Julkalender för lärare- del 13: Mallar till trailers i iMovie

Trailers i iMovie är ett roligt och smidigt presentationsverktyg. De är korta, hårt mallade och lätta att förstå. Bakgrundsmusiken byter precis synkat med bilderna, och resultatet blir strukturerat och lagom långt. Det som däremot kan vara en nackdel med mallarna är att man inte riktigt vet hur man ska planera sitt material runt dem. Det kan man lösa genom de här planeringsdokumenten! Eftersom strukturen i trailers i iMovie inte går att förändra är det en fördel att ha tänkt igenom i förväg vilket material som behövs. Även om det inte är nödvändigt att ha en bild med fem personer på för att mallen säger det, så kan det vara bra att veta att det finns en bild precis där, och hur länge den visas.
Trailers är perfekta att göra om en bok, som intro till ett ämnesområde, eller som sammanfattning efter ett ämnesområde. Låt eleverna göra en trailer om ordklasser eller multiplikation, ett svenskt landskap eller redovisa hur de arbetat i slöjden eller idrotten, till exempel.

iMovies trailers är suveräna att jobba med, men det är en fördel att styra upp vad som ska vara med i förväg…

 Det finns planners för de olika kategorierna, eftersom de skiljer sig åt. Samtliga går att skriva ut som PDF.

Smidigt nog finns det redan färdiga planeringar som talar om precis hur de ser ut!

den här sidan kan du hitta mallar för de olika teman du kan välja i iMovies trailers.

På sidan. Learning in hand hittar du alla mallar för utskrift som PDF!

Elever och internet- eller ”it’s still Halloween in San Francisco”

 Den här presentationen gjorde jag till vår IKT-workshop vecka 44, med anledning av de nyligen presenterade resultaten av Svenskarna och Internet. Jag tycker verkligen att det är viktigt att i funderar över hur våra elevers vardag ser ut. Till exempel måste vi bli bättre på att- om vi delar ut läxor- fundera över om eleven har hjälpmedel hemma som kan hjälpa den att göra det vi tänkt. Precis som vi funderar över detta i skolan måste vi tänka på att det är lika viktigt att få eleven att använda funktioner och hjälpmedel hemma. Först när den känner sig bekväm med att använda verktygen frivilligt hemma, kommer det att gå lätt att göra det i skolan. Oftast när vi inte får elever att använda hjälpmedel är det ju för att de helt enkelt inte sett någon förenkling med dem än så länge.

Ett av mina bästa tillfällen den här terminen var en elev jag just visat funktionen att scanna en text och få den uppläst. Vi provade att göra det på lite skyltar som satt på väggarna i skolan. Han, som har väldigt svårt att läsa utbrast, med lysande ögon: ”Åh, det här skulle vara SÅ bra när jag ska göra svenskläxor hemma!”. Och det har han ju rätt i… för om han har svårt att läsa texterna i skolan har han ju lika svårt att göra det hemma…

Jag vill att vi försöker lära eleverna att använda funktionerna snarare än en specifik app. Att vi lär dem att ”det finns massor av appar och datorprogram som kan hjälpa dig med saker du behöver hjälp med” snarare än ”använd just den här appen”. För när vi begränsar dem till en viss app stänger vi också öppenheten för att prova nya andra funktioner som kanske dyker upp någon annanstans. Självklart ska de få lära sig en app och dess funktioner i lugn och ro, men jag tror det är viktigt att fokusera på varför de har appen. Vad kan den hjälpa dem med? Finns det fler saker de skulle kunna få hjälp med? Finns den här funktionen i andra sammanhang också? (=Till exempel hemma.) Skulle det här kunna underlätta deras liv? Har de aktiverat möjligheten till talsyntes i sin egen mobil? Vet de att möjligheten finns? Vet föräldrarna hur man gör? Kan du visa dem annars? 
Varför presentationen heter ”it’s still Halloween in San Francisco”? För att det var tisdag morgon, dagen efter Halloween, och tekniskt sett kunde det fortfarande kännas som Halloween, förutsatt att man varit på en väldigt sen fest med tidsskillnad bakåt-till exempel i San Francisco. Presentationen är för övrigt gjord i Adobe Spark Video, som är en underbar app att jobba i!

Veckans IKT-workshop

Förra veckans IKT-workshop var nog vår mest intensiva hittills, och jag är verkligen imponerad över vad alla våra entusiastiska lärare hann med att prova! Fyrtio ambitiösa lärare hinner med mycket!

