Julkalender för lärare- del 13: Mallar till trailers i iMovie

Trailers i iMovie är ett roligt och smidigt presentationsverktyg. De är korta, hårt mallade och lätta att förstå. Bakgrundsmusiken byter precis synkat med bilderna, och resultatet blir strukturerat och lagom långt. Det som däremot kan vara en nackdel med mallarna är att man inte riktigt vet hur man ska planera sitt material runt dem. Det kan man lösa genom de här planeringsdokumenten! Eftersom strukturen i trailers i iMovie inte går att förändra är det en fördel att ha tänkt igenom i förväg vilket material som behövs. Även om det inte är nödvändigt att ha en bild med fem personer på för att mallen säger det, så kan det vara bra att veta att det finns en bild precis där, och hur länge den visas.
Trailers är perfekta att göra om en bok, som intro till ett ämnesområde, eller som sammanfattning efter ett ämnesområde. Låt eleverna göra en trailer om ordklasser eller multiplikation, ett svenskt landskap eller redovisa hur de arbetat i slöjden eller idrotten, till exempel.

iMovies trailers är suveräna att jobba med, men det är en fördel att styra upp vad som ska vara med i förväg…

 Det finns planners för de olika kategorierna, eftersom de skiljer sig åt. Samtliga går att skriva ut som PDF.

Smidigt nog finns det redan färdiga planeringar som talar om precis hur de ser ut!

den här sidan kan du hitta mallar för de olika teman du kan välja i iMovies trailers.

På sidan. Learning in hand hittar du alla mallar för utskrift som PDF!

”Ta mer plats i klassrummet”?

Ted Talk, Brian Little:”Who are you really? The puzzle of personality.” Ett tänkvärt tal om vilka vi är. Och varför.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”  

(Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11) 

 De flesta som haft mig med i sitt klassrum, eller sett mig undervisa, vet att jag ömmar lite extra för de där tysta eleverna. De som på utvecklingssamtalen får höra att de ”ska ta mer plats i klassrummet”.

Jag har själv varit en av de eleverna– och har, inte helt oväntat, fått minst ett barn som också haft sådana utvecklingssamtal. Samtal som handlar mer om hur eleven är än om vad eleven egentligen gör. Jag har dessutom alltför många gånger hört detta sägas om elever jag själv undervisat. Jag blir lika arg varje gång. Är vårt största problem i klassrum 2016 eleverna som inte tar plats…? Och funderar vi någonsin över varför eleven inte ”tar” plats? Finns det någon plats över att ta, till exempel?
Vi buntar alltför ofta ihop dem till ”blyga/ängsliga elever”, och de utsätts inte sällan (i all välmening, ska tilläggas!) för situationer där de fullkomligt ovetenskapligt ”ska träna på att prata inför gruppen”. Ansvaret för den personliga så kallade utvecklingen läggs över på någon som är elva år… Ofta med motiveringen att ”det är så viktigt i dagens samhälle att våga prata inför andra”. 

”Funderar vi någonsin över varför eleven inte tar plats?”

Det är viktigt, och en grundsten i ett demokratiskt samhälle att våga ha åsikter och framföra dem. Men ska man ge sig på att ”ändra” någons personlighet och rädslor måste man fundera över vad- och hur- man gör, och framför allt: läsa på. Precis som man går fortbildningar och kurser för att hantera de elever som tar ”för mycket plats” eller har andra behov i klassrummet måste vi börja läsa på och fundera över vad som är bäst för eleverna som befinner sig i andra änden av skalan, och anpassa vårt sätt att erbjuda dem utveckling baserat på forskning. Inte basera vår undervisning på ”att det är viktigt att lära sig att prata inför andra, så de måste öva på det”. Utnyttja skolhälsovårdens kunskaper i psykologi! Läs böcker i ämnet! Googla vad forskningen säger! 
Att på ett onyanserat sätt regelbundet exponeras för något man tycker är väldigt obehagligt må vara ett sätt att härdas, men är det vad vi normalt definierar som utveckling…? 
Den som är rädd för spindlar lär sig vanligtvis inte att hantera sin rädsla genom att direkt stoppas i en låda med trettio spindlar. Den kanske börjar med att öva på att titta på en spindel på bild? På samma respektfulla sätt måste vi hantera de här barnens rädslor. Och framförallt måste vi respektera deras rätt till sin personlighet, och anpassa våra förväntningar utifrån denna.

“Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.


Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.”(Ur Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr11)

Vad säger egentligen Lgr11 om muntliga presentationer?

Ofta invänder någon att det står i Lgr11 att eleven ska kunna hålla föredrag för en grupp. Här finns min presentation, som jag använde vid dagens IKT-workshop. I den kan du se precis vad det egentligen står i Lgr11 om muntliga redovisningar:



Lgr11 återkommer till orden samtala, redogöra och presentera för olika mottagare. Det står ingenstans att eleven ska kunna hålla muntliga presentationer för en större grupp människor. Det står däremot:
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.”

