Påsk-kahoot med frågor om påskens traditioner.

 Påskkahoot!

Påsken närmar sig, och då kan det passa bra med en påskkahoot! 

Här finns alla tidigare inlägg om kahoot! Där kan du hitta kahooter om andra saker, men också instruktioner för hur man gör, om du tidigare inte provat Kahoot i klassrummet. (Och om du inte har det- gör det! Det är lätt, praktiskt och kul!)

Samernas nationaldag 6 februari-med lektionsplaneringar för åk 1-3 och 4-6

Snart är det samernas nationaldag, som infaller den 6 februari. Längst ned i inlägget hittar du lektionsplaneringar för hur du kan jobba med detta i åk 1-3, samt åk 4-6.

Samerna bor i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta område kallas för Sápmi, och sträcker sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder. 

Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna.

På www.samer.se kan du hitta fakta om Sveriges ursprungsfolk. Där kan du bland annat läsa om hur samernas nationaldag kom till:

”Det var 1992 på Samerådets 15:e samekonferens i Helsingfors som det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari.
Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor.”

Du kan också läsa om hur Sametinget fungerar.

På Skolverkets sida står det:

”Efter genomgången grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola ska varje elev ha fått kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Det står i de övergripande målen och riktlinjerna till läroplanerna. Det står även i kursplanerna för historia, religionskunskap, samhällskunskap och svenska.”

Här finns också lite information om modersmål och samerna, från Skolverket

Här kan ni lyssna på den samiska nationalsången:

Andra resurser på nätet

På UR finns ett program om trettonåriga Brita, vars familj är samer. Programmet är nio minuter.

Geografens testamente

Serien Geografens testamente  på UR tar också upp samerna. Avsnittet är tjugo minuter långt. 
Yle kan du också se ett kort program om samerna:
Avsnittet är ungefär fyra minuter långt.

Den samiska flaggan

 Den samiska flaggan. Foto: Johannes Jansson 
Info från Wikipedia:
Samernas flagga invigdes vid samekonferensen i Åre den 15 augusti 1986, som ett resultat av en tävling. Konstnären Astrid Båhl från Skibotn, i Norge, skapade det vinnande bidraget som resulterade i flaggan.
Motivet är inspirerat av schamanens trumma och dikten ”Paiven parneh” (”Solens söner”) av sydsamen Anders Fjellner (1795-1876). Han beskrev samerna som solens söner och döttrar. Flaggans cirkel står för andlighet och representerar solen (röd) och månen (blå).
Grönt symboliserar växter/natur, blått symboliserar vattnet som är ett livselixir, rött symboliserar elden, värme och kärlekGult symboliserar solen. Flaggan har samefärgerna röd, grön, gul och blå som kommer från den traditionella samiska dräkten.
Flaggan används i hela Sameland och av alla samer. 

Samisk musik

Här kan du lyssna på traditionell jojk:
Här kan du lyssna på poppigare jojk:

Här finns SO-rummets information inför samernas nationaldag. Massor av matnyttig information!

Samisk religion

https://sv.wikipedia.org/wiki/Samisk_religion

Västerbottens museum finns information om shamanismen och trummorna:

Du kan även läsa om bostäderna, och samernas kåtor på Västerbottens museums webbplats.

Ur Lgr 11:

Religion åk 4-6:

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

Samhällskunskap åk 1-3:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

    åk 4-6:

    • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

    Svenska:

    Ur det centrala innehållet: ”Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.”

    åk 4-6:

    • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
    • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
    En snabb sökning på google ger en mängd bilder att visa på traditionell klädsel, kåtor, renar etc.

    Lektionsförslag 


    åk 1-3:
    Se någon/några av de kortare filmerna om samer. Förklara vad en minoritet är. Titta på bilder på Google av traditionell samisk klädsel och lyssna på samisk musik på youtube. Låt eleverna titta på en karta, för att förstå var Sápmi ligger i förhållande till var de själva bor, och att det sträcker sig över flera länder. Låt eleverna måla en samisk flagga.


    åk 4-6:
    Se geografens testamente om samer, samt någon av de kortare filmerna. Lyssna på samisk musik på Youtube. Förklara vad en minoritet, och ett minoritetsspråk är. Vad krävs för att ett språk ska få kallas minoritetsspråk här? (Info om det hittar du här.) Här, på SR:s sida, kan ni lyssna på hur samiska låter, och lära er några ord. Här finns också en samisk ordbok. i Grundskoleboken kan ni lära er mer om samiska, och dess dialekter. Låt eleverna titta på en karta, för att förstå var Sápmi ligger i förhållande till var de själva bor, och att det sträcker sig över flera länder. Låt eleverna måla en samisk flagga. 