Jag lovade några av er att jag skulle posta länkar här till en del av det vi arbetade med.
Några lärare i svenska, sva och engelska arbetade ambitiöst med att prova olika funktioner i Storybird:

Det finns många användningsområden, utöver det mest uppenbara: Att skriva berättelser på deras sida, och använda de fantastiska bilderna. En liten nackdel att man inte kan skriva ut, men positivt att det finns inloggning som går att skicka till föräldrar, och att det är enkelt att skapa inloggningar. Om man ser lite mellan fingrarna med det där med PUL och elevkonton på olika plattformar (alltså, finns det NÅGON som kan följa det fullt ut utan att undervisa som om det vore 1984…?) är det väldigt enkelt och smidigt att använda sidan. Vi diskuterade också hur man kan använda bilderna för att inspirera eleverna på bildlektioner, illustrera olika stämningar, diskutera företeelser, berätta kring en bild man visar på tavlan, prata om konst, olika stilar osv. Här finns mina tidigare inlägg om Storybird.
En grupp ägnade sig åt planering av ett podcastprojekt de håller på med, och passade på att göra en manual för hur man exporterar från den app vi valt att arbeta i. Perfekt!
Under tiden gick ett gäng en introduktionskurs i programmering på nätet hos Internetstiftelsen i Sverige.
En grupp testade också Adobe Spark Video (tidigare ”Adobe Voice”), och gjorde enkla, snygga presentationer. Där diskuterade vi en del när det skulle vara bättre att använda Adobe Spark video än att använda t.ex keynote. Vi kom fram till att en fördel, framför allt för yngre barn, är att det inte finns så många valmöjligheter som i keynote. De riskerar inte att gå vilse i olika effekter och annat lull-lull. Min egen åttaåring var med och demonstrerade appen, och den är så pass lättfattlig att han lärt sig den helt själv. Han älskar den och har använt den till alla möjliga typer av berättelser. Det har till och med skrivits dikter i den… Mer om Adobe Spark Video kommer framöver i ett eget inlägg!
Som avslutning tittade vi på första avsnittet av Programmera mera från UR, och ägnade sedan sista timmen åt att testa programmering i Scratch Jr (mer om det i ett eget inlägg senare).

”Ta mer plats i klassrummet”?

Ted Talk, Brian Little:”Who are you really? The puzzle of personality.” Ett tänkvärt tal om vilka vi är. Och varför.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”  

(Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11) 

 De flesta som haft mig med i sitt klassrum, eller sett mig undervisa, vet att jag ömmar lite extra för de där tysta eleverna. De som på utvecklingssamtalen får höra att de ”ska ta mer plats i klassrummet”.

Jag har själv varit en av de eleverna– och har, inte helt oväntat, fått minst ett barn som också haft sådana utvecklingssamtal. Samtal som handlar mer om hur eleven är än om vad eleven egentligen gör. Jag har dessutom alltför många gånger hört detta sägas om elever jag själv undervisat. Jag blir lika arg varje gång. Är vårt största problem i klassrum 2016 eleverna som inte tar plats…? Och funderar vi någonsin över varför eleven inte ”tar” plats? Finns det någon plats över att ta, till exempel?
Vi buntar alltför ofta ihop dem till ”blyga/ängsliga elever”, och de utsätts inte sällan (i all välmening, ska tilläggas!) för situationer där de fullkomligt ovetenskapligt ”ska träna på att prata inför gruppen”. Ansvaret för den personliga så kallade utvecklingen läggs över på någon som är elva år… Ofta med motiveringen att ”det är så viktigt i dagens samhälle att våga prata inför andra”. 

”Funderar vi någonsin över varför eleven inte tar plats?”