Jag har träffat elever som berättar att de har ont i magen varje gång de går till skolan när de ska ha muntliga redovisningar. Mitt önskemål för det kommande läsåret är därför att vi alla, oavsett vilken roll vi har på skolor, tar oss en funderare över hur vi på bästa sätt kan använda IKT för att hjälpa dessa elever att genomföra sina muntliga presentationer, och att vi omprövar våra sätt att utveckla den här förmågan hos barn vi möter. För, precis som det står i Lgr11, kan de här eleverna få använda digitala verktyg som hjälp. 
Ingen elev ska behöva få höra orden ”ta mer plats” på sitt utvecklingssamtal. Tänk gärna ut en plan för hur du ska få eleven att ”ta” den plats du önskar, men lägg inte ansvaret på eleven. Ta hjälp av speciallärare, specialpedagoger, IKT-pedagoger, skolhälsa- och fundera över vilka digitala verktyg som skulle kunna hjälpa dig att bedöma elevens kunskaper och utveckla elevens färdigheter.

  • Kan eleven få redovisa digitalt? Spela in sin presentation?
  • Vilka små steg kan eleven få ta för att utvecklas i sin egen takt?
  • Har du läst på för att lära dig mer om hur man ska hantera ängslan, oro och fobier? Annars är det kanske inte läge att börja experimentera med det här med elever? Precis som du inte vill experimentera med läs- och skrivsvårigheter utan konsulterar t.ex en speciallärare om bra metoder för elever med svårigheter kan du ta reda på mer även om detta.
  • Kan eleven få visa sina kunskaper genom att återberätta någon annan aktivitet för klassen än just ett skolämne?
  • Lgr11 anger att eleven ska kunna samtala. Kan du bedöma förmågan till samtal på olika sätt? Och vad är egentligen ett samtal?
  • Kan den t. ex vara IKT-ambassadör? Klassrådsrepresentant?
  • Kan du dela in eleverna i små grupper som de känner sig trygga i när de ska redovisa?
  • Kan de få välja på olika redovisningsformer? Powerpoint? Film?
  • Kan du ställa fler frågor som du redan vet att den har svaret på till den här eleven, för att vänja den- och de andra eleverna- vid att den hörs i klassrummet? Kan den få förberedda frågor?
  • Har du skapat dig en bild av hur eleven är utanför klassrummet? Vågar den höras och synas mer på fritids? Utanför skolan? Med kompisar? På andra lärares lektioner?
  • Och sist men inte minst: Har du tagit reda på varför eleven inte tycker om att synas och höras? Är det elevens personlighet helt enkelt? Eller finns det en grundoro som gör att den inte mår bra, av en eller annan anledning.

Användbara länkar:

Skolverkets bedömningsstöd i muntlighet:
Hur påverkas betygen hos tysta elever?
Krönika av Jenny Strömstedt:
Psykologens tips till dig med elever som är rädda att tala inför andra.
Ann-Marie Körling har skrivit flera bra texter om ämnet:

En bok jag rekommenderar: http://www.nok.se/Akademisk/Titlar/Psykologi-psykiatri/Barn-och-ungdom/Orolig-och-blyg-i-skolan/ 
http://urskola.se/Produkter/184763-En-bok-en-forfattare-Orolig-och-blyg-i-skolan (intervju med författaren t boken Orolig och blyg i skolan ovan)

Moovly- skapa animerade filmer och presentationer enkelt med snyggt resultat

Den här Moovly-presentationen visar vad vår IKT-grupp på Johannes skola kom fram till vid vårt senaste möte, då vi utvärderade läsårets arbete hittills. (Klicka för att se den i större format på Youtube!)

Moovly är en tjänst som låter dig skapa dina egna presentationer på ungefär samma sätt som man skapar en tecknad film.
Moovly är perfekt för att göra roliga och instruktiva presentationer i- lämpar sig utmärkt för flippat klassrum, förbereda information till föräldramöten i, låta eleverna resonera och redovisa i. Och såklart: Perfekt för den introverta eleven, som kan få göra sin presentation digitalt, spela in tal, och spela upp för klassen. Komplettera med en frågestund med kompisarna, så har den faktiskt också talat inför klassen, men på sina villkor.

Verktyget har en ”filmduk som är själva arbetsytan”, och under duken har varje objekt en tidsaxel, där du markerar under vilken tid just detta objekt ska vara aktivt. Du kan importera egna bilder eller använda de inbyggda. I gratisversionen finns ett antal olika mallar och ett stort utbud symboler och figurer att välja mellan, varav en del är animerade.Det går att importera ljudklipp, lägga in filmer, foton och tal i presentationen.

