Elever och internet- eller ”it’s still Halloween in San Francisco”

 Den här presentationen gjorde jag till vår IKT-workshop vecka 44, med anledning av de nyligen presenterade resultaten av Svenskarna och Internet. Jag tycker verkligen att det är viktigt att i funderar över hur våra elevers vardag ser ut. Till exempel måste vi bli bättre på att- om vi delar ut läxor- fundera över om eleven har hjälpmedel hemma som kan hjälpa den att göra det vi tänkt. Precis som vi funderar över detta i skolan måste vi tänka på att det är lika viktigt att få eleven att använda funktioner och hjälpmedel hemma. Först när den känner sig bekväm med att använda verktygen frivilligt hemma, kommer det att gå lätt att göra det i skolan. Oftast när vi inte får elever att använda hjälpmedel är det ju för att de helt enkelt inte sett någon förenkling med dem än så länge.

Ett av mina bästa tillfällen den här terminen var en elev jag just visat funktionen att scanna en text och få den uppläst. Vi provade att göra det på lite skyltar som satt på väggarna i skolan. Han, som har väldigt svårt att läsa utbrast, med lysande ögon: ”Åh, det här skulle vara SÅ bra när jag ska göra svenskläxor hemma!”. Och det har han ju rätt i… för om han har svårt att läsa texterna i skolan har han ju lika svårt att göra det hemma…

Jag vill att vi försöker lära eleverna att använda funktionerna snarare än en specifik app. Att vi lär dem att ”det finns massor av appar och datorprogram som kan hjälpa dig med saker du behöver hjälp med” snarare än ”använd just den här appen”. För när vi begränsar dem till en viss app stänger vi också öppenheten för att prova nya andra funktioner som kanske dyker upp någon annanstans. Självklart ska de få lära sig en app och dess funktioner i lugn och ro, men jag tror det är viktigt att fokusera på varför de har appen. Vad kan den hjälpa dem med? Finns det fler saker de skulle kunna få hjälp med? Finns den här funktionen i andra sammanhang också? (=Till exempel hemma.) Skulle det här kunna underlätta deras liv? Har de aktiverat möjligheten till talsyntes i sin egen mobil? Vet de att möjligheten finns? Vet föräldrarna hur man gör? Kan du visa dem annars? 
Varför presentationen heter ”it’s still Halloween in San Francisco”? För att det var tisdag morgon, dagen efter Halloween, och tekniskt sett kunde det fortfarande kännas som Halloween, förutsatt att man varit på en väldigt sen fest med tidsskillnad bakåt-till exempel i San Francisco. Presentationen är för övrigt gjord i Adobe Spark Video, som är en underbar app att jobba i!

”Ta mer plats i klassrummet”?

Ted Talk, Brian Little:”Who are you really? The puzzle of personality.” Ett tänkvärt tal om vilka vi är. Och varför.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”  

(Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11) 

 De flesta som haft mig med i sitt klassrum, eller sett mig undervisa, vet att jag ömmar lite extra för de där tysta eleverna. De som på utvecklingssamtalen får höra att de ”ska ta mer plats i klassrummet”.

Jag har själv varit en av de eleverna– och har, inte helt oväntat, fått minst ett barn som också haft sådana utvecklingssamtal. Samtal som handlar mer om hur eleven är än om vad eleven egentligen gör. Jag har dessutom alltför många gånger hört detta sägas om elever jag själv undervisat. Jag blir lika arg varje gång. Är vårt största problem i klassrum 2016 eleverna som inte tar plats…? Och funderar vi någonsin över varför eleven inte ”tar” plats? Finns det någon plats över att ta, till exempel?
Vi buntar alltför ofta ihop dem till ”blyga/ängsliga elever”, och de utsätts inte sällan (i all välmening, ska tilläggas!) för situationer där de fullkomligt ovetenskapligt ”ska träna på att prata inför gruppen”. Ansvaret för den personliga så kallade utvecklingen läggs över på någon som är elva år… Ofta med motiveringen att ”det är så viktigt i dagens samhälle att våga prata inför andra”. 

”Funderar vi någonsin över varför eleven inte tar plats?”

