Lektionsförslag för att arbeta med förintelsens minnesdag


Den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 


Jag skrev ett långt inlägg med lektionsförslag kopplade till läroplanen förra året, så jag gör det enkelt för mig själv genom att helt enkelt föreslå att du tittar på det. Där finns förslag på vad du kan göra med elever i olika åldrar, och länkar till både färdiga lektionsmaterial och sådant du kan bygga vidare på eller bara visa elever. Jag påminner dock om vikten av att kontrollera länkarna i förväg, då en del av materialet om förintelsen, av naturliga skäl, kan vara skrämmande för många elever.

En mycket gripande sida, som jag också länkade till förra året, är denna . På Remember me? där United States Holocaust Memorial Museum publicerat bilder på överlevande barn, och försöker ta reda på vad som  hände med de unga överlevarna sedan.

Ur lgr11, Kursplan i Historia:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”



12 december- julkalender! Källkritik!

 Jobbar ni med källkritik? Är du själv källkritisk, eller delar du inlägg på Facebook utan att faktagranska först? En bra sida för källkritik är Snopes.com.

På Snopes.com kan du både få fakta bakom fake news och urbana vandringssägner. Språket kan vara lite svårt för yngre elever, men äldre mellanstadieelever klarar troligen en hel del av texterna.

Om du vill ta död på myter och vara källkritisk finns också Metros Viralgranskare. Följ dem på Facebook så slipper du dela saker som inte stämmer!
Metro har också gjort en mycket bra version av viralgranskaren, för barn, komplett med lärarhandledning:

FN:s världskoll, gratis app och lärarhandledningar!

Världskoll, en app och webbsida från svenska FN-förbundet, är perfekt att använda imorgon på FN-dagen!  På webbsidan kan du hitta fakta, videos, artiklar och lärarhandledningar.
I appen spelar du ett quiz om skillnader och liketer i världen. Det går både att spela mot andra och mot sig själv. Det går till exempel att välja ”spela själv” om du vill koppla upp en iPad med projektor och låta klassen diskutera och resonera sig fram till svaren. Det finns flera olika alternativa spelsätt, men i alla varianterna svara du på frågor som alla bygger på statistik från världens länder. Appen slumpar fram länder under spelets gång.

Här kan du läsa mina övriga lektionsförslag till FN-dagen.

Välj hur du vill spela.

När du skapat en profil kan du välja att spela mot andra. Det krävs ingen mejladress och du anger inte ditt riktiga namn någonstans.

Lektionsförslag inför FN-dagen 24 oktober

FN-flaggan

Den 24 oktober firas sedan 1948 FN-dagen världen över, till minne av att FN-stadgan trädde i kraft denna dag. Du kan läsa mer på Wikipedia eller på FN:s sida. Jag har sammanställt lite länkar till material på nätet som du kan använda för att uppmärksamma FN-dagen med dina elever. Det finns bland annat en del spel du kan spela med dina elever- och kopplade till dessa spel finns i många fall lärarhandledningar.

Det finns också en del webbtjänster som du kan ha nytta av. Du kan till exempel låta eleverna utforska dem såhär:

  •  Jämför med hjälp av Globalis skillnaden mellan BNP i olika länder, tex. Låt eleverna fundera över vad skillnaderna beror på- och vad det innebär konkret för hur man lever i de olika länderna. 
  • Du kan också låta eleverna, enskilt eller i grupp, läsa på mer om de konflikter som finns i nuläget på jordklotet på Globalis sida, och berätta för sina klasskamrater om den konflikt de valt. Redovisningen kan ske muntligt eller som en powerpoint/keynote eller som en film, tex. En bra app för att redovisa saker är Adobe Spark Video, som gör det mycket enkelt att snabbt och med animationer förklara ett ämne. Appen är gratis och laddas ned från AppStore, men du behöver ett Adobe-konto (gratis). 
  • Låt eleverna läsa på om ett land på Globalis och google, och skriva en berättelse i Pages om hur de tror att det skulle vara att bo i det landet. Hur skulle deras vardag se ut?

Vad i läroplanen kan du knyta an till under FN-dagen?

  • Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde.
  • Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
  • Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Ur centrala innehållet för åk 1-3, samhällskunskap:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Ur centrala innehållet för åk 4-6, samhällskunskap:

  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
  • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Appen Alla barns rätt

Även appen ”Alla barns rätt”, om barnkonventionen, som är utformad som en bok, med ljudeffekter och animationer, av Pernilla Stalfelt är gratis i AppStore. Riktar sig framför allt till de yngre barnen. Du kan koppla upp iPaden med projektorn, och titta tillsammans, och diskutera innehållet. Låt eleverna göra egna illustrationer efteråt- eller låt dem fota med iPaden för att symbolisera de olika områdena i Barnkonventionen.

iMovietrailers

Du kan låta dina elever diskutera och läsa barnkonventionen och göra trailers i iMove. Här finns ett inlägg med länkar till templates du kan skriva ut och låta eleverna använda för att planera projektet.
Här finns barnkonventionen i sin helhet för nedladdning. Här finns en kortare version av barnkonventionen.

Här finns Fn:s eget skolmaterial för 2017. På Unicefs sida finns också många lärarhandledningar som du kan skriva ut som pdf.

Globalis är ett digitalt uppslagsverk, vars mål är att visa likheter och skillnader i världen.
Man kan hitta fakta om en rad olika ämnen på Globalis, som du kan se på bilden nedan, och på toppen av sidan finns också en meny, som det är lätt att missa första gången man besöker sidan. Där kan man komma åt världskartor, statistik, information om olika länder etc. Det finns också en rad genvägar:

Konflikter i världen

Man kan bland annat slå upp information om de konflikter som pågår i världen, och få bakgrunden till hur de uppstått, och när detta skedde.

Världskartor

Du kan också välja att se världskartan utifrån olika kategorier, som till exempel var det är störst sårbarhet för naturkatastrofer, de största religionernas utbredningsområden, hav- och klimatförändringar och mänsklig påverkan.

BNP i världen

Globalis kan man också se BNP per land, både på karta och som tabell. Man kan också välja olika år för att se den globala utvecklingen.

Free Rice

Free rice är en sida som drivs av the World Food Programme. För varje rätt svar i spelet ges 10 riskorn till programmet. Man kan välja olika kategorier i spelet.

Man kan till exempel låta eleverna spela ett glosspel på engelska enskilt eller i helklass. Orden översätts med synonymer eller förklaringar.

Spel som kräver Flash

En del av tipsen nedan kräver Flash på datorn. Flash är ett format som anses inaktuellt. Därför är det ibland problem att visa det på datorn, och på iPad funkar det inte alls. Om du får följande fråga eller liknande kan du ofta visa det ändå på datorn: Tryck på ”kör den här gången” så funkar det vanligtvis. (Du bör naturligtvis testa innan du har elever i klassrummet.)

Mot alla odds

Mot alla odds är ett välgjort spel från FN:s flyktingorgan UNHCR, som tyvärr är gjort i Flash och därmed inte fungerar på iPad. Jag har inte provat att använda Puffin eller någon annan flashsimulatorapp, men det är möjligt att det skulle kunna fungera då. Spelet är ganska mörkt och dramatiskt- precis som verkligheten- och jag rekommenderar det inte till yngre elever. 

Man väljer en person, och ställs inför olika realistiska dilemman längs vägen.

Det finns också möjlighet att klicka på en länk för att få mer fakta om avsnittet.

Det går att använda faktadelen utan att spela spelet också.

 Det finns en omfattande lärarhandledning med övningar som även går att hämta inspiration från till lektionsaktiviteter utan spelet. Brasklapp dock: Jag tycker att en del av övningarna är olämpliga… use them wisely! Övningar kring förtryck kan lätt urarta….

I stormens öga

Även I stormens öga använder tyvärr flash. Spelas därför lämpligast med dator kopplad till projektor. Det borde å andra sidan inte vara något problem, eftersom spelet bygger på att elevgruppen ska diskutera saker. Fn:s sida beskriver spelet såhär:

”I stormens öga är ett spel utvecklat av FN:s barnfond, UNICEF. Det riktar sig till lärarledda grupper om minst 12 elever i årskurs 4-7. I spelet hamnar deltagarna på en öde ö, där de ställs inför olika dilemman och måste fatta beslut för att överleva. Spelet är uppbyggt kring barnkonventionens fyra huvudprinciper och visar vad som händer när eleverna själva får bygga sitt samhälle genom samarbete, diskussioner och beslutsfattande. Till spelet finns, tillsammans med lärarhandledning och annat material.”

