Kahoot till Stora bokbytardagen

Imorgon är det Stora Bokbytardagen. Förra året gjorde jag en Kahoot till denna begivenhet, och den går förstås att använda även i år!

Här hittar du den!
Om du aldrig har använt Kahoot förut finns instruktioner i ett tidigare inlägg här.
Kahoot är ett användbart och roligt verktyg, som du kommer igång med fort. Jag har gjort en rad Kahoot du kan använda i undervisningen, till exempel om ordspråk, svåra ord, olika svenska högtider osv.

Här hittar du alla tidigare inlägg om Kahoot!

Surt sa räven, nära skjuter ingen hare, och så dansar råttorna på bordet…?

bildkälla:http://lajkat.se/att-svenska-ordsprak-bara-funkar-i-sverige/

På sistone har jag– både privat och i yrkeslivet– slagits av hur förvirrande språket blir om man inte förstår ordspråk och talesätt– eller om man använder dem fel. Vad menar människan egentligen…? Och varför förstod den inte vad jag just sa? Risken för missförstånd är helt enkelt stor om någon part i samtalet inte har ordspråken under kontroll. 🙂

Det är lätt att inse att vi emellanåt måste låta fullständigt galna, som till synes helt omotiverat slänger in en mening om en räv mitt i ett normalt samtal!?
 Många ordspråk och uttryck är också väldigt gamla, och kommer till exempel från bondepraktikan, och är därför ofta svåra att förstå även för barn och tonåringar med svenska som modersmål- och de kan vara fullständigt omöjliga att relatera till för någon som inte förstår var de kommer ifrån, rent språkhistoriskt, eller kulturellt.

Nästan hälften av Johannes skolas elever har ett annat modersmål än svenska. De allra flesta av dem pratar dock en svenska som inte avslöjar att det finns ett annat språk bakom. Det är därför lätt att glömma bort att just sån’t här- konstiga uttryck vi tar för givna- kan vara helt obegripliga för många av eleverna.

Ordspråk är ofta svåra att förstå i sin kompletta form, men om man inte kan den andra halvan av ett uttryck blir det ju dessutom fullständigt obegripligt. Varför säger den man pratar med plötsligt

  • ”surt sa räven…”?   
  • ”när man talar om trollen”?  
  • ”alla känner apan…”?  

En del ordspråk har också blivit fel längs vägen: ”Det ska böjas i tid…” har många gjort om till ”det ska börjas i tid”. Kan man fortsättningen: ”det som krokigt ska bli.” fattar man ju att första halvan ska BÖJAS inte börjas..

Så, nu har jag iallafall satt ihop en kahoot med halva ordspråk– och deras fortsättning, till att börja med. Du hittar kopplingarna till läroplanen här nedan. Ha så roligt i klassrummet!  🙂

Del 1 av ordspråksskolan!


Här kan du spela ordspråkskahooten

I klassrummet: Gör ordspråkskahooten som går ut på att komplettera första halvan av uttrycket med rätt slut. Diskutera efteråt- vilka tyckte eleverna var svåra? Har de hört dem förut? Vad betyder de?

Vad säger Lgr 11?

I den reviderade kursplanen i svenska står det bland annat:

”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.”

Ur centralt innehåll. Svenska åk 1-3:

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. 
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.  

Ur centralt innehåll: Svenska, Årskurs 4-6:

  •  Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. 
  •  Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  •  Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Lycka till!
/Sanna

Europeiska språkdagen 26 september!

Den 26 september infaller europeiska språkdagen, som instiftats av Europarådet i Strasbourg. Språkdagen har en egen hemsida, självklart på alla möjliga europeiska språk (med reservation för att minoritetsspråk kanske inte är med). Passa på att diskutera språk i klassrummet- eller ägna en lektion åt de nordiska språken!

 Där finns också en mängd länkar till roliga fakta om språk, lektionsförslag och annat du kan använda i klassrummet. Självklart kan det här användas andra dagar än just denna dag.

Det finns många lektionsförslag och massor av roligt material att använda!

Tips!

Varför inte t.ex passa på att klicka på våra skandinaviska grannländers språk i övre menyn, och låta eleverna jämföra skillnader och likheter? Enligt läroplanen ska alla elever i grundskolan få grundläggande kunskaper om nordiska språk och nordiskt kulturarv. Här kan du läsa vad Skolverket säger om undervisning i de nordiska språken. Där kan du också hitta en stor mängd material att arbeta med i klassrummet.