Det är viktigt, och en grundsten i ett demokratiskt samhälle att våga ha åsikter och framföra dem. Men ska man ge sig på att ”ändra” någons personlighet och rädslor måste man fundera över vad- och hur- man gör, och framför allt: läsa på. Precis som man går fortbildningar och kurser för att hantera de elever som tar ”för mycket plats” eller har andra behov i klassrummet måste vi börja läsa på och fundera över vad som är bäst för eleverna som befinner sig i andra änden av skalan, och anpassa vårt sätt att erbjuda dem utveckling baserat på forskning. Inte basera vår undervisning på ”att det är viktigt att lära sig att prata inför andra, så de måste öva på det”. Utnyttja skolhälsovårdens kunskaper i psykologi! Läs böcker i ämnet! Googla vad forskningen säger! 
Att på ett onyanserat sätt regelbundet exponeras för något man tycker är väldigt obehagligt må vara ett sätt att härdas, men är det vad vi normalt definierar som utveckling…? 
Den som är rädd för spindlar lär sig vanligtvis inte att hantera sin rädsla genom att direkt stoppas i en låda med trettio spindlar. Den kanske börjar med att öva på att titta på en spindel på bild? På samma respektfulla sätt måste vi hantera de här barnens rädslor. Och framförallt måste vi respektera deras rätt till sin personlighet, och anpassa våra förväntningar utifrån denna.

“Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.


Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.”(Ur Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11)

Vad säger egentligen Lgr11 om muntliga presentationer?

Ofta invänder någon att det står i Lgr11 att eleven ska kunna hålla föredrag för en grupp. Här finns min presentation, som jag använde vid dagens IKT-workshop. I den kan du se precis vad det egentligen står i Lgr11 om muntliga redovisningar:



Lgr11 återkommer till orden samtala, redogöra och presentera för olika mottagare. Det står ingenstans att eleven ska kunna hålla muntliga presentationer för en större grupp människor. Det står däremot:
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.”

Jag har träffat elever som berättar att de har ont i magen varje gång de går till skolan när de ska ha muntliga redovisningar. Mitt önskemål för det kommande läsåret är därför att vi alla, oavsett vilken roll vi har på skolor, tar oss en funderare över hur vi på bästa sätt kan använda IKT för att hjälpa dessa elever att genomföra sina muntliga presentationer, och att vi omprövar våra sätt att utveckla den här förmågan hos barn vi möter. För, precis som det står i Lgr11, kan de här eleverna få använda digitala verktyg som hjälp. 
Ingen elev ska behöva få höra orden ”ta mer plats” på sitt utvecklingssamtal. Tänk gärna ut en plan för hur du ska få eleven att ”ta” den plats du önskar, men lägg inte ansvaret på eleven. Ta hjälp av speciallärare, specialpedagoger, IKT-pedagoger, skolhälsa- och fundera över vilka digitala verktyg som skulle kunna hjälpa dig att bedöma elevens kunskaper och utveckla elevens färdigheter.

  • Kan eleven få redovisa digitalt? Spela in sin presentation?
  • Vilka små steg kan eleven få ta för att utvecklas i sin egen takt?
  • Har du läst på för att lära dig mer om hur man ska hantera ängslan, oro och fobier? Annars är det kanske inte läge att börja experimentera med det här med elever? Precis som du inte vill experimentera med läs- och skrivsvårigheter utan konsulterar t.ex en speciallärare om bra metoder för elever med svårigheter kan du ta reda på mer även om detta.
  • Kan eleven få visa sina kunskaper genom att återberätta någon annan aktivitet för klassen än just ett skolämne?
  • Lgr11 anger att eleven ska kunna samtala. Kan du bedöma förmågan till samtal på olika sätt? Och vad är egentligen ett samtal?
  • Kan den t. ex vara IKT-ambassadör? Klassrådsrepresentant?
  • Kan du dela in eleverna i små grupper som de känner sig trygga i när de ska redovisa?
  • Kan de få välja på olika redovisningsformer? Powerpoint? Film?
  • Kan du ställa fler frågor som du redan vet att den har svaret på till den här eleven, för att vänja den- och de andra eleverna- vid att den hörs i klassrummet? Kan den få förberedda frågor?
  • Har du skapat dig en bild av hur eleven är utanför klassrummet? Vågar den höras och synas mer på fritids? Utanför skolan? Med kompisar? På andra lärares lektioner?
  • Och sist men inte minst: Har du tagit reda på varför eleven inte tycker om att synas och höras? Är det elevens personlighet helt enkelt? Eller finns det en grundoro som gör att den inte mår bra, av en eller annan anledning.

