngett planeterna och berätta om dem och planeten. (T.ex en film om guden Mars, och fakta om honom, kombinerat med fakta om planeten Mars.)
  •  Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.( Eleverna kan förklara solsystemet, och hur det fungerar. De kan beskriva planeter och rymden. De kan förklara skillnaderna mellan viktlös och tyngdlös, göra filmer om första månlandningen och använda bilder från NASAs gratisapp, de kan ta reda på vad som händer med astronauters fysik när de är i rymden och varför den påverkas, för att t.ex förstå hur gravitationen påverkar människan.)
  • Människan i rymden och användningen av satelliter. (Se ovan)
Fysikens metoder och arbetssätt:
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.(Låt eleverna göra en undersökning av något fysikrelaterat och göra en sammanställning. Låt dem sedan fundera över hur de skulle kunna förmedla den information de kommit fram till i filmformat, till exempel som vetenskapsprogram.)
  •  Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (Se något avsnitt/ delar av ett vetenskapsprogram. Fundera över hur ni skulle kunna presenterat samma information på ett lättare sätt. Låt eleverna göra ”fysikfilmer för jämnåriga”.)