Du byter lätt språk genom att klicka på bokstäverna överst på sidan. Jättesmidigt sätt att jämföra olika språk!

Tvärslå- en nordisk ordbok

I Tvärslå kan du slå upp nordiska ord och jämföra dess likheter och olikheter!

Tvärslå är en tjänst som består av många sammanslagna ordböcker, och du kan både välja att ha ett källspråk- som här svenska till isländska, eller att slå upp bredare genom att bara skriva in och använda alla språken som källa och mål, och därigenom ges möjlighet att se flera språk samtidigt. Du kan också använda engelska ord (användbart för elever som kanske inte pratar så mycket svenska).
Låt eleverna jämföra och diskutera varför språken är likadana. Varför skiljer de sig? Vad tror de detta beror på? Förstår de andra nordiska språk? Varför tycker de att det är svårt, tex?

Här hittar du en rad tidigare inlägg om språk, och tips på hur du kan använda IKT i språkundervisningen!
(Av någon anledning hamnar bilderna snett på Blogger just nu… o_O Jag hoppas de åtgärdar det snart…)

Hur lär man sig ett nytt språk?

Jag har, som den språkentusiast jag är, funderat mycket över hur man egentligen lär sig ett nytt språk. Särskilt just nu, när jag kämpar med att försöka lära mig ett språk som har fri ordföljd. Utöver tipsen i ett tidigare inlägg har jag därför funderat mycket över hur man effektiviserar språkinlärning. 

För min del fungerar språkinlärning bäst om jag inte behöver blanda in mitt eget-eller något annat språk- alls, Det fungerar bäst för mig när jag får lära mig på samma sätt som man lär sig sitt modersmål, alltså. Därför är t.ex sidor som babadum jättebra för glosinlärning, tycker jag. Man får se en bild och hör eller läser ordet- utan att behöva ta vägen via svenska eller engelska. Enda nackdelen är att det ibland är väldigt svårt att veta vad bilden egentligen föreställer, och om man lär sig ordet för blomma- eller ordet på en särskild sorts blomma. (Den som uppfinner en app som fokuserar på verb istället för att fylla huvudet med substantiv kommer dessutom att bli min favoritperson!)

Nytt språk på sex månader?

Samma sak anser Chris Lonsdale i ett TED Talk om hur man kan lära sig ett nytt språk på sex månader. Han säger många tänkvärda saker om hur man lär sig överhuvudtaget, och jag tycker föredraget är sevärt även om man inte undervisar i språk, eller vill lära sig ett nytt sådant. Det han säger är också tillämpbart på hur vi lär oss andra saker i livet och i skolan. Om man använder de principer han talar om påverkar det också hur man lär ut nya ord på modersmålet, stavning, nya begrepp i fysik och matematik osv.

Hur kan man då dra nytta av det här genom att använda IKT?
Det finns mängder av sätt att använda detta. Du kan till exempel

  • Låta eleverna göra presentationer
  • Skriva svar på enkla frågor de hittar på till varandra 
  • Göra filmer där de pratar språket de lär sig
  • Göra flashcards
  • Eller helt enkelt genom att låta dem gå ut och fota allt de ser i sin omedelbara omgivning på skolan, och sedan med hjälp av tex Pages eller Book Creator göra sin egen ordbok. I Book Creator kan de även spela in ljudet för hur ordet låter!
  • I svenskundervisningen kan de göra samma sak med svåra ord eller ordklasser.

Det finns för övrigt mängder med sidor på nätet att öva glosor på. Allt från Sanoma Utbildnings sida Övningsmästaren , https://glosor.eu/ Glosboken (betaltjänst) Läxor.nu och elevspel till diverse appar, som t.ex glosappen,

Minnesmästare berättar på svenska

Här finns också ett föredrag på svenska om hur man lär sig ett språk fort, med Mattias Ribbing, som bland annat deltog i Minnes-VM 2012.. Där blev han första svensk någonsin att få titeln ”Grand Master of Memory”, efter att ha memorerat över 1000 siffror i rätt ordning på en timme

Tala långsammare…

Om man tycker att de pratar för fort i en youtubevideo finns det ibland möjlighet att sänka hastigheten- på Ted Talks kan du också ofta välja att få textning. Perfekt om du vill visa eleverna ett Ted Talk men oroar dig över om de klarar av att följa med på engelska!
Klicka på kugghjulet- inringat på bilden- och välj språk och hastighet där. Om det är ett klipp som du inte kan välja dessa inställningar på finns inte lika många val i den meny som fälls ut av kugghjulet.