Användbara länkar:

Skolverkets bedömningsstöd i muntlighet:
Hur påverkas betygen hos tysta elever?
Krönika av Jenny Strömstedt:
Psykologens tips till dig med elever som är rädda att tala inför andra.
Ann-Marie Körling har skrivit flera bra texter om ämnet:

En bok jag rekommenderar: http://www.nok.se/Akademisk/Titlar/Psykologi-psykiatri/Barn-och-ungdom/Orolig-och-blyg-i-skolan/ 
http://urskola.se/Produkter/184763-En-bok-en-forfattare-Orolig-och-blyg-i-skolan (intervju med författaren t boken Orolig och blyg i skolan ovan)

Lektionsförslag utifrån tema: TV-spelsdagen den 12 september

Ta tillfället i akt att använda elevernas spelande som inspiration för din lektionsplanering . (Bild: Pixabay)


Den 12 september är det tv-spelsdagen, enligt kalendern på Temadagar. Förslag på saker du kan göra med dina elever på lektionerna med anledning av detta:

  • Ta tillfället i akt att diskutera spel med dina elever! Vad spelar de? Hur mycket? Vad är det för åldersgränser på spelen de ägnar sin tid åt? Vad säger deras föräldrar? Varför spelar de? Låt dem berätta och redovisa (obs- tänk på att om du har elever som spelar våldsamma spel med högre åldergränser bör du se till att de inte visar youtubefilmer med klipp ur spelen i klassrummet…).
  • Ta vara på vad de tycker är roligt, fråga hur de tycker att man skulle kunna använda kreativiteten i spelen i vardagen.
  • Se Jane McGonigals fantastiska föredrag om vad det är som är motiverande i spel (mest för lärare, men också ett bra tips för föräldrar).
  • Ägna en timme åt One hour of Code, ett fantastiskt projekt för att lära barn att programmera. Du behöver inga förkunskaper, och materialet fungerar på läsplatta, telefon och dator. Det finns även material för elever som inte kan läsa.
  • Låt eleverna skriva en text och illustrera hur deras önskespel skulle se ut och fungera.
  • Diskutera hur lång tid de tycker är rimligt att spela- och lämpliga fysiska pausaktivteter.
  • Enligt Lgr 11 ska eleverna öva på att skapa enkla spelinstruktioner. Täck detta genom att öva programmering eller genom att eleverna får skapa egna brädspel, med tillhörande regler.
  • Diskutera nätsäkerhet med eleverna. Skypar det.ex  när de spel? Vilka kommunicerar de med då? Vad lämnar de ut för information om sig själva? Vad gör man om någon är otrevlig mot en på nätet?
  • Be eleverna att göra en ordlista till föräldrarna eller lärarna, där de förklarar vanliga speluttryck. Vad innebär det att bli bannad i ett spel till exempel?

Moovly- skapa animerade filmer och presentationer enkelt med snyggt resultat

Den här Moovly-presentationen visar vad vår IKT-grupp på Johannes skola kom fram till vid vårt senaste möte, då vi utvärderade läsårets arbete hittills. (Klicka för att se den i större format på Youtube!)

Moovly är en tjänst som låter dig skapa dina egna presentationer på ungefär samma sätt som man skapar en tecknad film.
Moovly är perfekt för att göra roliga och instruktiva presentationer i- lämpar sig utmärkt för flippat klassrum, förbereda information till föräldramöten i, låta eleverna resonera och redovisa i. Och såklart: Perfekt för den introverta eleven, som kan få göra sin presentation digitalt, spela in tal, och spela upp för klassen. Komplettera med en frågestund med kompisarna, så har den faktiskt också talat inför klassen, men på sina villkor.

Verktyget har en ”filmduk som är själva arbetsytan”, och under duken har varje objekt en tidsaxel, där du markerar under vilken tid just detta objekt ska vara aktivt. Du kan importera egna bilder eller använda de inbyggda. I gratisversionen finns ett antal olika mallar och ett stort utbud symboler och figurer att välja mellan, varav en del är animerade.Det går att importera ljudklipp, lägga in filmer, foton och tal i presentationen.

Verktyget går fort att lära sig och är intuitivt. Man navigerar i sin film med hjälp av den röda linjen, som visar var i filmen man är. För att förlänga/förkorta tiden ett objekt visas drar man i det mörkgrå fältet i den riktning man vill förlänga/förkorta. Fäller du ut pilen på varje objekts namnflik hittar du animeringar som går att tillämpa på det valda objektet. Tiden för dessa kan du också styra, genom att dra i det lilla strecket med ”bollar” i ändarna, som markerar var animeringarna kommer att ske. Det går att lägga till både animering in och animering ut ur bild. Tex kan objektet tecknas fram successivt, glida in eller ut, lösas upp, tonas in, tonas ut och dras in eller ut av en hand. Många av objekten har inbyggda animeringsmöjligheter som är specifika för just dem. De förhandsvisas om man ställer sig på objektet i vänstermenyn.