Verktyget går fort att lära sig och är intuitivt. Man navigerar i sin film med hjälp av den röda linjen, som visar var i filmen man är. För att förlänga/förkorta tiden ett objekt visas drar man i det mörkgrå fältet i den riktning man vill förlänga/förkorta. Fäller du ut pilen på varje objekts namnflik hittar du animeringar som går att tillämpa på det valda objektet. Tiden för dessa kan du också styra, genom att dra i det lilla strecket med ”bollar” i ändarna, som markerar var animeringarna kommer att ske. Det går att lägga till både animering in och animering ut ur bild. Tex kan objektet tecknas fram successivt, glida in eller ut, lösas upp, tonas in, tonas ut och dras in eller ut av en hand. Många av objekten har inbyggda animeringsmöjligheter som är specifika för just dem. De förhandsvisas om man ställer sig på objektet i vänstermenyn.

Färdiga filmer går att ladda ner, publicera på Facebook och på Youtube. Man kan också publicera den på Moovlys sida. I gratisversionen har den en vattenstämpel med Moovlys logga och ett outtro som talar om att filmen är gjord i Moovly mot slutet.
Vid publicering till Youtube kan det ta en stund innan filmen syns på Youtubekontot, eftersom filmen behöver bearbetas.
Eftersom sidan är gjord i Flash fungerar den tyvärr inte på iPad.

IKT i svenskämnet, åk 1-3

Johannes skolas skolgård en gråkall septembermorgon


För den som inte själv älskar att använda modern teknik kan det lätt kännas som att det blir ett extra moment i undervisningen. Något som är i vägen och kräver ytterligare planering. Därför är det viktigt att fundera över vad man använder tekniken till, och hur den kan förstärka och förenkla det vi redan ska göra i skolarbetet.

Ett ämne som kan dra nytta av digitala hjälpmedel är ämnet Svenska. I Lgr 11 står det  bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. De ska utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för att sättet de kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. De ska också utveckla förmågan att söka information från olika källor och värdera dessa.

Det centrala innehållet i Lgr11

I det centrala innehållet för åk 1-3 finns det en mängd olika saker som går att ta fasta på när man vill jobba med till exempel iPads. Där står det bland annat att eleverna, under kategorin ”Läsa och skriva”, ska öva språkets struktur med stor och liten bokstav, skiljetecken, handstil, skriva på dator, enkla former av textbearbetning, alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud och bokstav. Mycket av det här, utom möjligen handstil då, går såklart jättebra att göra med en iPad.

I ”Tala, lyssna och samtala” ska de lyssna och återberätta i olika samtalssituationer, öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare, bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Kategorin ”Berättande texter och sakprosatexter” innehåller till exempel att arbeta med texters budskap, uppbyggnad och innehåll samt att arbeta med personbeskrivningar. Eleverna ska också öva på instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. De ska också arbeta med texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Under ”Språkbruk” anges att de bland annat ska arbeta med skillnader mellan tal- och skriftspråk, och i ”informationssökning och källkritik” ska de lära sig att söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och arbeta med källkritik.

Så vad kan man då göra för att använda ikt- och i vårt fall kanske framför allt iPads- i sitt arbete med det centrala innehållet? 


Några lektionsförslag:

  • Låt eleverna intervjua varandra, spela in det på iPad och gör en ”radiointervju” av det. Ge dem givna ämnen eller sammanhang, eller gestalta olika personer. Görs till exempel i GarageBand eller appen Spreaker DJ (ja, den heter så, med ”r”…) . Om man dessutom publicerar det på SoundCloud.com kan man länka till det med en QR-kod i klassrummet, och låta eleverna lyssna med hörlurar på varandras intervjuer och återberätta dem för någon som inte hört samma intervju. QR-koder görs till exempel genom  Kaywa(lyssna och återberätta i olika samtalssituationer, öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare)
  • Låt eleverna presentera något utifrån bilder de antingen hittat, tagit själva eller ritat själva (digitalt eller analogt), och kombinera med att spela in tal eller berätta till. Bra appar för det är till exempel Keynote (ej inspelat tal), Explain everything, Pixntell EDU, Sonic Pics, Story Kit, Fotobabble, Book Creator, Videolicious. (bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer. Hämtar de bilder på nätet kan även en dos upphovsrätt komma med i diskussionerna. Annars finns bilder som är fria att använda på till exempel Fotofinnaren. )
  • Skriva sagor, till exempel utifrån en befintlig saga. Hitta till exempel på ett alternativt slut till en saga barnen fått lyssna på, skriva en ny saga om en favoritfigur från någon berättelse eller film.Låt barnen göra egna illsutrationer i bild till exempel, fota av dem och gör digitala böcker. Förslag på appar: Book Creator, Pages, Story Wheel. (öva språkets struktur med stor och liten bokstav, skiljetecken, handstil, skriva på dator, enkla former av textbearbetning,  texters budskap, uppbyggnad och innehåll samt att arbeta med personbeskrivningar)
  • Skriva instruktioner till varandra. Göra skattkartor med olika moment i. Beskriva hur man bakar chokladbollar, visa hur man ritar något etc. Bra appar för det: Snapguide, Pages, Keynote, Explain everything. ( instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.)
  • Skriva faktatexter om olika saker, till exempel djur, natur, saker de är intresserade av etc. Söka information på till exempel Unga Fakta, Wikipedia, Google osv. ( ”informationssökning och källkritik” ska de lära sig att söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och arbeta med källkritik)