Klicka på det inringade kugghjulet för att välja textning eller långsammare uppspelning!



Bonustips! Om du undervisar nyanlända elever: Missa inte Filmtegration som är en specialanpassad version av C Mores filmplattform, tänkt att användas för språkundervisning av just nyanlända elever!

Glosor eller grammatik? Öva språk med IKT!

Ett dilemma när man lär sig språk är just att det kräver en del nötande av ord och fraser. Många elever tycker att det är roligare att göra om det innehåller ett spelmoment- där de får poäng eller tjänar liv i spelet när de gör framsteg, till exempel. Det kan också vara ett sätt att utnyttja tidsluckor mellan aktiviteter i väntan på klasskompisar som inte är färdiga, att till exempel passa på att lära sig ett gäng nya glosor! Här är några favoriter:

Duolingo


Duolingo är min absoluta favorit, och jag använder den frekvent själv. Duolingo är gratis och har ett oerhört stort antal språk att välja mellan. De flesta kurserna utgår från engelska som ”startspråk”, vilket gör att du behöver vara hyfsad på engelska, annars får du fel i översättningsexemplen.
Använder du appen (finns även för android) har du tre liv (hjärtan) att använda varje dag på lektionsuppgifter. När du förbrukat dem– genom att göra fel– kan du få nya genom att öva i appen (Klicka på Practice! Där kan du öva hur mycket som helst utan att förbruka hjärtan!), genom att växla in Lingots, som är appens valuta, vänta några timmar, eller genom att helt enkelt betala en summa om du är otålig. (Det har jag inte testat.)

Appen är lite annorlunda uppbyggd än webbsidan. Du är dock inloggad på samma konto och sparar dina framsteg hela tiden.
På datorn kan du däremot göra fel hur mycket du vill. En annan skillnad är att du i appen ibland drar in ”rätt ord” i skrivövningarna, medan du i datorn måste skriva in dem korrekt. Jag upplever själv att datorversionen kräver mer engagemang av mig. Det kan vara en utmaning när man skriver på ett språk som har tecken vi inte använder på svenska, och därför inte har på tangentbordet. De har dock löst det genom att bokstäverna finns på webbsidan, så att du kan klicka in dem i din text. Alla exempel går att få upplästa, vilket är jättebra. På en del språk är detta gjort med talsyntes, men för en del andra språk är exemplen inspelade. (Eftersom jag bara använt Duolingo på ungerska, som är ett av de inlästa språken, kan jag inte uttala mig om kvaliteten på talsyntesen på andra språk.)

Man kan inte gå vidare till nästa moment förrän man klarat av det tidigare.

Nya ord markeras med gult, och alla underprickade ord kan du få information om ifall du håller muspekaren över dem.

Duolingo varvar skrivövningar med övningar där du ska lyssna, och du kan inte komma vidare till nästa nivå förrän du klarat den tidigare. I appen kan du också ställa in att tex bara få skriftliga övningar, vilket är bra om du tex sitter på en buss utan hörlurar.

Om du redan har grundläggande kunskaper i ett språk kan du börja med ett nivåtest, så placeras du in på en lämplig nivå och slipper harva dig igenom för lätta uppgifter. Varje nivå tar relativt lång tid att arbeta sig igenom, och jag, som efter testet fick börja på nivå fem och generellt har lätt för språk har efter ett halvår inte kommit längre än till nivå 10, trots att jag pluggat relativt målmedvetet varje vecka– ofta till och med varje dag. (Kan också bero på att språket är helt omöjligt…)
Kurserna är roliga, varierade och pedagogiskt uppbyggda, även om det emellanåt kan vara lite bisarra meningsexempel. Mina ungerska vänner tycker till exempel att mina kunskaper om flygande förskollärare är minst sagt underhållande, och jag väntar med spänning på den dag jag kommer behöva säga att åttio förskollärare flög ut genom fönstret och ut över staden. 😉 Ett minus är att de engelska exemplen man ska översätta till ibland inte känns helt vettiga, så ibland får man fel för något och får lära sig ett språkligt ologiskt svar de är ute efter. Det är dock ett väldigt litet problem på det stora hela.