Färdiga filmer går att ladda ner, publicera på Facebook och på Youtube. Man kan också publicera den på Moovlys sida. I gratisversionen har den en vattenstämpel med Moovlys logga och ett outtro som talar om att filmen är gjord i Moovly mot slutet.
Vid publicering till Youtube kan det ta en stund innan filmen syns på Youtubekontot, eftersom filmen behöver bearbetas.
Eftersom sidan är gjord i Flash fungerar den tyvärr inte på iPad.

Wikimini, barnens uppslagsverk

Wikimini är ett lovande initiativ, där barn i åldrarna 8-15 kan skriva egna wikiartiklar. I Lgr11 ingår att eleverna ska lära sig att skriva för olika sammanhang och att hantera publicering på nätet. Att skriva om något man kan mycket om och dela med sig av sina kunskaper till andra barn är motiverande och boostar självförtroendet. Låt fotbollsentusiasten skriva en artikel om favoritlaget eller favoritspelaren, djurälskaren skriva om ett djur och bokslukaren skriva om en författare eller bok. Eller varför inte bestämma ett tema, t.ex nordiska djur, och låta alla klassens bidrag till Wikimini handla om detta?
Sidans utformning känns mest riktad till lågstadiebarn och de lägre åldrarna på mellanstadiet. Äldre, mer drivna elever på mellanstadiet klarar ju av att skriva för ”stora” Wikipedia också. Däremot kan man förstås göra en poäng även för dessa av att fylla Wikimini med texter som yngre barn skulle kunna ha nytta av i skolarbetet. Därigenom skulle man till exempel kunna göra ett samarbete mellan två eller flera årskurser på en skola, där de äldre barnen lägger in fakta, som de yngre barnen sedan kan arbeta med. 

Så kapar du youtubeklippet- eller filmer från UR

Om du vill använda en bit av ett youtubeklipp i din undervisning, eller en elev ska visa en del av ett klipp i en redovisning kan det vara bra att kunna visa bara delar av klippet, för att slippa scrolla, buffra eller tappa elevernas koncentration. Oftast är det ju bara en liten del av en film man vill visa. På det här sättet kan man välja precis vilken del av filmen man vill använda. Här har jag gjort ett klipp i en del av en instruktionsvideo om appen Paint Music.

Börja med att gå till sidan www.tubechop.com. Där fyller du i vilken adress youtubeklippet du vill kapa i. Det går också att leta reda på klipp direkt från sidan.

När du hittat den film du vill använda kan du titta på den och bestämma var du vill att ditt klipp ska börja och sluta. När du valt kan du testa hur det blev med knappen” Update”. När du bestämt dig klickar du på ”Chop it”.

Du får nu en landningssida med klippet, en länk och möjligheten att bädda in filmklippet med koden som finns under ”Embed code”, om du till exempel vill bädda in ditt kapade klipp i en blogg. Du kan också dela klippet med sociala medier.

Samma sak går för övrigt att göra på UR:s sida! Välj en film, klicka på ”skapa klipp”.

Skriv in start- och stopptid i rutorna.

När du valt tider klickar du på ”skapa länk till klippet”. Nu kan du kopiera länken i rutan- eller mejla den till dig själv. När du använder länken hamnar du direkt på det avsnitt av filmen du vill visa i klassrummet.

Att göra en egen film- med egen filmmusik

Att göra en film är ett roligt och kreativt sätt att arbeta i de flesta ämnen. Börja förslagsvis med att låta eleverna skriva ett manus. Det  kan göras i pages.
Låt sedan eleverna skapa sin film. Det bästa är att filma i iPadens vanliga kameraapp. När alla scener är filmade är det dags att klippa ihop filmen. Det görs bäst i iMovie. Såhär startar du ett nytt projekt i iMovie:

Du kan välja ett tema för din film. Det påverkar vilka texteffekter som läggs in till exempel.

För att lägga in filmklipp markerar du det klipp du vill ha in, och klickar sedan på pilen som kommer upp under i det svarta fältet. Då kopieras ditt klipp automatiskt över till tidslinjen i iMovie.