Det är viktigt, och en grundsten i ett demokratiskt samhälle att våga ha åsikter och framföra dem. Men ska man ge sig på att ”ändra” någons personlighet och rädslor måste man fundera över vad- och hur- man gör, och framför allt: läsa på. Precis som man går fortbildningar och kurser för att hantera de elever som tar ”för mycket plats” eller har andra behov i klassrummet måste vi börja läsa på och fundera över vad som är bäst för eleverna som befinner sig i andra änden av skalan, och anpassa vårt sätt att erbjuda dem utveckling baserat på forskning. Inte basera vår undervisning på ”att det är viktigt att lära sig att prata inför andra, så de måste öva på det”. Utnyttja skolhälsovårdens kunskaper i psykologi! Läs böcker i ämnet! Googla vad forskningen säger! 
Att på ett onyanserat sätt regelbundet exponeras för något man tycker är väldigt obehagligt må vara ett sätt att härdas, men är det vad vi normalt definierar som utveckling…? 
Den som är rädd för spindlar lär sig vanligtvis inte att hantera sin rädsla genom att direkt stoppas i en låda med trettio spindlar. Den kanske börjar med att öva på att titta på en spindel på bild? På samma respektfulla sätt måste vi hantera de här barnens rädslor. Och framförallt måste vi respektera deras rätt till sin personlighet, och anpassa våra förväntningar utifrån denna.

“Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.


Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.”(Ur Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11)

Vad säger egentligen Lgr11 om muntliga presentationer?

Ofta invänder någon att det står i Lgr11 att eleven ska kunna hålla föredrag för en grupp. Här finns min presentation, som jag använde vid dagens IKT-workshop. I den kan du se precis vad det egentligen står i Lgr11 om muntliga redovisningar:



Lgr11 återkommer till orden samtala, redogöra och presentera för olika mottagare. Det står ingenstans att eleven ska kunna hålla muntliga presentationer för en större grupp människor. Det står däremot:
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.”

Jag har träffat elever som berättar att de har ont i magen varje gång de går till skolan när de ska ha muntliga redovisningar. Mitt önskemål för det kommande läsåret är därför att vi alla, oavsett vilken roll vi har på skolor, tar oss en funderare över hur vi på bästa sätt kan använda IKT för att hjälpa dessa elever att genomföra sina muntliga presentationer, och att vi omprövar våra sätt att utveckla den här förmågan hos barn vi möter. För, precis som det står i Lgr11, kan de här eleverna få använda digitala verktyg som hjälp. 
Ingen elev ska behöva få höra orden ”ta mer plats” på sitt utvecklingssamtal. Tänk gärna ut en plan för hur du ska få eleven att ”ta” den plats du önskar, men lägg inte ansvaret på eleven. Ta hjälp av speciallärare, specialpedagoger, IKT-pedagoger, skolhälsa- och fundera över vilka digitala verktyg som skulle kunna hjälpa dig att bedöma elevens kunskaper och utveckla elevens färdigheter.

  • Kan eleven få redovisa digitalt? Spela in sin presentation?
  • Vilka små steg kan eleven få ta för att utvecklas i sin egen takt?
  • Har du läst på för att lära dig mer om hur man ska hantera ängslan, oro och fobier? Annars är det kanske inte läge att börja experimentera med det här med elever? Precis som du inte vill experimentera med läs- och skrivsvårigheter utan konsulterar t.ex en speciallärare om bra metoder för elever med svårigheter kan du ta reda på mer även om detta.
  • Kan eleven få visa sina kunskaper genom att återberätta någon annan aktivitet för klassen än just ett skolämne?
  • Lgr11 anger att eleven ska kunna samtala. Kan du bedöma förmågan till samtal på olika sätt? Och vad är egentligen ett samtal?
  • Kan den t. ex vara IKT-ambassadör? Klassrådsrepresentant?
  • Kan du dela in eleverna i små grupper som de känner sig trygga i när de ska redovisa?
  • Kan de få välja på olika redovisningsformer? Powerpoint? Film?
  • Kan du ställa fler frågor som du redan vet att den har svaret på till den här eleven, för att vänja den- och de andra eleverna- vid att den hörs i klassrummet? Kan den få förberedda frågor?
  • Har du skapat dig en bild av hur eleven är utanför klassrummet? Vågar den höras och synas mer på fritids? Utanför skolan? Med kompisar? På andra lärares lektioner?
  • Och sist men inte minst: Har du tagit reda på varför eleven inte tycker om att synas och höras? Är det elevens personlighet helt enkelt? Eller finns det en grundoro som gör att den inte mår bra, av en eller annan anledning.