De gula markeringarna visar är det är dags att öva på en kategori igen. När du inte övat på ett moment på ett tag tappar du markeringar. och behöver repetera för att få tillbaka dem

I appen slipper du ibland skriva själv, och väljer och drar rätt ord till rätt plats.
Du får fler ord än du behöver och behöver konstruera meningen korrekt.

Här ser du också bokstäverna du kan använda för tecken som inte finns på svenskt tangentbord.

Duolingo är helt klart en superbra sida! Beroendeframkallande för språknördar, om inte annat! Kan också användas för att låta elever öva på uppgifter, eller lösa uppgifter tillsammans i klassen, eller för att hämta inspiration till hur man kan jobba med språkinlärning.
Och om man som jag, kämpar med att lära sig ungerska som både är ovanligt och hör till en annan språkstam än den egna och därför har begränsad tillgång till ungrare att fråga som pratar engelska eller svenska, är det guld värt att det även finns ett frågeforum där folk oftast redan hunnit fråga precis de saker man själv undrar- och fått svar av modersmålstalande.

Nya moment har också en kort förklaring under ”Tips and Notes”.

Informationen kan både vara generell…

…eller mer specialiserad på det du övar just då.

Du kan sätta ett poängmål, som du förväntas uppnå varje dag, och då får du också mejl med påminnelser. 

3) Ba Ba Dum

Domare. På ungerska. Men du kan också byta till något av de andra cirka tjugo språken.
Här är ytterligare en rolig språksida, som jag fick tips om för ett tag sedan av spanskläraren Margareta! Även här använder jag den för att öva ungerska, men som du kan se av kartbilderna ovan finns otroligt många språk på BabaDum. En fördel med BaBaDum är att du inte behöver lära dig språket via ett annat språk. Du lär dig helt enkelt vad varje ord heter på originalspråket.

Här varvas ord och bilder, och du kan ställa in om du ska höra ordet eller se det osv. Ibland är illustrationerna lite svåra att förstå, och sidan översätter inte orden, så vet du inte får du gissa, men den visar efteråt vilket som var rätt om du gissade fel. Det som irriterat mig lite är när det till exempel är en bild på en skalbagge, och ett ord, och man inte vet om det ordet betyder skalbagge i stort, eller om det är insekt, eller kanske just den arten av skalbaggar… Det underlättar därför avsevärt att kunna ganska många ord från början och mest behöva öva på dem, men det går absolut att upptäcka en hel del nya ord också, på ett relativt avslappnat sätt.

Det finns olika varianter, och du väljer i övre högra hörnet vilket sätt du vill öva på.

Du kan få flera skrivna alternativ.

Du kan välja att endast lyssna på ordet innan du väljer vilket alternativ du tror att det betyder.

Du kan också få bokstäverna i oordning, och stava ordet.

När den visar illustrationer av verb är det däremot väldigt svårt att veta vad det är för ord utifrån illustrationerna. Sidan är dock rätt rolig och ett bra sätt att relativt passivt nöta in nya ord på. Du loggar in och dina framsteg sparas. Rätt svar ger poäng, fel svar drar bort poäng. Finns inte som app, men du kan spara ner den på hemskärmen.

En liten disclaimer bara: Det finns väldigt många ord att välja på. På svenska sägs orden ibland med lite lustigt uttal, och det finns risk att det är så på fler språk. Det är ju lite svårt att avgöra om man inte pratar språket själv…

Lycka till!/Sanna

Påsk-kahoot med frågor om påskens traditioner.

 Påskkahoot!

Påsken närmar sig, och då kan det passa bra med en påskkahoot! 

Här finns alla tidigare inlägg om kahoot! Där kan du hitta kahooter om andra saker, men också instruktioner för hur man gör, om du tidigare inte provat Kahoot i klassrummet. (Och om du inte har det- gör det! Det är lätt, praktiskt och kul!)

