FN:s världskoll, gratis app och lärarhandledningar!

Världskoll, en app och webbsida från svenska FN-förbundet, är perfekt att använda imorgon på FN-dagen!  På webbsidan kan du hitta fakta, videos, artiklar och lärarhandledningar.
I appen spelar du ett quiz om skillnader och liketer i världen. Det går både att spela mot andra och mot sig själv. Det går till exempel att välja ”spela själv” om du vill koppla upp en iPad med projektor och låta klassen diskutera och resonera sig fram till svaren. Det finns flera olika alternativa spelsätt, men i alla varianterna svara du på frågor som alla bygger på statistik från världens länder. Appen slumpar fram länder under spelets gång.

Här kan du läsa mina övriga lektionsförslag till FN-dagen.

Välj hur du vill spela.

När du skapat en profil kan du välja att spela mot andra. Det krävs ingen mejladress och du anger inte ditt riktiga namn någonstans.

Lektionsförslag inför FN-dagen 24 oktober

FN-flaggan

Den 24 oktober firas sedan 1948 FN-dagen världen över, till minne av att FN-stadgan trädde i kraft denna dag. Du kan läsa mer på Wikipedia eller på FN:s sida. Jag har sammanställt lite länkar till material på nätet som du kan använda för att uppmärksamma FN-dagen med dina elever. Det finns bland annat en del spel du kan spela med dina elever- och kopplade till dessa spel finns i många fall lärarhandledningar.

Det finns också en del webbtjänster som du kan ha nytta av. Du kan till exempel låta eleverna utforska dem såhär:

  •  Jämför med hjälp av Globalis skillnaden mellan BNP i olika länder, tex. Låt eleverna fundera över vad skillnaderna beror på- och vad det innebär konkret för hur man lever i de olika länderna. 
  • Du kan också låta eleverna, enskilt eller i grupp, läsa på mer om de konflikter som finns i nuläget på jordklotet på Globalis sida, och berätta för sina klasskamrater om den konflikt de valt. Redovisningen kan ske muntligt eller som en powerpoint/keynote eller som en film, tex. En bra app för att redovisa saker är Adobe Spark Video, som gör det mycket enkelt att snabbt och med animationer förklara ett ämne. Appen är gratis och laddas ned från AppStore, men du behöver ett Adobe-konto (gratis). 
  • Låt eleverna läsa på om ett land på Globalis och google, och skriva en berättelse i Pages om hur de tror att det skulle vara att bo i det landet. Hur skulle deras vardag se ut?

Vad i läroplanen kan du knyta an till under FN-dagen?

  • Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde.
  • Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
  • Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Ur centrala innehållet för åk 1-3, samhällskunskap:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Ur centrala innehållet för åk 4-6, samhällskunskap:

  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
  • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Appen Alla barns rätt

Även appen ”Alla barns rätt”, om barnkonventionen, som är utformad som en bok, med ljudeffekter och animationer, av Pernilla Stalfelt är gratis i AppStore. Riktar sig framför allt till de yngre barnen. Du kan koppla upp iPaden med projektorn, och titta tillsammans, och diskutera innehållet. Låt eleverna göra egna illustrationer efteråt- eller låt dem fota med iPaden för att symbolisera de olika områdena i Barnkonventionen.

iMovietrailers

Du kan låta dina elever diskutera och läsa barnkonventionen och göra trailers i iMove. Här finns ett inlägg med länkar till templates du kan skriva ut och låta eleverna använda för att planera projektet.
Här finns barnkonventionen i sin helhet för nedladdning. Här finns en kortare version av barnkonventionen.

Här finns Fn:s eget skolmaterial för 2017. På Unicefs sida finns också många lärarhandledningar som du kan skriva ut som pdf.

Globalis är ett digitalt uppslagsverk, vars mål är att visa likheter och skillnader i världen.
Man kan hitta fakta om en rad olika ämnen på Globalis, som du kan se på bilden nedan, och på toppen av sidan finns också en meny, som det är lätt att missa första gången man besöker sidan. Där kan man komma åt världskartor, statistik, information om olika länder etc. Det finns också en rad genvägar:

Konflikter i världen

Man kan bland annat slå upp information om de konflikter som pågår i världen, och få bakgrunden till hur de uppstått, och när detta skedde.

Världskartor

Du kan också välja att se världskartan utifrån olika kategorier, som till exempel var det är störst sårbarhet för naturkatastrofer, de största religionernas utbredningsområden, hav- och klimatförändringar och mänsklig påverkan.