    Lycka till!
    /Sanna

    Lektionsförslag: 27 januari, Förintelsens Minnesdag (uppdaterad)


    På fredag, den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 

    Med IKT har vi tillgång till en lång rad möjligheter att lära eleverna om förintelsen. Det går bland annat att besöka miljöerna via Google Maps. 
    Om du undervisar yngre elever är det lämpligt att noga kontrollera sidor du tänkt att eleverna ska besöka innan. På sidor som riktar sig till äldre elever finns ofta väldigt starka bilder, som kan vara obehagliga för yngre barn. 

    Ur lgr11, Kursplan i Historia:

    Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
    Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
    Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

    I årskurs 7-9:
    Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950
    • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
    • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
    • De båda världskrigen, deras orsaker och följderFörtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
    • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.


    Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

    Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

    Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

    • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
    • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”





    Delar av en vacker, men sorglig bok, ”I never saw another butterfly” finns här.  ( http://www.slideshare.net/aahelpdesk/holocaust-butterfly) Det är barn som satt i koncentrationslägret Theresienstadt, som skrivit dikter och målat teckningar.
    Lektionsförslag: Låt barnen välja varsin dikt eller målning och skriva en ny dikt eller göra en ny teckning till. Eller låt dem, utifrån de fakta som finns om barnen, skriva eller rita om hur de tror att barnets liv såg ut före, eller under andra världskriget. 

    Även museet i Auschwitz har material för undervisning.

    Där finns även panoramabilder och möjlighet till ett virtuellt besök i Auchwitz.

    Här finns mer fakta om minnesdagen:
    https://en.wikipedia.org/wiki/International_Holocaust_Remembrance_Day

    På United States Holocaust Memorial Museum   finns lektionsförslag och mängder av material, med bilder

    Där kan du också hitta material för onlineaktiviteter. Kräver dock Flash (dator).

    Det finns också en sida på museet som heter Remember Me? , där information om barn fyllts i av efterlevande eller människor som minns dem.

    Låt även eleverna söka på något namn, och se vilka människoöden som finns samlade i registren. Det går också att söka på de föreläsande förintelseöverlevare vi har i Sverige  i ovanstående register, och se den information som finns om var de satt. Allt blir lite verkligare om eleverna får söka på verkliga personer. De kan förstås också söka på barnen i diktboken från Theresienstadt.

    På svenska finns det också gott om lektionsmaterial på Forum för Levande Historia:

    På Forum för Levande Historia finns också lättlästa texter för utskrift etc
    Där finns också ett seriealbum som går att ladda ner som PDF till eleverna. Seriealbumet berättar om Sofia Taikons uppleverlser under andra världskriget och efterkrigstiden. Materialet riktar sig till elever i åk 4-9. Det finns även en lärarhandledning. Rekommenderas!

    Det finns också utskrivbara miniutställningar som ni kan skriva ut och visa på skolan, tex i biblioteket:

    Det finns även en lärarhandledning till materialet,

    Även på SO-rummet finns en mängd användbara länkar för att arbeta med förintelsen:

    http://www.so-rummet.se/search/site/f%C3%B6rintelsen

    Här finns intervjuer på svenska, med några av de överlevare som ofta föreläst på skolor, deltagit i tv-program osv:

    Livia Fränkel https://www.youtube.com/watch?v=jtRAPO9WH6I
    Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=E3yUfSFizCk
    Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=6aGhOIZTJio
    Mer om Hedi Fried https://www.youtube.com/channel/UCqt9i9s0zxDZSSLpYZZRWXA
    Emerich Roth: https://www.youtube.com/watch?v=Yd6qMl4brgg Emerich Roth

    Även UR har en rad filmer om förintelsen:

    Här finns UR:s material om Förintelsen.

    Påsk-kahoot!

    En påskkahoot om våra påskvanor!

    Nu är vi inne i påskveckan. Vad passar bättre än en påskkahoot då?!
    För att spela går du till PÅSK-KAHOOTEN . Där trycker du på play. Dina elever går till kahoot.it  och skriver in den GAME PIN som visas i fönstret på din skärm när du tryckt på play. Därefter hittar de på ett användarnamn, som syns på din skärm när de loggat in. När alla är inne startar du kahooten. Det är tolv frågor, och nivån är från åk 3 och uppåt. Mindre barn skulle kanske kunna göra den tillsammans med vuxna som läser frågorna, för att lära sig svaren, utan att göra det som frågesport.