Användbara länkar:

Skolverkets bedömningsstöd i muntlighet:
Hur påverkas betygen hos tysta elever?
Krönika av Jenny Strömstedt:
Psykologens tips till dig med elever som är rädda att tala inför andra.
Ann-Marie Körling har skrivit flera bra texter om ämnet:

En bok jag rekommenderar: http://www.nok.se/Akademisk/Titlar/Psykologi-psykiatri/Barn-och-ungdom/Orolig-och-blyg-i-skolan/ 
http://urskola.se/Produkter/184763-En-bok-en-forfattare-Orolig-och-blyg-i-skolan (intervju med författaren t boken Orolig och blyg i skolan ovan)

Socrative- ett verktyg med många möjligheter och låg inlärningströskel

Socrative.com är en oerhört smidig sida för elevrespons. Den är extremt lätt att lära, sig även om det ligger nära till hans att bli lite bortskrämd av den enkla designen, som inte ger särskilt många instruktioner. Faktum är att du klarar merparten av sidan helt utan instruktioner, bara du är beredd att prova dig fram. Jag provkörde sidan med 18 elever i årskurs 4-6 igår (våra IKT-ambassadörer), och är fullständigt socrativeifierad. 🙂 Vilken sida, och vilka möjligheter! Jag har delat in den här genomgången i två rubriker- eftersom det är stor skillnad på vad läraren ser och kan göra- och vad eleverna ser och kan göra. (tyvärr ligger bilderna inte rakt under varandra… bloggers ipad-app och mina bilder verkar inte vilja samarbeta idag…)

Lärarperspektivet

Du börjar med att skapa ett lärarkonto. Inga konstigheter. När du gjort det får du en kod högst upp på din sida. Den syns här nedan inringad med rött. Symbolen som är inringad med blått tar dig alltid till startsidan, som ser ut såhär:

 För att skapa ett frågeformulär klickar du på ”Manage quizzes”  över rutorna. Då kommer du till nedanstående sida:

Du kan välja på olika svarsvarianter; flervalsfrågor, rätt/fel och kort fritextsvar.
Skapa ett quiz genom att lägga till frågor och välja vilken typ av svarstyp du vill ha.

Du hittar dina färdiga quiz under ”my quizzes”.
Du kan också importera ett quiz en annan lärare har gjort i Socrative, eller importera från en excelfil.

Du kan se rapporter över elevernas svar i alla genomförda quiz.

Rapporterna kan fås i en rad olika varianter.

Du kan bland annat ladda ner resultatet som excel eller få det mejlat till dig- eller exporterat till Google Drive. 

Det finns också en rolig funktion som heter Space Race, där eleverna tävlar i lag genom att svara på frågor. 

Du kan styra om du  vill att tempot på frågorna ska styras av när eleven svarat, om de ska kunna klicka sig framåt, eller om de inte ska få frågan förrän du släpper fram den.

Exit tickets

Det finns prefabricerade exit tickets i verktyget. Du trycker bara på ”exit ticket”, så skickas den funktionen ut till eleverna, med tre frågor. Den sista erbjuder eleven att svara på en fråga du ställt tex muntligt eller framme på tavlan. Det krävs alltså ingen förberedelse i Socrative för att skicka exit tickets till eleverna för att få respons på hur lektionen varit, vad de lärt sig eller behöver mer information om. 

Elevperspektivet

När eleven kommer till startsidan på www.socrative.com ska den klicka på den vänstra inloggningsrutan:”Student login”.

Den här sidan laddas. Där skriver eleven in din kod. Den som nämndes i början av inlägget, och som står överst på din lärarsida i stort sett hela tiden. 
Eleven skriver in sitt namn- eller något annat om ni tänkt att de ska vara anonyma. 

Nu är eleven inloggad, och har du inte redan startat en aktivitet möts eleven av en pulserande grön symbol.

Det ögonblick då du startar en aktivitet på sidan startar elevens quiz omedelbart på elevens skärm. Rena magin! 🙂

Slutsats

Socrative.com är ett oerhört smidigt och användbart verktyg i klassrummet, Både bra för att låta alla elever komma till tals och för att stämma av deras kunskaper eller förväntningar. Det tar inte många minuter att lära sig, och den tiden är väl investerade minuter!