Spara ditt filmprojekt och döp det om du vill till något passande namn, genom att i översiktsbilden (som du får upp genom att klicka på pilen i övre vänstra hörnet) klicka på projektets namn och skriva in det du vill att det ska heta.

Gör din filmmusik i appen Paint Music

Det finns mängder av teman att välja på i Paint Music. Eleverna kan göra flera olika bakgrundsljud till sin film beroende på handling. Det går också att göra en del ljudeffekter i appen.

Det finns en mängd musikaliska teman att välja på.

När man valt ett tema drar man helt enkelt med fingret från vänster till höger där man vill ha musik i de olika musikspåren. Appen lägger automatiskt in musik som passar harmoniskt och musikaliskt med det tema du valt. För att radera ljus drar du men fingret från höger till vänster istället.

När eleverna är klara med sitt bakgrundsljud är det dags att exportera det till iMovie. (Om det bara är musik man är ute efter att göra är det bättre att skapa ett gratiskonto på SoundCloud och exportera musiken dit. Det kommer också upp som ett av valen i appen.)

Klicka på exportsymbolen med pilen i övre högra hörnet för att få upp exportmöjligheterna. Välj iMovie i raden av appar som kommer upp.

När programmet iMovie får du välja vilket projekt du vill öppna- eller om du vill skapa ett helt nytt projekt med det här ljudet.

I iMovie går det att göra en del anpassningar. Man kan tex ta bort ljudet som finns i filmklippet, om man vill att bara musiken ska höras, man kan anpassa nivån på dem till varandra och så vidare. Då markerar man
film- eller ljudspåret i appen, och klickar på reglagen under spåren.

Här är filmspåret markerat. Då kan man ändra ljudnivån på de ljud som följt med i inspelningen. Man kan också välja att ta bort dem helt, eller att ”ta loss” dem. Då blir ljudet ett separat spår. Det kan vara användbart i vissa situationer, till exempel om man vill kunna klippa i ljudet, eller ändra ljudnivån i olika delar av klippet.
Här är ljudspåret markerat, och vi kan ändra ljudnivån på det.
Här har jag valt att musiken ska vara på mycket hög volym i förhållande till klippet.
Du kan exportera filmen till kamerarullen eller Youtube tex

Här är ytterligare ett exempel på filmmusik man kan göra i Paint Music.

Lektionsförslag med IKT, samt tutorial för att kombinera GarageBand, SoundCloud och Kaywa

Foto: CC by flickingerbrad

Jag har tänkt det här som en aktivitet för årskurs f-3, men det går såklart att använda det med äldre elever också!
I det centrala innehållet för åk 1-3 står det till exempel att eleverna ska skapa texter där ord och bild samspelar, kunna göra muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel kan stödja presentationer. De ska också arbeta med beskrivande och förklarande texter, 

Låt eleverna rita självporträtt. Låt sedan barnet spela in en presentation om sig själv i GarageBand. Exportera elevens presentation till SoundCloud. Gör en QR-kod av länken till SoundCloud på Kaywas sida. Spara bilden med koden som genereras. Klistra intill självporträttet.
Låt sedan till exempel föräldrarna scanna och lyssna på barnens presentationer med hörlurar eller direkt på telefon eller klassens padda när ni har Öppet klassrum eller föräldramöte. Eller låt barnen lyssna på varandras inspelningar.

Det här kan också göras på andra teman, tex hur är en bra kompis, berätta om din familj, rita din drömskola, berätta om hösten/våren/vintern/sommaren, om du var ett djur- vilket skulle du vara? Recensera en bok du läst, vad vill du lära dig mer om i skolan osv. Läs om Sveriges flora och fauna och välj ett djur eller en växt som du ritar och skriver om- och sedan läser in texten om.

Hur gör man?
Börja med att registrera ett användarkonto på SoundCloud.com. Det är gratis.

Skapa konto på Soundcloud



Öppna sedan Garageband i din iPad. Svep fram bilden av en mikrofon:

Nu har du inspelningsverktyget öppet:

Stäng av metronomfunktionen genom att klicka ur den blå knappen vid metronom. Annars kommer det att klicka under hela ljudklippet.

Tryck på inspelningsknappen (den röda punkten). Börja spela in. Tryck på stoppsymbolen(rutan). Om man vill ha olika ljudeffekter på det man spelar in kan man klicka på någon av ikonerna intill mätaren. Då kan man till exempel lägga på mer eko, få det att låta som om man pratar i telefon, är ett monster eller en Kalle Anka (Det står chipmunk, men effekten är snarare Kalle Anka.) .