Spelet är menat att väcka diskussioner, och för att spela behöver du ladda ner och skriva ut material här: https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial . Där finns också en hel del annat material du kan använda i klassrummet!
Man kan också se en film om Unicef, som finns publicerad på Youtube:

Filmer från Svenska Unicef

Svenska Unicefs youtubesida
Svenska Unicef har också många bra filmer lämpliga för skolelever på sin youtubesida .

Lycka till!/Sanna

Samernas nationaldag 6 februari-med lektionsplaneringar för åk 1-3 och 4-6

Snart är det samernas nationaldag, som infaller den 6 februari. Längst ned i inlägget hittar du lektionsplaneringar för hur du kan jobba med detta i åk 1-3, samt åk 4-6.

Samerna bor i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta område kallas för Sápmi, och sträcker sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder. 

Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna.

På www.samer.se kan du hitta fakta om Sveriges ursprungsfolk. Där kan du bland annat läsa om hur samernas nationaldag kom till:

”Det var 1992 på Samerådets 15:e samekonferens i Helsingfors som det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari.
Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor.”

Du kan också läsa om hur Sametinget fungerar.

På Skolverkets sida står det:

”Efter genomgången grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola ska varje elev ha fått kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Det står i de övergripande målen och riktlinjerna till läroplanerna. Det står även i kursplanerna för historia, religionskunskap, samhällskunskap och svenska.”

Här finns också lite information om modersmål och samerna, från Skolverket

Här kan ni lyssna på den samiska nationalsången:

Andra resurser på nätet

På UR finns ett program om trettonåriga Brita, vars familj är samer. Programmet är nio minuter.

Geografens testamente

Serien Geografens testamente  på UR tar också upp samerna. Avsnittet är tjugo minuter långt. 
Yle kan du också se ett kort program om samerna:
Avsnittet är ungefär fyra minuter långt.

Den samiska flaggan

 Den samiska flaggan. Foto: Johannes Jansson 
Info från Wikipedia:
Samernas flagga invigdes vid samekonferensen i Åre den 15 augusti 1986, som ett resultat av en tävling. Konstnären Astrid Båhl från Skibotn, i Norge, skapade det vinnande bidraget som resulterade i flaggan.
Motivet är inspirerat av schamanens trumma och dikten ”Paiven parneh” (”Solens söner”) av sydsamen Anders Fjellner (1795-1876). Han beskrev samerna som solens söner och döttrar. Flaggans cirkel står för andlighet och representerar solen (röd) och månen (blå).
Grönt symboliserar växter/natur, blått symboliserar vattnet som är ett livselixir, rött symboliserar elden, värme och kärlekGult symboliserar solen. Flaggan har samefärgerna röd, grön, gul och blå som kommer från den traditionella samiska dräkten.
Flaggan används i hela Sameland och av alla samer. 

Samisk musik

Här kan du lyssna på traditionell jojk:
Här kan du lyssna på poppigare jojk:

Här finns SO-rummets information inför samernas nationaldag. Massor av matnyttig information!

Samisk religion

https://sv.wikipedia.org/wiki/Samisk_religion

Västerbottens museum finns information om shamanismen och trummorna:

Du kan även läsa om bostäderna, och samernas kåtor på Västerbottens museums webbplats.

Ur Lgr 11:

Religion åk 4-6:

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

Samhällskunskap åk 1-3:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

    åk 4-6:

    • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

    Svenska:

    Ur det centrala innehållet: ”Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.”

    åk 4-6:

    • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
    • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
    En snabb sökning på google ger en mängd bilder att visa på traditionell klädsel, kåtor, renar etc.

    Lektionsförslag 


    åk 1-3:
    Se någon/några av de kortare filmerna om samer. Förklara vad en minoritet är. Titta på bilder på Google av traditionell samisk klädsel och lyssna på samisk musik på youtube. Låt eleverna titta på en karta, för att förstå var Sápmi ligger i förhållande till var de själva bor, och att det sträcker sig över flera länder. Låt eleverna måla en samisk flagga.