Show me- spela in dina genomgångar

ShowMe, en lättanvänd app med många användningsområden

Det kan finnas flera orsaker till att man vill spela in en genomgång. Du vill kanske spela in för att använda flippat klassrum- låta eleverna titta på genomgången hemma och komma förberedda till klassrummet. Eller du kanske vill förklara hur de ska göra sin läxa, så att de och föräldrarna kan titta på instruktionen tillsammans hemma? (Eller så vill du förklara för de stackars föräldrarna hur man räknar mellanled, så att de förstår vad  matteläxan handlar om… 😉 )
Du kanske vill spara en genomgång för att en elev som är sjuk ska kunna se den i efterhand, eller för att eleverna ska kunna gå tillbaka till genomgången under lektionstid när de jobbar själva med den uppgift du gett dem. Användningsområdena är oändliga.Det finns en rad olika appar för det här ändamålet. Jag har testat flera av dem, och kommit fram till några saker som är bra att ha i minnet när man använder dem:
Gör gärna en skiss innan, där du med ”serietidningsrutor” bestämmer vilken bild som ska innehålla vad. Gör i ordning de rutorna först, och börja sedan spela in från början. I en del appar krävs det att du gör det från början, i andra appar kan du lägga till sidor och innehåll längs vägen, men min rekommendation är att du har en någorlunda klar bild av vad du vill göra i förväg om du tänkt göra en inspelad genomgång för att tex flippa klassrummet. Spelar du in en ”levande genomgång” går det naturligtvis inte att planera på samma sätt, och olika appar lämpar sig olika väl för de olika varianterna. Ett annat sätt att förbereda lektionen är att göra grundstrukturen i en app, till exempel ShowMe som jag recensererar nedan, och sedan spela in på själva lektionen. Tänk dock på att långa inspelningar tenderar att ta tid att skapa- och använder mycket av iPadens minne.

Här nedan kan du se och höra den recension jag gjort av och med gratisappen ShowMe, som marknadsförs som en interaktiv whiteboard:


Om din webbläsare inte godkänner iframes kan du se filmen här: ShowMe- IKT på Johannes testar! Du behöver skapa ett konto för att ladda upp dina filer till deras sida. Det är gratis och enkelt. När du laddar upp filen måste du välja en kategori, och vill du bara göra en testfil rekommenderar jag att använda kategorin ”nothing”, som flertalet andra uppenbarligen testat…
Som inloggad på webbsidan kan du välja att radera din ShowMe, du kan skapa elevkonton och ändra sekretessinställningarna. Din ShowMe kan vara publik eller endast tillgänglig för de som har länken.(Det ställer du in genom att klicka på kugghjulet i högra hörnet på bilden av din ShowMe på din översiktsida.) Du kan också söka på andras genomgångar inom olika ämnen, och återanvända dem. Eftersom det är en amerikansk app finns det dock mest amerikanskt material, men en sökning på ordet ”svenska” ger en del träffar.
Det finns flera sätt att dela med sig av sin inspelning. För att dela den i din blogg så att det går att se den direkt i bloggen utan att följa länkar, som jag har gjort ovan behöver du bädda in koden. Det gör du genom att i övre vänstra hörnet på blogginlägget (om du jobbar i Blogger alltså) välja ”html”. Där klistrar du in den kod du hittar på ShowMe:s hemsida, om du klickar på ”Embed”. Den kod som står i den nedre rutan är den kod du ska kopiera och klistra in i din bloggs html-läge. Om du tycker att det där med html-läge låter jobbigt och krångligt, och bara vill länka till din genomgång kan du använda länken i den övre rutan. Då kommer besökaren till din film om de klickar på länken:

Debattle- valhits!

Min debattlemix med Reinfeldt och Löfven.

Satirprogrammet Tankesmedjan från Sveriges Radio P3 ligger bakom den jätteroliga appen Debattle. Appen är en iphone-app, så du behöver välja ”endast iphone” högst upp  i app-store för att hitta den. Den fungerar dock utmärkt även på iPad. Ett roligt, och kreativt sätt att göra eleverna mer medvetna om vilka de olika partiledarna är, vad partierna står för, och varför de säger som de gör. Även om det behöver kompletteras med annan, djupare information är det ett bra sätt att göra valtrötta elever mer alerta såhär under valspurten!

I appen väljer du vilka partiledare som ska mötas i en rapduell, och väljer bakgrundsbeat. Sedan kan du välja rapläge: Om du väljer DJ kan du vara DJ helt själv, annars väljer du auto.

När du startat styr du partiledarna genom att trycka på rapknapparna nedtill i den takt du vill.
Du kan bryta autoläget med att trycka själv.Du börjar om genom att trycka på krysset upptill. Efter att din debattle är klar kan du dela den, spara eller börja om från början. Debattlen blir 1,5 minut lång.