Väljer man någon av ljudeffekterna syns det sedan i ljudspåret efter att du spelat in. Ljudspåret kommer du till genom att klicka på rutan bredvid mikrofonen i verktygsfältet.

Nu behöver du dela din inspelning till SoundCloud. Då klickar du i övre vänstra hörnet på ”mina låtar”. Du kommer till sidan nedan.Klicka ”Ändra” i övre högra hörnet. Markera sedan den låt du vill exportera. Sedan klickar du på exportsymbolen- en ruta med en pil i- längst till vänster. Där kan du välja på att exportera till mejl, Facebook och SoundCloud bland annat. Välj Soundcloud. Då kommer denna ruta upp:

Om du markerar det förifyllda ”min låt” kan du ändra namnet på klippet till något annat. Tänk på att det är det namn klippet kommer att ha på SoundCloud, så ur integritetsperspektiv kan det till exempel vara bra att döpa klipp till något annat än barnens namn i vissa situationer och så vidare. Du behöver klicka i ”offentlig” om du vill att barnens föräldrar eller någon annan ska ha tillgång till ljudklippet via qr-koden. Klicka sedan på ”dela”.
Nu är ditt klipp publicerat på SoundCloud! Gå till SoundClouds webbsida. Under ditt ljudklipp finns alternativet ”share”. Klicka på det.

Nu kopierar du den adress som finns i delningsrutan som kommer upp.

Gå till Kaywas qr-kodgenerator (eller någon annan sida med gratis qr-koder). Klistra in adressen till din soundcloudlänk i rutan. Klicka sedan i att det ska vara en ”statisk” kod (se markering nedan). Klicka på ”Generate”.
Nu visas din qr-kod!

Högerklicka på själva bilden med qr-koden, och välj ”spara bild som…”. Spara den i din dator på något lämpligt ställe där du hittar den igen. Döp den till något som gör att du kan skilja på den och andra koder. Ändra inte filändelsen (.png), utan bara själva namnet på bilden. 

Nu kan du skriva ut koden på papper, lägga den i en blogg, mejla den till föräldrar eller visa den på tavlan med projektorn!

IKT i fysikundervisningen, några förslag!


Delar av det centrala innehållet i fysik, som skulle kunna passa att göra film av- för att vara med i Johannes skolas filmfestival!

Ur det centrala innehållet i kursplanen i fysik för årskurs 1-3, kompletterat med ikt-tips

Året runt i naturen:
  •  Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. (Eleverna kan göra filmer som kombinerar att berätta om jorden, solens och månens rörelser. De kan också göra filmer om stjärnorna och stjärntecken. De kan berätta om de gamla grekiska myterna runt stjärntecknen, eller om Galilei. De kan berätta om första månfärden och rymdforskning.)
  •   Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider (se nedan)
  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till årstider.( De kan delas in i grupper och berätta om de olika årstiderna.)
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.( De kan gruppvis göra faktafilmer om olika djurtyper. De kan besöka Skansen och filma olika djurtyper.)

Kropp och hälsa:
  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.( Eleverna kan göra filmer om hur dygnsrytmen ser ut, vad man gör på olika tider på dygnet och kombinera det med att lära sig klockan. De kan göra filmer om hur motion påverkar kroppen, eller berätta om olika funktioner i kroppen.)
  •  Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. (Berätta om kroppen, dela upp och berätta om olika delar av kroppen, eller gör det ämnesövergripande och lär ut vad de heter på flera språk och gör en film med ”kroppsglosor”).
  •   Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. (Eleverna kan, i grupp, göra filmer som berättar om de olika sinnena, och vad de innebär. Dela upp eleverna i olika grupper som allihop får varsitt sinne till exempel.)

Material och ämnen i vår omgivning:
  •  Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.(De kan lära sig om källsortering, och göra instruktionsfilmer om hur man källsorterar, och vad som händer i naturen om man kastar olika typer av material. De kan också berätta om hur olika föremål utvecklats, och vilka material som använts (tex skor som varit av skinn görs nu i plast osv, vilken miljöpåverkan kan det ha?).)
  • Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.( De kan filma och berätta om vad som händer om man kokar eller fryser vatten, och undersöka skillnaderna mellan vatten i olika former (T.ex svara på frågorna:  Väger det lika mycket? Tar 1 liter vatten lika stor plats när det är fruset? Hur mycket vatten försvinner om man låter 1 liter vatten koka tio minuter utan lock? Vart tar vattnet vägen?)