Individanpassa

Man kan också tänka på det faktum att det i kursplanen står att de ska ”öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare”. Det är alltså inte nödvändigtvis samma sak som att hålla muntliga presentationer för en hel klass. Det kan därför likaväl, för en elev som inte är bekväm i den situationen, innebära att man spelar in sin muntliga presentation och spelar upp den för läraren, en mindre grupp elever eller hela klassen, och först senare, om man känner sig bekväm med det, också redovisar den muntligt.

Använd gärna möjligheterna att individanpassa med digitala hjälpmedel. Alla elever har olika behov. Man skulle aldrig sätta eleven som har svårt med läsning på att ställa sig framför hela klassen och läsa högt med motiveringen att man ”måste kunna det här senare i livet”. På samma sätt som vi hittar alternativa arbetssätt för elever med de behoven måste vi hitta alternativa arbetssätt för de elever som har svårt med situationer där de ska stå inför andra och redovisa. Bästa sättet är sällan att göra det genom att utsätta dem för upprepade skräcksituationer. Här kommer tekniken in som ett oerhört smidigt hjälpmedel! Precis som vid andra svårigheter behöver de en plan, och möjligheten att få ta ett utvecklingssteg i taget.

IKT i fysikundervisningen, några förslag!


Delar av det centrala innehållet i fysik, som skulle kunna passa att göra film av- för att vara med i Johannes skolas filmfestival!

Ur det centrala innehållet i kursplanen i fysik för årskurs 1-3, kompletterat med ikt-tips

Året runt i naturen:
  •  Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. (Eleverna kan göra filmer som kombinerar att berätta om jorden, solens och månens rörelser. De kan också göra filmer om stjärnorna och stjärntecken. De kan berätta om de gamla grekiska myterna runt stjärntecknen, eller om Galilei. De kan berätta om första månfärden och rymdforskning.)
  •   Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider (se nedan)
  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till årstider.( De kan delas in i grupper och berätta om de olika årstiderna.)
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.( De kan gruppvis göra faktafilmer om olika djurtyper. De kan besöka Skansen och filma olika djurtyper.)

Kropp och hälsa:
  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.( Eleverna kan göra filmer om hur dygnsrytmen ser ut, vad man gör på olika tider på dygnet och kombinera det med att lära sig klockan. De kan göra filmer om hur motion påverkar kroppen, eller berätta om olika funktioner i kroppen.)
  •  Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. (Berätta om kroppen, dela upp och berätta om olika delar av kroppen, eller gör det ämnesövergripande och lär ut vad de heter på flera språk och gör en film med ”kroppsglosor”).
  •   Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. (Eleverna kan, i grupp, göra filmer som berättar om de olika sinnena, och vad de innebär. Dela upp eleverna i olika grupper som allihop får varsitt sinne till exempel.)

Material och ämnen i vår omgivning:
  •  Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.(De kan lära sig om källsortering, och göra instruktionsfilmer om hur man källsorterar, och vad som händer i naturen om man kastar olika typer av material. De kan också berätta om hur olika föremål utvecklats, och vilka material som använts (tex skor som varit av skinn görs nu i plast osv, vilken miljöpåverkan kan det ha?).)
  • Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.( De kan filma och berätta om vad som händer om man kokar eller fryser vatten, och undersöka skillnaderna mellan vatten i olika former (T.ex svara på frågorna:  Väger det lika mycket? Tar 1 liter vatten lika stor plats när det är fruset? Hur mycket vatten försvinner om man låter 1 liter vatten koka tio minuter utan lock? Vart tar vattnet vägen?)

Berättelser om natur och naturvetenskap:
 

  • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. (Eleverna kan dramatisera skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan, till exempel fabler.)
  • Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. (De kan göra filmer om de olika myterna om Vintergatan, sett ur asagudarnas och antika perspektiv. De kan ta reda på och berätta om varför man trodde att jorden var platt. De kan göra en koppling till de olika gudar som namngett planeterna och berätta om dem och planeten. (T.ex en film om guden Mars, och fakta om honom, kombinerat med fakta om planeten Mars.)