BNP i världen

Globalis kan man också se BNP per land, både på karta och som tabell. Man kan också välja olika år för att se den globala utvecklingen.

Free Rice

Free rice är en sida som drivs av the World Food Programme. För varje rätt svar i spelet ges 10 riskorn till programmet. Man kan välja olika kategorier i spelet.

Man kan till exempel låta eleverna spela ett glosspel på engelska enskilt eller i helklass. Orden översätts med synonymer eller förklaringar.

Spel som kräver Flash

En del av tipsen nedan kräver Flash på datorn. Flash är ett format som anses inaktuellt. Därför är det ibland problem att visa det på datorn, och på iPad funkar det inte alls. Om du får följande fråga eller liknande kan du ofta visa det ändå på datorn: Tryck på ”kör den här gången” så funkar det vanligtvis. (Du bör naturligtvis testa innan du har elever i klassrummet.)

Mot alla odds

Mot alla odds är ett välgjort spel från FN:s flyktingorgan UNHCR, som tyvärr är gjort i Flash och därmed inte fungerar på iPad. Jag har inte provat att använda Puffin eller någon annan flashsimulatorapp, men det är möjligt att det skulle kunna fungera då. Spelet är ganska mörkt och dramatiskt- precis som verkligheten- och jag rekommenderar det inte till yngre elever. 

Man väljer en person, och ställs inför olika realistiska dilemman längs vägen.

Det finns också möjlighet att klicka på en länk för att få mer fakta om avsnittet.

Det går att använda faktadelen utan att spela spelet också.

 Det finns en omfattande lärarhandledning med övningar som även går att hämta inspiration från till lektionsaktiviteter utan spelet. Brasklapp dock: Jag tycker att en del av övningarna är olämpliga… use them wisely! Övningar kring förtryck kan lätt urarta….

I stormens öga

Även I stormens öga använder tyvärr flash. Spelas därför lämpligast med dator kopplad till projektor. Det borde å andra sidan inte vara något problem, eftersom spelet bygger på att elevgruppen ska diskutera saker. Fn:s sida beskriver spelet såhär:

”I stormens öga är ett spel utvecklat av FN:s barnfond, UNICEF. Det riktar sig till lärarledda grupper om minst 12 elever i årskurs 4-7. I spelet hamnar deltagarna på en öde ö, där de ställs inför olika dilemman och måste fatta beslut för att överleva. Spelet är uppbyggt kring barnkonventionens fyra huvudprinciper och visar vad som händer när eleverna själva får bygga sitt samhälle genom samarbete, diskussioner och beslutsfattande. Till spelet finns, tillsammans med lärarhandledning och annat material.”

Spelet är menat att väcka diskussioner, och för att spela behöver du ladda ner och skriva ut material här: https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial . Där finns också en hel del annat material du kan använda i klassrummet!
Man kan också se en film om Unicef, som finns publicerad på Youtube:

Filmer från Svenska Unicef

Svenska Unicefs youtubesida
Svenska Unicef har också många bra filmer lämpliga för skolelever på sin youtubesida .

Lycka till!/Sanna

29 september- återvinningens dag!

Du kan ladda ner båda apparna, Batterijakten 1 &2 för att påminna eleverna om vikten av att återvinna batterier

Den 29 september är det Återvinningens dag!

Batterijakten

Passa på att spela Batterijakten 1 eller Batterijakten 2. Båda apparna finns i AppStore och är gratis- och på Batterijaktens hemsida kan du hitta korta lektionsidéer, även om årets tävlingsomgång är avklarad.

Årets Batterijakt är redan avklarad, men apparna går utmärkt att använda, och det finns lektionstips på batterijaktens hemsida.

Att diskutera med elever

Äldre elever, som kanske inte i lika grad är intresserade av att spela spel, kan man med fördel passa på att diskutera återvinning av just digitala enheter med.
Andra tänkbara frågor:

  • Vad gör de med gamla telefoner hemma?
  • En trasig iPad? 
  • Annan elektronik? 
  • Återvinner de batterier? 
  • Tänker de sig för innan de skriver ut arbeten? 
  • Måste man skriva ut? 
  • På vilket sätt kan man arbeta mer miljövänligt genom att arbeta digitalt?
Du kan till exempel låta eleverna diskutera frågorna ovan i grupper och skriva in sina svar i Today’s meet eller AnswerGarden, så att de andra grupperna kan läsa svaren. Här hittar du tidigare inlägg om hur man använder dessa båda superenkla tjänster!