Quiz och prov på nätet

Det finns tillfällen då det är smidigt att göra quiz och frågeformulär på nätet. Det finns en mängd varianter på hur man kan göra det, både beroende på situationen, vad det är för klass, vad man har för tillgång till datorer eller iPads eller hur gamla eleverna är.

Testmoz är en smidig sida som man kan göra frågeformulär på. Här kan du till exempel göra självrättande test, där eleverna kan få olika instuderingsfrågor. Den fungerar även på iPad. Här kan man testa ett formulär jag gjort i Testmoz, med frågor om Johannes skola. Lösenordet är sommarlov.
Som administratör för ett quiz kan du sedan logga in för att se resultaten. Här har jag fejkat ett elevsvar:

Du kan också välja om du vill att eleverna ska se rätt svar när de svarat på alla frågor, eller om du vill att svaren ska vara dolda, och bara ge dem svar på hur många rätt de hade. Du kan också använda Testmoz för att göra utvärderingar av arbetsområden, läsåret, eller liknande aktiviteter.

En annan användbar sida för frågor och test av kunskaper är sidan Vetgirig.nu. På Vetgirig finns mängder av frågor inom de mest varierade ämnen. I snabbtesten kan du testa dina kunskaper utan att tävla eller logga in.

En mer avancerad form av självrättande test är att använda script i googleformulär. Här finns en jättebra instruktion för hur man gör det.
Fler verktyg:
http://www.triviala.com/user/quizzes/create (endast quiz på engelska)
http://digitalaverktyg.drupalgardens.com/content/instruktioner-1
http://www.digitalaprov.se/

Exit tickets- ett konkret sätt att få återkoppling!

Exit tickets, att lämna en form av återkoppling i slutet av till exempel en lektion, har varit på tapeten en del på sistone. Första gången jag själv såg någon använda det var då jag med min förra arbetsplats gjorde ett studiebesök på en skola i Riga, hösten 2011. Efter lektionen vi besökte, som var en matematiklektion i årskurs tre, fick alla elever två post it-lappar. På den ena skrev de sådant som gått bra, och på den andra sådant de inte förstått eller som inte gått bra. Längst fram på tavlan fanns två stora pappersfigurer, den ena med glad min, och den andra med missnöjd min. Eleverna fick bara någon minut på sig att fylla i sina lappar, och när lektionen var slut kilade de fram och klistrade upp en lapp på varje figur innan de lämnade klassrummet. Barnen var vana vid proceduren, och den tog inte mer än två- max tre minuter totalt. På så sätt fick lärarna snabb återkoppling på om eleverna förstått, hur lektionen gått och vad de behövde tänka på till nästa lektion.

Med digital teknik finns det en mängd olika sätt att använda sig av exit tickets. Man kan till exempel göra ett kort frågeformulär i Google forms, låta eleverna svara i mentimeter, today’s meet, voto.se, Socrative.
Med dessa redskap kan du till exempel välja att ställa frågor som ”Vad hade du behövt öva mer på den här lektionen?” eller ”Det här tycker jag gått bra.” och ge dem möjlighet att svara i fritextfält. De kan också få rena faktafrågor, som ”Vad är ett verb?” med val att klicka i. Olika webbtjänster passar för olika behov.

Om du vill använda dig av exit tickets föreslår jag att du kastar ett öga på länkarna och provar vilken tjänst du tror skulle kunna passa dig och dina elevers behov. Sidorna är också ett bra redskap att öva demokrati med- låt klassen rösta eller tycka till om frågor som berör dem. Verktygen är också bra för att visa hur man kan arbeta med statistik. Och som vanligt tilltalas jag av att det ger en extra möjlighet att nå även de elever som är lite mer försiktiga eller introverta- de där som kan sitta och ha missat hela poängen med en uppgift utan att tala om det för dig…

Här finns det mer att läsa om exit tickets:
http://lrbloggar.se/magnus/fredagsprov-och-gensvar-direkt/
http://killfroken.se/?p=953
http://nikpeachey.blogspot.co.uk/2012/05/instant-opinion-polls-in-classroom.html
http://tipsforteaching.wordpress.com/2012/04/25/exit-tickets/
http://rektorlina.wordpress.com/2013/12/10/exit-tickets/comment-page-1/
http://mattesnille.wordpress.com/2013/12/02/exit-ticket/
http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/tag/exitticket/
http://www.socrative.com/exit-tickets