Grammatikdagen 17 mars!


Grammatikdagen infaller på fredag den 17 mars 2017
Vad säger Lgr 11 om grammatik…?
Egentligen innehåller ju alla delar av språket grammatik. Man kan helt enkelt inte göra sig förstådd utan grundläggande grammatiska kunskaper, och alla mål och allt centralt innehåll kräver grammatik, men det finns förstås även upptaget som ett eget område. För mig, som utöver att vara IKT-pedagog dessutom är journalist, är grammatik förstås en helig ko, och något jag gärna ägnar tid åt, inte bara på svenska. Att förstå sitt eget språks grammatik är ju också en förutsättning för att kunna tillägna sig andra språk.

Här har jag gjort en översikt över vad det egentligen står i språkämnena om grammatik, och sammanfattat några förslag på saker du kan göra i klassrummet- med IKT-för att fira att det är grammatikdagen!

Ur Lgr 11, svenska, syfte:
”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.”
”Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.”

Centralt innehåll, åk 4-6:

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

 Ur det centrala innehållet i engelska, åk 4-6:

Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
 

Ur det centrala innehålllet i Moderna språk, åk 4-9:

 Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.

Så vad kan man göra i klassrummet?

Det finns roliga filmer på UR om grammatik! Missa inte Grammatikbolaget ! Det finns filmer om alla ordklasser, särskrivning etc. Humoristiska, men informativa. HÄR finns alla avsnitt!

Du kan få fler grammatiktips på Grammatikdagen . Där finns också tips på aktiviteter i klassrummet.

Andra tips på saker du kan göra med IKT och grammatik:

Låt eleverna skriva fejkade sms här eller här– visa klasskompisarna, och diskutera: Är det viktigt hur man skriver? Beror det på vem man skriver till? Skriver man olika till olika människor? Hur uppfattas ett meddelande där grammatiken inte är korrekt? Bryr de sig om hur de formulerar sig- varför/varför inte?
Andra aktiviteter:
Tankekartor i Popplet Lite
  • Låt eleverna göra Popplets (tankekartor, se bilden ovan), med en ordklass i mitten, och ord eller ordklassens egenskaper i bubblor runtomkring. (Appen Popplet Lite är gratis, och går att göra en tankekarta i taget med.)
  • Projicera en text på tavlan. Be eleverna komma fram och ringa in varsitt verb, substantiv eller adjektiv, tex, eller dela in dem i grupper som får i uppdrag att ringa in varsin ordklass med olika färger. En fördel med att projicera direkt på tavlan är ju att det går att skriva och ringa in framme på tavlan, jämfört med om du delar ut papper.
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin film,som de redigerar i iMovie, för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Det går även att använda trailers i iMovie, om man vill att de ska vara mer styrda i sin utformning.
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin låt för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Bestäm ett antal välkända melodier i förväg, som de kan välja på att ha som grund, tex Bä, bä vita lamm, här kommer Pippi Långstrump eller någon liknande som du är säker på att dina elever kan. Ge dem i uppdrag att spela in sin sång i Garageband. Har ni tid: Låt eleverna spela in en musikvideo, där de lägger till sin egen sång på klippet i iMovie. (Om ni vill jobba under en längre period kan de göra egna låtar i Garageband också, men det är ett stort projekt.)
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin film,som de redigerar i iMovie, för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Det går även att använda trailers i iMovie, om man vill att de ska vara mer styrda i sin utformning.
  • Gör en Answergarden där du låter eleverna skicka in ord av en särskild ordklass, så ser du om de verkar kunna skilja på ordklasserna. Här finns mina instruktioner för hur du använder Answergarden!

Tips! 

En bra sida om man har funderingar kring hur en sak ska skrivas på korrekt svenska är myndigheten Institutet för språk och folkminnens sida. I Frågelådan finns en mängd matnyttigt- och det går också att skicka in frågor!
Såhär kan det till exempel se ut. Perfekt tillfälle att låta eleverna söka bland frågor- och diskutera!
Exempel på fråga och svar i Institutet för språk och folkminnens frågelåda! 

Nytt år, nya böcker?