Sopspelet

Ett annat spel som är gratis och handlar om återvinning, men riktar sig till de yngsta eleverna är Sopspelet. Även detta hittar du i AppStore.

Du kan hitta fler tips i mitt inlägg inför Earth Hour!

/Sanna

Vad är flippat klassrum?


Ibland kan klassrummet kännas helt upp och ner, men det är inte det som avses när man talar om flippat klassrum…

Att flippa klassrummet innebär att du ger eleverna i läxa att till exempel se en film på nätet hemma om något, för att skaffa förkunskaper. När ni sedan har lektion i klassrummet har de redan grundkunskaperna som behövs för att jobba med det specifika området, och ni har utrymme för att diskutera eller laborera på en gång. Generellt menar man användande av digitala verktyg när man talar om flippat klassrum, men det skulle förstås gå att flippa klassrummet analogt också, genom att till exempel ge en text att läsa.
Eleverna kan till exempel se en film om demokrati i läxa, och sedan kunna diskutera och ställa frågor eller arbeta med området i klassrummet.

Det finns studier som visar på fördelar med detta, men det finns också motståndare som tycker att kraven på digital utrustning och internetuppkoppling (här kan man dock hänvisa till Internet och svenskarna, som visar att i princip alla elever i Sverige har uppkoppling hemma. Statistiskt sett alltså. Misstänker du att du har elever som inte har tillgång till internet bör du förstås ta dig en funderare innan du delar ut internetbaserade läxor.) En fördel är dock till exempel att elever som behöver mer tid för att lära sig, eller har större behov av repetition, har möjlighet att se filmerna flera gånger, till exempel för att repetera hur man gör med ett mattetal.
Du kan också flippa ett föräldramöte (eller ett möte med kollegor) genom att skicka hem en film om betygssättning, eller något eleverna arbetar med, för att sedan ha tid att besvara frågor på mötet.

Såhär beskrivs ”flippat klassrum”, eller ”det omvända klassrummet”, som det också kallas på Wikipedia.

på Ted Ed kan du hitta mängder av korta, vanligtvis animerade pedagogiska filmer! Om du klickar på ”subtitles” kan du välja att enbart få upp filmer med svenskt text.

Var hittar man lämpliga filmer för flippat klassrum?
Om eleverna kan klara av filmer på engelska finns det mesta på Youtube. En annan jättebra sida att notera är TedEd. Här har jag skrivit om den tidigare! Det finns nu dessutom också en hel del som är textat på svenska på TedEd! Där finns det korta, animerade filmer om det mesta, riktade till elever i olika åldrar. (Du kan förstås också använda dem genom att stänga av ljudet och berätta på svenska om dina elever inte förstår engelska ännu om filmen inte har svensk text). Det går också att skapa lektionsupplägg på TedEd.

Här hittar du verktyget för textning. Klickar du på kugghjulet ser du vilka språk som finns tillgängliga.


På svenska
Filmer på svenska på Wikimedia
UR Skola
SLI
Flippat klassrum på Youtube

Tidigare inlägg om flippat klassrum
Här finns mina tidigare inlägg om flippat klassrum, med länkar till filmer



Safer Internet Day 2017, 7 februari

I år infaller Safer Internet Day 2017 den 7 februari. Hur man är säker på internet är förstås något vi bör arbeta med jämt, precis som allt annat vi gör för att lära våra elever att hantera livets utmaningar och faror, inte bara på internet. Här finns en del material du kan använda med dina elever! Det mesta riktar sig till mellan- och högstadiet, men mycket går att använda även för yngre barn. Jag skulle framför allt rekommendera delar av materialet ”Vilja veta” för de yngre barnen. Jag har också lagt till några länkar till material för föräldrar, som du till exempel kan dela ut på ett föräldramöte eller lägga i en klassblogg.