Delar ut det centrala innehållet i fysik i årskurs 4-6 som skulle passa att göra filmer om

Fysiken i naturen och samhället
  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Eleverna kan göra grupparbeten, ta reda på fakta och göra filmer om olika typer av energikällor och redovisa för de andra grupperna. Faktafilmer om energi (De kan med sina filmer besvara frågor, t.ex: Vad är energi? Vad menas med att den är oförstörbar? Ge exempel på olika typer av energi? Vad är skillnaden mellan rörelseenergi och värmeenergi?)
  •  Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. ( Berätta om väder. Hur mäts väder? Hur görs en väderprognos? Varför är det svårt att förutsäga väder? Hur påverkar miljöförstöringen klimatet/ vädret? Hur har sättet att göra väderprognoser förändrats historiskt? Gör egna väderleksrapporter och filma. Kombinera med geografi och kartkunskap!)
Fysiken och vardagslivet:
  •  Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. (beskriva energiflöden. De kan visa skillnader mellan olika mängder kläder, hur man ska klä sig enligt lager- på-lagerprincipen på vintern och varför det hjälper en att hålla värmen, beskriva olika ernergiflöden, tex ”hur fungerar en termos?”.)
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. (Beskriva hur elektriska kretsar fungerar. Visa med en elektrisk krets. Berätta hur olika föremål fungerar. Ta reda på hur laddningen fungerar i t.ex en iPad jämfört med en ficklampa som man byter batterier i.)
  • Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. (Ta reda på hur magneter fungerar. Varför används de i olika sammanhang?  Vilka material fastnar magneter på?Vilken teknisk utrustning finns det magneter i och vad fyller de för funktion där? Hur länge har människan känt till magneter? Hur påverkas människan av magnetfält?)
  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. (Beskriva vad ljudvågor är och hur vi hör. Kombinera med andra sinnen och att läsa ”kroppen” i biologi, t.ex låt en grupp berätta om örat, dess beståndsdelar och hörseln och en grupp om ögat och synen.)
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.( Se ovan om ljud! Kombinera att lära sig om ljus och ljud. Eleverna kan ta reda på och förklara skillnaderna mellan hur ljus sprids och ljudvågor, och jämföra hur vi uppfattar ljus och ljud. De kan med filmer visa hur vi uppfattar olika saker i olika belysning. Varför ser vissa djur bra i mörker? De kan illustrera skillnaderna mellan mörker- och ljusseende, förklara skillnaderna mellan tappar och stavars funktion i ögat.)
Fysiken och världsbilden:

  •  Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. (Ge eleverna en samling vetenskapliga upptäckter och uppfinningar att berätta om, och låt dem dramatisera, göra nyhetssändningar, dokumentärer eller tecknad film om dessa. T.ex kan de berätta om Alfred Nobel och dynamiten, Edison och glöldlampan, Fleming och penicillinet. Här kan man hitta upptäckter under 1900-talet: https://sv.wikipedia.org/wiki/1900-talet)
  •  Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (Precis som de yngre eleverna kan de göra filmer om de olika myterna om Vintergatan, sett ur asagudarnas och gamla grekernas perspektiv. De kan ta reda på och berätta om varför man trodde att jorden var platt. De kan göra en koppling till de olika gudar som namngett planeterna och berätta om dem och planeten. (T.ex en film om guden Mars, och fakta om honom, kombinerat med fakta om planeten Mars.)
  •  Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.( Eleverna kan förklara solsystemet, och hur det fungerar. De kan beskriva planeter och rymden. De kan förklara skillnaderna mellan viktlös och tyngdlös, göra filmer om första månlandningen och använda bilder från NASAs gratisapp, de kan ta reda på vad som händer med astronauters fysik när de är i rymden och varför den påverkas, för att t.ex förstå hur gravitationen påverkar människan.)
  • Människan i rymden och användningen av satelliter. (Se ovan)
Fysikens metoder och arbetssätt:
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.(Låt eleverna göra en undersökning av något fysikrelaterat och göra en sammanställning. Låt dem sedan fundera över hur de skulle kunna förmedla den information de kommit fram till i filmformat, till exempel som vetenskapsprogram.)
  •  Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (Se något avsnitt/ delar av ett vetenskapsprogram. Fundera över hur ni skulle kunna presenterat samma information på ett lättare sätt. Låt eleverna göra ”fysikfilmer för jämnåriga”.)