    åk 4-6:
    Se geografens testamente om samer, samt någon av de kortare filmerna. Lyssna på samisk musik på Youtube. Förklara vad en minoritet, och ett minoritetsspråk är. Vad krävs för att ett språk ska få kallas minoritetsspråk här? (Info om det hittar du här.) Här, på SR:s sida, kan ni lyssna på hur samiska låter, och lära er några ord. Här finns också en samisk ordbok. i Grundskoleboken kan ni lära er mer om samiska, och dess dialekter. Låt eleverna titta på en karta, för att förstå var Sápmi ligger i förhållande till var de själva bor, och att det sträcker sig över flera länder. Låt eleverna måla en samisk flagga. 

    Lycka till!
    /Sanna

    Lektionsförslag: 27 januari, Förintelsens Minnesdag (uppdaterad)


    På fredag, den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 

    Med IKT har vi tillgång till en lång rad möjligheter att lära eleverna om förintelsen. Det går bland annat att besöka miljöerna via Google Maps. 
    Om du undervisar yngre elever är det lämpligt att noga kontrollera sidor du tänkt att eleverna ska besöka innan. På sidor som riktar sig till äldre elever finns ofta väldigt starka bilder, som kan vara obehagliga för yngre barn. 

    Ur lgr11, Kursplan i Historia:

    Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
    Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
    Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

    I årskurs 7-9:
    Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950
    • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
    • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
    • De båda världskrigen, deras orsaker och följderFörtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
    • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.


    Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

    Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

    Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

    • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
    • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”





    Delar av en vacker, men sorglig bok, ”I never saw another butterfly” finns här.  ( http://www.slideshare.net/aahelpdesk/holocaust-butterfly) Det är barn som satt i koncentrationslägret Theresienstadt, som skrivit dikter och målat teckningar.
    Lektionsförslag: Låt barnen välja varsin dikt eller målning och skriva en ny dikt eller göra en ny teckning till. Eller låt dem, utifrån de fakta som finns om barnen, skriva eller rita om hur de tror att barnets liv såg ut före, eller under andra världskriget. 

    Även museet i Auschwitz har material för undervisning.

    Där finns även panoramabilder och möjlighet till ett virtuellt besök i Auchwitz.

    Här finns mer fakta om minnesdagen:
    https://en.wikipedia.org/wiki/International_Holocaust_Remembrance_Day

    På United States Holocaust Memorial Museum   finns lektionsförslag och mängder av material, med bilder

    Där kan du också hitta material för onlineaktiviteter. Kräver dock Flash (dator).

    Det finns också en sida på museet som heter Remember Me? , där information om barn fyllts i av efterlevande eller människor som minns dem.

    Låt även eleverna söka på något namn, och se vilka människoöden som finns samlade i registren. Det går också att söka på de föreläsande förintelseöverlevare vi har i Sverige  i ovanstående register, och se den information som finns om var de satt. Allt blir lite verkligare om eleverna får söka på verkliga personer. De kan förstås också söka på barnen i diktboken från Theresienstadt.

    På svenska finns det också gott om lektionsmaterial på Forum för Levande Historia:

    På Forum för Levande Historia finns också lättlästa texter för utskrift etc
    Där finns också ett seriealbum som går att ladda ner som PDF till eleverna. Seriealbumet berättar om Sofia Taikons uppleverlser under andra världskriget och efterkrigstiden. Materialet riktar sig till elever i åk 4-9. Det finns även en lärarhandledning. Rekommenderas!

    Det finns också utskrivbara miniutställningar som ni kan skriva ut och visa på skolan, tex i biblioteket:

    Det finns även en lärarhandledning till materialet,

    Även på SO-rummet finns en mängd användbara länkar för att arbeta med förintelsen:

    http://www.so-rummet.se/search/site/f%C3%B6rintelsen

    Här finns intervjuer på svenska, med några av de överlevare som ofta föreläst på skolor, deltagit i tv-program osv:

    Livia Fränkel https://www.youtube.com/watch?v=jtRAPO9WH6I
    Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=E3yUfSFizCk
    Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=6aGhOIZTJio
    Mer om Hedi Fried https://www.youtube.com/channel/UCqt9i9s0zxDZSSLpYZZRWXA
    Emerich Roth: https://www.youtube.com/watch?v=Yd6qMl4brgg Emerich Roth

    Även UR har en rad filmer om förintelsen:

    Här finns UR:s material om Förintelsen.