Lågstadiet-mellanstadiet-högstadiet


Vilja veta är ett bra material med lektionsförslag som tar ungefär en timme och riktar sig till mellanstadiet och högstadiet. Jag skulle dock absolut säga att du kan använda det med lågstadiebarn som använder internet också, kanske med lite modifikationer. Framför allt tror jag att tvåor och treor skull ta emot uppgiften att vara ”Gunnarssons barnbarn” med stor entusiasm! 😀

Mellanstadiet

Det här materialet från Medierådet har jag använt många gånger på mellanstadiet. Det är vanligtvis ett uppskattat material som ger upphov till många bra diskussioner. Jag har dock gjort ett eget upplägg, och inte riktigt följt instruktionerna i det. Själva materialet har dock fungerat bra. Vi har valt att använda diskussionskorten, till exempel, men vi har lagt till en mittenkategori, då eleverna oftast inte tycker att benämningen ”jag blir jättledsen” är bra. De har efterfrågat ett mellanläge. Vi har också använt korten med diskussioner om t.ex lösenord, varför man inte ska lämna ut information om sig själv osv, men fokuserat mer på vad man gör när det redan blivit fel. (Materialet finns även för högstadiet)

De yngsta barnen

Allmänt

MIK för mig

Här finns tidigare inlägg om internetanvändning i den här bloggen

Klassrumsdiskussioner


För dig som pedagog

Föräldrar



Här finns material från Medierådet som riktar sig till föräldrar! Tips: Mejla länken till föräldrarna eller lägg den på klassbloggen! Där finns även information om problematiskt spelande
/Sanna

Lektionsförslag: 27 januari, Förintelsens Minnesdag (uppdaterad)


På fredag, den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 

Med IKT har vi tillgång till en lång rad möjligheter att lära eleverna om förintelsen. Det går bland annat att besöka miljöerna via Google Maps. 
Om du undervisar yngre elever är det lämpligt att noga kontrollera sidor du tänkt att eleverna ska besöka innan. På sidor som riktar sig till äldre elever finns ofta väldigt starka bilder, som kan vara obehagliga för yngre barn. 

Ur lgr11, Kursplan i Historia:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

I årskurs 7-9:
Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950
  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följderFörtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.


Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”





Delar av en vacker, men sorglig bok, ”I never saw another butterfly” finns här.  ( http://www.slideshare.net/aahelpdesk/holocaust-butterfly) Det är barn som satt i koncentrationslägret Theresienstadt, som skrivit dikter och målat teckningar.
Lektionsförslag: Låt barnen välja varsin dikt eller målning och skriva en ny dikt eller göra en ny teckning till. Eller låt dem, utifrån de fakta som finns om barnen, skriva eller rita om hur de tror att barnets liv såg ut före, eller under andra världskriget. 

Även museet i Auschwitz har material för undervisning.

Där finns även panoramabilder och möjlighet till ett virtuellt besök i Auchwitz.

Här finns mer fakta om minnesdagen:
https://en.wikipedia.org/wiki/International_Holocaust_Remembrance_Day

På United States Holocaust Memorial Museum   finns lektionsförslag och mängder av material, med bilder

Där kan du också hitta material för onlineaktiviteter. Kräver dock Flash (dator).

Det finns också en sida på museet som heter Remember Me? , där information om barn fyllts i av efterlevande eller människor som minns dem.

Låt även eleverna söka på något namn, och se vilka människoöden som finns samlade i registren. Det går också att söka på de föreläsande förintelseöverlevare vi har i Sverige  i ovanstående register, och se den information som finns om var de satt. Allt blir lite verkligare om eleverna får söka på verkliga personer. De kan förstås också söka på barnen i diktboken från Theresienstadt.

På svenska finns det också gott om lektionsmaterial på Forum för Levande Historia:

På Forum för Levande Historia finns också lättlästa texter för utskrift etc
Där finns också ett seriealbum som går att ladda ner som PDF till eleverna. Seriealbumet berättar om Sofia Taikons uppleverlser under andra världskriget och efterkrigstiden. Materialet riktar sig till elever i åk 4-9. Det finns även en lärarhandledning. Rekommenderas!

Det finns också utskrivbara miniutställningar som ni kan skriva ut och visa på skolan, tex i biblioteket:

Det finns även en lärarhandledning till materialet,

Även på SO-rummet finns en mängd användbara länkar för att arbeta med förintelsen:

http://www.so-rummet.se/search/site/f%C3%B6rintelsen

Här finns intervjuer på svenska, med några av de överlevare som ofta föreläst på skolor, deltagit i tv-program osv:

Livia Fränkel https://www.youtube.com/watch?v=jtRAPO9WH6I
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=E3yUfSFizCk
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=6aGhOIZTJio
Mer om Hedi Fried https://www.youtube.com/channel/UCqt9i9s0zxDZSSLpYZZRWXA
Emerich Roth: https://www.youtube.com/watch?v=Yd6qMl4brgg Emerich Roth

Även UR har en rad filmer om förintelsen:

Här finns UR:s material om Förintelsen.