Berätta en fängslande historia med Powerpoint eller Keynote

Både när vi själva undervisar och när vi lär våra elever att göra presentationer är det lätt att fastna på fakta och teknik. Att alla faktauppgifter stämmer är självklart otroligt viktigt, och krånglande teknik är vansinnigt irriterande, men hur ska eleverna lära sig att göra presentationer som verkligen får publiken att lyssna och komma ihåg vad de sa?
Här finns två bra länkar med tankar om detta.

Här finns sju tips på hur man lägger upp en bra presentation:
7 Lessons From the World’s Most Captivating Presenters

Inspiration med utgångspunkt ur Steve Jobs presentationer.
What would Steve do? 

Användningsområden Book Creator

Det finns en mängd användningsområden för appen Book Creator, som jag postade en steg-för-steg instruktion för tidigare…

Stora möjligheter till indivdualisering
Något som är extra användbart är funktionen att låta eleverna prata in antingen det som syns på sidorna eller den text de skrivit. Bra träning också för de elever som har det lite jobbigare med läsning, både för att de då kan följa med i den text kompisarna skrivit medan den läses upp om de läser varandras texter, men också för att de själva kan läsa in sina egna texter. Det går också att vända på ordningen, och låta dem prata in handlingen först, för att kunna associera fritt, och sedan samla det i text. På så sätt måste inte heller texten vara lika lång som det talade- eftersom båda alternativen finns kvar. Det gör att en elev som tycker det är komplicerat att skriva allt den tänker inte behöver begränsas, utan kan skriva stödord på sidan, men berätta handlingen fritt.

Skriva grupparbeten
Sammanfoga olika gruppers arbeten till en bok

Öva på språk
Använd appen i språkundervisningen, och låt eleverna öva på att läsa in texten på olika språk. Det går att lägga flera ljudfiler på samma sida: De kan läsa in texten på både till exempel svenska och franska.

Gör en konstbok
Fota av elevernas målningar eller teckningar. Lägg en ljudfil på varje sida där eleverna kan berätta om sitt verk.

Gör en årstidsbok
Fota i naturen och låt eleverna berätta om fynden med ljudfiler och text.

Låt barnen öva på att skriva instruktioner
Låt eleverna skriva steg-för-steg-instruktioner till varandra i bokform. Sammanfoga till en ”klassens klokbok”.

Gör temaböcker
Eleverna kan göra temaböcker, tex om vikingatiden, medeltiden, ordklasser etc.

Gör egna låtar
Illustrera dem och lägg in ljudfilerna med musiken. Det ger möjlighet att sjunga med i texterna. Då kan klassen skapa egna sångböcker.

Gör egna poesiböcker

Låt barnen skriva och illustrera dikter och lägga in dem  i en gemensam bok, där de också övar på att läsa upp dem genom att läsa in dem som ljudspår.

Individualisera redovisningsmöjligheterna
Låt eleverna välja på att presentera framme vid tavlan med Keynote eller att göra en bok där de talar in sin redovisning. Ett bra sätt att få de blyga eleverna att visa vad de kan!

Göra en klassbok i Book Creator, steg för steg

 
Välj ett gemensamt format som alla eleverna skapar sin bok i.  Alla klassens böcker måste vara i samma format för att de ska gå att slå ihop. Det är också bra om man tex vill göra en blädderbar tidning på nätet.

Välj ett gemensamt teckensnitt för rubriker och brödtext. Bestäm antingen tillsammans eller själv vilket som ska användas och ge eleverna i uppgift att hela tiden kontrollera att de använder rätt typsnitt. hur de ändrar teckensnitt ser du längre ner!

Kom överens om hur ni vill att texten ska se ut i övrigt: Ska texten vara vänstercentrerad eller centrerad tex? Vänstercentrerad text är lättast att läsa.

Utforma omslaget. Genom att klicka på pluset i övre högre hörnet kommer det upp en mängd tilläggsval, såsom foto, kamera, text och ljud.

Här har jag valt en bild som låg i min kamerarulle på iPaden. Dem får man fram under alternativet ”Photos”. Jag kan välja att flytta den till den position jag vill ha den i, samt att krympa eller förstora den genom att dra i de blå punkterna på fotot. Jag kan också snurra fotot genom att ta med två fingrar och vrida på det.

För att lägga till text klickar man på plusset igen, och får fram funktionen ”text”. Där fyller du i vad det ska stå. Du kan sedan flytta den färdiga textrutan dit jdu vill ha den på omslaget och också ändra storlek på samma sätt som med bilden. Om du ångrar dig och vill redigera texten dubbelklickar du på textrutan.

För att gå till nästa sida trycker du på ”next” i högerkanten av boken. Där kommer det nu upp en ny sida. Om du vill byta bakgrundsfärg klickar du på informationssymbolen i övre högra hörnet. Där finns bland annat valet att byta ”page color”. Klicka på färgrutan så kommer andra valmöjligheter upp.