    International Pirate Day på måndag!

    Jag hör till dem som tycker att det är roligt när det finns något extra att fira i vardagen. International Talk like a Pirate Day infaller den 19 september, det vill säga på måndag! Här finns lite info om bakgrunden till denna dag!

    Livet i Bokstavslandet har gjort ett avsnitt om pirater och bokstaven P:

    I filmen nedan kan du lära dig att prata som en pirat (på engelska):

    Den här sidan kan du skriva in text på och få den ändrad till ”piratspråk”: www.Postlikeapirate.com

    Här går det att göra piratnamn!
    Här finns korta piratfilmer från Disney

    Här finns utskrifter för att öva på att klippa.
    Skriv ut och måla en egen skattkista.
    Här finns målarbokssidor med pirater

    Här finns tips på saker att göra i klassrummet under Talk like a Pirate Day.

    Här finns en hel pinterestmapp med tips för Pirate Day i klassrummet.

    Fakta:
    Självklart kan man passa på att berätta fakta om vad pirater egentligen var- och är- för några. Missa inte att det står om kvinnliga pirater också på Wikipedia:
    Wikipedia om pirater

    Unga fakta, som tyvärr funkar dåligt på iPad, har också information om pirater här .
    Även SO-rummet, har en hel del information om pirater.

    Tips på fler kahoots!


    För den som blivit helt biten av att spela kahoot med sina elever finns det många guldkorn andra redan har gjort som går att använda (flera olika inom de olika områdena nedan). Glöm inte att du kan scrolla nedåt för att se frågorna på kahooten, så att du kan avgöra om den passar just dina elever!

    Tillsammans med vår slöjdlärare, Tord, gjorde jag denna träslöjdskahoot, och det finns en rad andra färdiga quiz som går att använda sig av:

    Matematik

    Tiokamraterna

    Tiokamraterna

    Multiplikation

    Multiplikation

    Minus plus och klockan

    Klockan

    Geografi

    Svenska landskap

    I vilket landskap ligger…?

    Svenska

    Ordklasser

    Verb

    vad heter kroppsdelen (lätt svenska)

    Språk

    Oregelbundna verb, engelska

    Klockan med spanska glosor

    Reflexiva verb och spanska, klockan

    Klockan på tyska

    Biologi

    Kroppen

    Slöjd

    Syslöjdstermer

    Verktyg i träslöjd

    Musik

    Musikinstrument

    Har du inte redan testat att använda Kahoot i klassrummet är det absolut dags. Det är lätt, eleverna förstår i princip på en gång hur det fungerar, och det är enkelt både att göra egna kahoots och att använda andras. Du kan favoritmarkera direkt på sidan när du är inloggad, vilket gör att du lätt hittar tillbaka till kahoots du tycker om, och kan förbereda dig genom att ”samla på dig” kahoots för senare tillfällen.

    Tidigare inlägg om kahoot finns här!

    Perspektiv från Rädda Barnen som lektionsunderlag

    På Rädda Barnens sida www.livetslotteri.se går det att lotta fram att ”födas i ett annat land”- och få statistik och information om hur ditt liv skulle kunna tänkas ha sett ut då. Det finns inloggning med Facebook, men du kan välja att bara skriva ett påhittat eller eget namn också. Jag valde ”Sanna Test” i exemplet ovan, då jag inte ville koppla mitt Fb-konto.
    Livets lotteri är perfekt att använda för att skapa perspektiv på tillvaron i klassrummet. Använd som diskussionsunderlag, låt barnen skriva om sin nya fiktiva personlighet- hur skulle dagen ha sett ut? Låt dem ta reda på mer om landet de tilldelats, göra presentationer i Keynote t.ex. och berätta för klasskompisar. Gör iMoviefilmer där de kan lägga på berättarröst om de inte vill redovisa framför tavlan. I samhällskunskap kan de ta reda på mer om landet: Är det demokrati eller diktatur? Är det krig? Varför? Sedan hur länge? Är landet rikt eller fattigt?
    I geografi kan de ta reda på mer om landets läge på kartan: Var ligger landet? Vilken världsdel? Hur ser landet ut? Berg? Kuster? Vegetation?

    Eftersom sidan är gjord i Flash funkar den inte på iPad om den inte besöks via någon flashsimulerande app, som till exempel Puffin.