Svenska dialekter i Lgr 11- länktips och filmer


I klippet ovan testas Robert Gustafsson på olika svenska dialekter, på ett underhållande sätt. Videon kan vara ett av många sätt att visa elever på skillnaden mellan olika sätt att prata i vårt avlånga land. 

I svenskundervisningen ingår att prata om svenska dialekter. Om man inte har en uppsjö av dialekttalande kollegor kan det vara svårt att visa eleverna likheter och skillnader mellan dialekterna. De flesta barn känner igen skånska, men hur många vet att det finns många olika sorters skånska, till exempel? Ett barn vars hela familj kommer från samma ort, eller kanske inte alls från Sverige, eller som inte rest runt i landet kanske inte ens hört vissa dialekter, som till exempel gotländska.

Youtube-videon ovan visar 50 svenska dialekter, från söder till norr. Det han säger är totalt nonsens, och ska man lyssna på alla dialekterna blir man ganska trött i öronen, men det är intressanta skillnader och nyanser mellan dialekterna.

Man kan också hitta i stort sett alla avsnitt i serien ”Svenska dialektmysterier” med Fredrik Lindström på Youtube. Fantastiskt rolig och intressant serie! Här nedan finns till exempel avsnittet om dialekter i ”Gnällbältet”.

Några frågor man kan ställa till eleverna:

  • Finns det några likheter mellan olika dialekter?
  • Vad tror de skillnaderna mellan olika landsändars sätt att prata beror på?
  • Vilka är skillnaderna mellan dialekterna?
  • Hur låter det just där de själva bor?
  • Har de erfarenheter av andra dialekter? De kanske har familjemedlemmar eller släktingar som pratar en annan dialekt än de själva?
  • Tycker de att det är svårt att förstå någon dialekt? Varför?


Här finns ett lektionsmaterial från Språk och Folkminnen om dialekter i skolan. Materialet är för högstadiet, men kan användas ävensom lärarhandledning även i andra årskurser. På Språk och Folkminnens webbsida finns en hel del material om dialekter, och även möjlighet att lyssna på dialekter utifrån en karta!

Även här finns en mängd dialekter att lyssna på. Intressant är att det går att höra skillnaderna mellan olika generationer här också, vilket är ett bra underlag till diskussion med eleverna. Varför pratar olika generationer olika? Känner de igen det från sitt eget liv?

I DN finns en rolig frågesport med svenska dialektala ord. Jättesvårt!

Här finns intressanta artiklar i Språktidningen om dialekter!
En artikel i SVD om hur dialekterna dör ut.

Lgr 11, kursplan i svenska:


Årskurs 4−6 under rubriken Språkbruk:

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska.

Kunskapskrav:
Betyget E, C, A i slutet av årskurs 6: Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader i svenskan och närliggande språk

Årskurs 7−9 under rubriken Språkbruk:

  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. 
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. 
  •  Språkbruk genom tiderna. 

Ur kunskapskraven
Betyget E i slutet av årskurs 9:
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

International Pirate Day på måndag!

Jag hör till dem som tycker att det är roligt när det finns något extra att fira i vardagen. International Talk like a Pirate Day infaller den 19 september, det vill säga på måndag! Här finns lite info om bakgrunden till denna dag!

Livet i Bokstavslandet har gjort ett avsnitt om pirater och bokstaven P:

I filmen nedan kan du lära dig att prata som en pirat (på engelska):

Den här sidan kan du skriva in text på och få den ändrad till ”piratspråk”: www.Postlikeapirate.com

Här går det att göra piratnamn!
Här finns korta piratfilmer från Disney

Här finns utskrifter för att öva på att klippa.
Skriv ut och måla en egen skattkista.
Här finns målarbokssidor med pirater

Här finns tips på saker att göra i klassrummet under Talk like a Pirate Day.

Här finns en hel pinterestmapp med tips för Pirate Day i klassrummet.

Fakta:
Självklart kan man passa på att berätta fakta om vad pirater egentligen var- och är- för några. Missa inte att det står om kvinnliga pirater också på Wikipedia:
Wikipedia om pirater

Unga fakta, som tyvärr funkar dåligt på iPad, har också information om pirater här .
Även SO-rummet, har en hel del information om pirater.