För att byta teckensnitt klickar du på en textruta så att den blir markerad. Sedan klickar du igen på informationssymbolen.Där kommer en rad formateringsmöjligheter upp; centrera texten, byta färgbakgrund, byta teckenfärg, fet stil osv.

Här finns också möjligheten att flytta objekt framåt och bakåt i ”högen” på sidan. Om man har både bilder och text på samma sida kan man behöva använda den här funktionen, för att inte bilden ska skymma texten till exempel.

Här har jag lagt bilden med hjärtat längst bak, och bytt färg på texten, så att den ska ligga överst och gå att läsa.

 Vill man lägga till ljud, och använda boken som den är i appen eller i iBooks kan man nu trycka på ”add sound”. Man kan också lägga till ett ljudspår från iTunes.
När man talat in ett spår landar en högtalarsymbol på sidan. Den kan man självklart lägga där man vill ha den.
Om man tänkt publicera boken som tidning på nätet, mejla som pdf till föräldrar eller liknande är det  bra att tänka på att ljudfilerna inte kommer följa med, utan bara finnas som en symbol på sidorna.

När du tycker att boken är färdig är det dags att exportera den till iBooks, så att den går att bläddra i. Det gör du genom pilen högst upp till höger. När du trycker på ”Open in iBooks” landar den automatiskt i iBooks bokhylla och går att bläddra i.

Lägga ihop böcker i Book Creator

Man kan bara lägga ihop böcker som gjorts i samma format. Därför är det viktigt att man bestämmer en gemensam utformning redan från början om man tänkt lägga ihop dem till en klassbok.

Enklast görs det genom att mejla filen som ”ePub-fil” från de övriga iPadsen i klassen till/från en gmailadress som man har inlagd på en padda. Det gör man genom att klicka på molnet och välja ”email as iBook”.

Sedan kan man på en av paddorna gå in i mejlen och där öppna varje bilaga och välja att öppna dem i Book Creator istället för i iBooks.

För att sedan slå ihop böckerna väljer du vilken bok du vill starta med som grundbok. En bra idé är att göra en särskild bok för detta, som bara har ett omslag till exempel, med titeln ”Klass 3B:s bok om vikingatiden” till exempel.  När du gjort detta klickar du på pilen under boken.

Där väljer du alternativet ”combine books”. När du valt bok trycker du där på ”copy”. Böckerna är nu sammanslagna till en bok. För att fylla på med fler böcker gör du om momentet ovan från valet vid ”pilen under boken”.

Om du vill göra ändringar i bokens grundinställningar, såsom titel och författare kan du göra det om du klickar på informationssymbolen under boken.

Lektionsförslag till temaveckan

Skärmdump från NASAs gratisapp.

Ur Monster Physics

Såhär ser MathRacing ut. Barnen sitter på varsin sida om iPaden.

För dem som har idétorka inför temaveckan på Johannes vecka 11, då temat är det digitala klassrummet, finns här lite förslag på saker man kan göra. En del saker är stora projekt, andra är mindre projekt som går lättare att väva in i det vanliga, dagliga arbetet i klassrummet.