Berättelser om natur och naturvetenskap:
 

  • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. (Eleverna kan dramatisera skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan, till exempel fabler.)
  • Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. (De kan göra filmer om de olika myterna om Vintergatan, sett ur asagudarnas och antika perspektiv. De kan ta reda på och berätta om varför man trodde att jorden var platt. De kan göra en koppling till de olika gudar som namngett planeterna och berätta om dem och planeten. (T.ex en film om guden Mars, och fakta om honom, kombinerat med fakta om planeten Mars.)

Delar ut det centrala innehållet i fysik i årskurs 4-6 som skulle passa att göra filmer om

Fysiken i naturen och samhället
  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Eleverna kan göra grupparbeten, ta reda på fakta och göra filmer om olika typer av energikällor och redovisa för de andra grupperna. Faktafilmer om energi (De kan med sina filmer besvara frågor, t.ex: Vad är energi? Vad menas med att den är oförstörbar? Ge exempel på olika typer av energi? Vad är skillnaden mellan rörelseenergi och värmeenergi?)
  •  Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. ( Berätta om väder. Hur mäts väder? Hur görs en väderprognos? Varför är det svårt att förutsäga väder? Hur påverkar miljöförstöringen klimatet/ vädret? Hur har sättet att göra väderprognoser förändrats historiskt? Gör egna väderleksrapporter och filma. Kombinera med geografi och kartkunskap!)
Fysiken och vardagslivet:
  •  Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. (beskriva energiflöden. De kan visa skillnader mellan olika mängder kläder, hur man ska klä sig enligt lager- på-lagerprincipen på vintern och varför det hjälper en att hålla värmen, beskriva olika ernergiflöden, tex ”hur fungerar en termos?”.)
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. (Beskriva hur elektriska kretsar fungerar. Visa med en elektrisk krets. Berätta hur olika föremål fungerar. Ta reda på hur laddningen fungerar i t.ex en iPad jämfört med en ficklampa som man byter batterier i.)
  • Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. (Ta reda på hur magneter fungerar. Varför används de i olika sammanhang?  Vilka material fastnar magneter på?Vilken teknisk utrustning finns det magneter i och vad fyller de för funktion där? Hur länge har människan känt till magneter? Hur påverkas människan av magnetfält?)
  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. (Beskriva vad ljudvågor är och hur vi hör. Kombinera med andra sinnen och att läsa ”kroppen” i biologi, t.ex låt en grupp berätta om örat, dess beståndsdelar och hörseln och en grupp om ögat och synen.)
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.( Se ovan om ljud! Kombinera att lära sig om ljus och ljud. Eleverna kan ta reda på och förklara skillnaderna mellan hur ljus sprids och ljudvågor, och jämföra hur vi uppfattar ljus och ljud. De kan med filmer visa hur vi uppfattar olika saker i olika belysning. Varför ser vissa djur bra i mörker? De kan illustrera skillnaderna mellan mörker- och ljusseende, förklara skillnaderna mellan tappar och stavars funktion i ögat.)
Fysiken och världsbilden:

  •  Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. (Ge eleverna en samling vetenskapliga upptäckter och uppfinningar att berätta om, och låt dem dramatisera, göra nyhetssändningar, dokumentärer eller tecknad film om dessa. T.ex kan de berätta om Alfred Nobel och dynamiten, Edison och glöldlampan, Fleming och penicillinet. Här kan man hitta upptäckter under 1900-talet: https://sv.wikipedia.org/wiki/1900-talet)
  •  Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (Precis som de yngre eleverna kan de göra filmer om de olika myterna om Vintergatan, sett ur asagudarnas och gamla grekernas perspektiv. De kan ta reda på och berätta om varför man trodde att jorden var platt. De kan göra en koppling till de olika gudar som namngett planeterna och berätta om dem och planeten. (T.ex en film om guden Mars, och fakta om honom, kombinerat med fakta om planeten Mars.)
  •  Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.( Eleverna kan förklara solsystemet, och hur det fungerar. De kan beskriva planeter och rymden. De kan förklara skillnaderna mellan viktlös och tyngdlös, göra filmer om första månlandningen och använda bilder från NASAs gratisapp, de kan ta reda på vad som händer med astronauters fysik när de är i rymden och varför den påverkas, för att t.ex förstå hur gravitationen påverkar människan.)
  • Människan i rymden och användningen av satelliter. (Se ovan)
Fysikens metoder och arbetssätt:
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.(Låt eleverna göra en undersökning av något fysikrelaterat och göra en sammanställning. Låt dem sedan fundera över hur de skulle kunna förmedla den information de kommit fram till i filmformat, till exempel som vetenskapsprogram.)
  •  Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (Se något avsnitt/ delar av ett vetenskapsprogram. Fundera över hur ni skulle kunna presenterat samma information på ett lättare sätt. Låt eleverna göra ”fysikfilmer för jämnåriga”.)