Då är det 2017 nu, alltså! Jag har under julen blivit påmind om hur viktigt det är med ett stort ordförråd, då vår åttaåring plöjt Harry Potter. Det är många konstiga ord i Harry Potter för en åttaåring. ”Livselixir” och ”åtlöje”, till exempel… Frågorna har varit många. Därför funderar jag lite extra över vad man kan göra digitalt för att hjälpa eleverna att lära sig nya ord.(Alla har ju dessutom inte föräldrar hemma som kan svara på alla de där frågorna, ett viktigt uppdrag för skolan att kompensera för det!) Det tveklöst överlägsna är ju förstås att läsa skönlitteratur. En del elever har dock svårt att hitta något att läsa- och en del läser ut allt så fort att det är svårt att hitta på något nytt åt dem. På Provläs kan du och dina elever provläsa mängder av svenska böcker inom olika genrer, och se om de passar dig eller dina elever! Utdragen är av varierande längd, men i vissa fall ganska långa. Läs, kolla om boken finns på biblioteket eller önska den!

Du kan självklart också använda utdragen som inspiration för andra aktiviteter i klassrummet. Låt eleverna skriva en egen fortsättning på texten, till exempel!

Här kan du till exempel provläsa en del av Adam & Eva!

Du kan läsa de första 15 sidorna i boken.

//Sanna

Julkalender för lärare- del 3: Ordjakt med julord- lektionsförslag med IKT


Att skapa nya ord av ett befintligt utbud av bokstäver väcker kreativiteten, och skapar också ett tillfälle att diskutera hur saker och ting faktiskt stavas, eller vad som definierar ett substantiv, verb eller adjektiv, till exempel. Dela in eleverna i små grupper, skriv ut dokumentet med uppgiften, och ta sedan itu med den lilla IKT-förberedelsen du behöver göra. Du kan också, för enkelhet skull välja att en av grupperna istället för att samla ord är poängräknare. Varje nytt ord ger 1 poäng. Laget med flest poäng vinner. Lämpligt är att utse sig själv till domare. (Du kan förstås byta ut att leta substantiv i mitt förslag nedan mot att leta någon annan ordklass…) 

 Länk till dokument med julordsuppgift för utskrift
Klicka på länken i texten så kommer du till det här dokumentet som pdf, så du kan skriva ut det.


I den här aktiviteten ska du också få börja med att skapa en kommunikationsyta på Todays Meet. Todays meet har en betalfunktion för skolor, men det funkar utmärkt att använda den vanliga gratisfunktionen för den här aktiviteten. Jag använder själv gratiskontot.

Börja med att gå till Todaysmeet.com . Skapa ett konto genom att ange din mejladress och ett lösenord. 
Skapa sedan ett rum för aktiviteten. Adressen till ditt rum blir sedan todaysmeet.com/ordet-du-valde, så välj något som är enkelt att skriva in. Jag har valt ”julord” i den här aktiviteten, vilket gör att todaysmeet.com/julord är adressen till min aktivitet. Det är med andra ord redan taget, men du kan förstås hitta på något liknande. 😉 Du kan också klicka på länken i ”tools” för att få en kort länk med adressen. Den kan dock ibland vara lite krånglig med bokstäver och siffror huller om buller.

Välj namn och hur länge rummet ska fungera.

Du kan välja att visa sidan i projektorvy, och också att få en QR-kod till din sida. Du kan också klicka i att det ska vara färgmarkering mellan inläggen (rekommenderas).
I QR-läget kan du välja hur stor koden ska vara, och också högerklicka och spara den, tex för utskrift.



För att skriva i gruppen går eleverna till adressen till rummet, fyller i ett namn på ”nickname” och klickar på ”join”. Easy-peasy! Sedan kan de skriva för fullt! Ett bra knep är att under tools välja att deltagargrupperna ska vara separerade med färg, så ser ni lättare vilka som skrivit vad.



Ur det centrala innehållet i Lgr11 i Svenska:
Åk 4-6:

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.


Uppgift till grupperna:
Hur många substantiv kan du skapa av bokstäver från julorden nedan?


Regler:
  • Du får bara använda varje bokstav en gång.
  • Orden måste ha minst tre bokstäver.
  • Orden får inte vara egennamn.
Ord:
Jultomte
Luciatåg
Adventskalender
Lussekatt
Pepparkakor
Stjärngosse

/Sanna