  • Få snurr på klassens blogg. Utse ett eller ett par barn per dag under veckan, som enskilt eller tillsammans ansvarar för att publicera ett inlägg den aktuella dagen. Med appen BlogPress (22 kr) är det lätt att blogga från paddan. Om man vill aktivera fler barn kan man låta några vara bildansvariga och några textansvariga varje dag. Då hinner alla känna sig delaktiga under veckan, och skapar nyfikenhet hos föräldrarna- vilket gör det lättare att få dem att besöka bloggen.
  • Gör berättelser i StoryBird. Läs mer om Storybird här.
  • Gör en analog uppgift av en digital övning: Låt barnen spela King of Math Junior, och sedan, med inspiration av uppgifterna där, rita liknande uppgifter till varandra.
  • Ladda ner appen Fornfynd (15 kr) för att ta reda på vilka Fornfynd som finns i er närhet. Besök platsen. Låt barnen skriva om hur de tror att det såg ut på tiden för fornlämningen. (En webbsida med karta över fornlämningar, med avancerad sökfunktion, finns också här http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html)
  • Skriv berättelser i Book Creator. Låt barnen rita eller måla illustrationer till sin berättelse, och fota teckningarna och lägg in i boken.
  • Låt barnen göra mattesagor till varandra i någon serieapp (tex ComicLife 38 kr, Strip Designer 22 kr, Comic Book 15 kr) , eller på t.ex webbsidan Toondoo
  • Dela in barnen i grupper, gör filmer på givet tema, till exempel ”berätta allt ni vet om de nordiska länderna”. För att göra övergångar osv kan de jobba i iMovie. För en budgetvariant: låt dem filma i en inbyggda filmappen.
  • Ge grupper av barn en historisk händelse, låt dem göra ett fejkat, filmat nyhetsinslag om det, som de visar upp för klassen sedan, för att lära dem om händelsen. Ge dem vissa bestämda parametrar som ska finnas med från början. Om man vill göra en film som ser ut som en gammal stumfilm, med högt tempo, pianoklink och ”skyltar” mellan klippen finns jätteroliga enkla appen Vintagio för 7 kr.
  • Låt klassen bli en tidnings- eller tv-redaktion för en dag. Låt hälften producera material för en tidning om det tema ni arbetar med just nu, medan den andra halvan gör ett tv-inslag. Låt dem spela experter- eller be andra vuxna på skolan spela experten.
  • Koppla iPaden till tavlan och använd appen Monster Physics, 7 kr, i fysiken och lös problemen tillsammans i klassen. Appen är rätt knepig,  och passar nog årskurs 5-6 bäst.
  • Pratar ni om rymden? Appen NASA är gratis, och har en mängd fantastiska rymdbilder och fin grafik som förklarar planeternas förhållanden. Titta också på appen Junior Astronaut, och filmerna från den.
  • Skriv berättelser enskilt eller i grupper, och låt barnen läsa in dem i appen GarageBand (38 kr). Låt dem lägga på passande ljudeffekter från de inbyggda effektspåren.
  • Öva på klockan, med appen Moji Klockis. 
  • Låt barnen tävla mot varandra med appen MathRacing, där man spelar mot varandra, två och två, och den som snabbast löser mattetalen (som går att välja svårighetsgrad på) går i mål med sin racerbil först. Roligt, och lite stressigt, men det går att välja olika svårighetsgrad för de olika barnen också, så ett barn som hunnit längre kan få svårare uppgifter än ett barn som inte hunnit lika långt, och ändå tävla mot varandra på rättvisa villkor.

Och glöm inte att det går bra att be mig att komma på lektionerna om ni vill ha hjälp med att genomföra något av det här– eller något annat! 🙂

    Kan IT hjälpa blyga eller reserverade elever i klassrummet?

    Is your classroom friendly to introverts?
    Om man bara ska se ett enda Ted-talk rekommenderar jag det här. Det är intressant såväl för lärare som ur ett ikt-perspektiv.
    Susan Cain, författare till boken ”Quiet: the Power of Introverts in a world that can’t stop talking” pratar bland annat om hur skolan är anpassad till de extroverta barnen, och hur vårt moderna samhälle kommit dithän.
    Filmen  är oerhört intressant ur ett pedagogiskt perspektiv: Hur kan man göra för att låta även de introverta eleverna komma till tals utan att behöva göra det på de extroverta elevernas villkor? Jag är övertygad om att modern teknik är en av lösningarna, för nog är frasen ”du måste försöka vara mer aktiv i klassrummet” till den tysta flickan eller pojken rätt uttjatad? Här tycker jag att den största utmaningen ligger för oss som undervisar i ett samhälle med så högt tempo som idag: Hur tar vi vara på elevernas olikheter och lyfter dem för dem de är? Hur ofta försöker vi ändra deras personlighetsdrag för att underlätta våra egna bedömningar?

    Tekniken möjliggör nya redovisningsmetoder och individanpassning

    Kan vi med tekniken möjliggöra för flera olika personlighetstyper att utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar? Kanske passar det bättre för en del barn att redovisa vissa saker genom att till exempel få göra en presentation som de talar in den muntliga delen av en redovisning till? För den elev som tycker att det är jobbigt att höras och synas kanske det finns bättre sätt att få visa sina kunskaper och därigenom komma mer till sin rätt och då också tydliggöra sina styrkor och svagheter bättre– vilket också underlättar för oss vuxna i skolan att individanpassa undervisningen utan att gå på knäna? Vilka egenskaper kräver vi av våra elever?

    Susan Cain nämner bland annat hur vi genom fokus på grupparbeten och till och med genom möbleringen i klassrummet prioriterar och belönar de extroverta eleverna. Med ny teknik finns det absolut alla anledningar att fundera över om det finns nya sätt att göra gamla saker på. Kanske kan man låta eleverna grupparbeta genom att chatta eller skriva i ett gemensamt dokument online? Måste de verkligen alltid diskutera i en fysisk grupp i ett fysiskt klassrum- vilket ofelbart gör att det mest utåtriktade barnet hörs mest? Kanske visar det sig att det barn som säger minst i en gruppsituation tar mycket mer plats i ett skriftligt forum?

    För den som vill läsa mer om Susan Cain och hennes råd till lärare rekommenderar jag hennes hemsida. Det finns också en recension av boken här.
    Hon finns dessutom på såväl Twitter som Facebook.