Digitalt museum

Förra veckan deltog jag i den här workshopen. Det var intressant och tankeväckande, men gav också upphov till en hel del funderingar. Det är lätt att bli till sig över digitala resurser. Museimänniskorna var det sannerligen. Bilderna skulle inte bara bli ”tillgängliga”, utan dessutom ”användbara”. Men det är också lätt att glömma bort att det måste finnas en ny poäng med digitala resurser i skolarbetet, för att inte bli ännu en sak i högen av moment i undervisningen. Lärare har redan en oerhört splittrad vardag, och det är inte säkert att digitaliserade museiresurser är något man saknar i klassrummet…  Därför ställer jag mig lite fundersam till den resurs som så entusiastiskt förevisades vid workshopen: Digitalt museum .

Jag var antagligen den mest kritiska i workshopen, och något tillspetsat kom mitt ifrågasättande att konkretiseras i frågan ”Hur många gånger har en lärare saknat en bild på en hundra år gammal flaska?”- Det är naturligtvis en överdrift, men faktum är att det inte nödvändigtvis är en tillgång med digitaliserade samlingar- delvis för att det skapar ytterligare en plats att leta på, men också för att merparten av bilderna, som från början bara skapats i dokumentationssyfte för museernas interna arbete, helt enkelt inte håller i undervisningssituationen. För att fånga elever måste man visa engagerande bilder. Stela bilder på föremål på en filtyta- med arkiveringsetikett bredvid- kommer helt enkelt inte att hjälpa lärare att göra jobbet i klassrummet. Tvärtom.

Det framhölls hur bra det är att ha möjlighet att använda bilderna i undervisningen, och jag kan se en del poänger i vissa ämnen, där man säkert skulle kunna skapa uppgifter utifrån bilderna, men det är också just det jag vänder mig emot:”Skapa uppgifter utifrån bilderna”? Vad skolan behöver är inte bilder att skapa uppgifter utifrån, utan bilder som kan illustrera de uppgifter man själv tänkt ut ska passa de moment som behövs i undervisningen- utifrån läroplanen.
Det är lätt att börja i fel ände i den digitala undervisningen: Vi skapar uppgifter som ska motivera och inspirera och se till att vi använder digital teknik, eftersom vi är ålagda numera att använda tekniken i undervisningen: Eleverna ska förberedas för ett modernt samhälle etc. Det skapar stress och får många lärare att känna sig ifrågasatta och dåliga. Det är helt enkelt svårt att se vad en iPad ska kunna lära ut som inte en rutinerad lärare i alla år gjort- utan tillgång till appar och skärmar. Digital teknik är fantastisk och kan förändra mycket- men utan en bra pedagogisk idé bakom är den sämre än den enklaste penna. (Pennan tränar iallafall finmotoriken och kopplingarna i hjärnan…)

En annan negativ aspekt av ”Digitalt Museum” är att alla bilderna har olika upphovsrätt, eftersom museerna själva fått välja. Det går alltså inte att säga till eleverna att de kan använda bilderna där och tillämpa samma Creative Commons-licens på allt de lånar därifrån. Det krånglar till det, och gör det tungjobbat. Alltså känns tjänsten mest användbar för visning av bilder- och då finns ju redan Google… Att visa bilder behövs ju ingen som helst upphovsrätt för, så jag förstod helt enkelt aldrig riktigt hypen runt Digitalt Museum. Det kändes som ”Kejsarens nya kläder”, där jag envist framhöll att jag aldrig behövt en bild på en artonhundratalsflaska….
Det som möjligen var en användbar funktion ut undervisningssynpunkt var möjligheten att på Pinterest-vis, skapa olika mappar för specifika ämnen. (Läs mitt tips om Pinterest här eller följ Johannes ikt-tips direkt på Pinterest) Men då kan man å andra sidan likaväl använda just Pinterest…

Så, jag är skeptisk till hur användbar sidan är, men vill ändå tipsa om att www.digitaltmuseum finns. Om den kan tänkas fylla en pedagogisk funktion eller inte lämnar jag åt varje lärare att avgöra.