Kahoot till Stora bokbytardagen

Imorgon är det Stora Bokbytardagen. Förra året gjorde jag en Kahoot till denna begivenhet, och den går förstås att använda även i år!

Här hittar du den!
Om du aldrig har använt Kahoot förut finns instruktioner i ett tidigare inlägg här.
Kahoot är ett användbart och roligt verktyg, som du kommer igång med fort. Jag har gjort en rad Kahoot du kan använda i undervisningen, till exempel om ordspråk, svåra ord, olika svenska högtider osv.

Här hittar du alla tidigare inlägg om Kahoot!

Surt sa räven, nära skjuter ingen hare, och så dansar råttorna på bordet…?

bildkälla:http://lajkat.se/att-svenska-ordsprak-bara-funkar-i-sverige/

På sistone har jag– både privat och i yrkeslivet– slagits av hur förvirrande språket blir om man inte förstår ordspråk och talesätt– eller om man använder dem fel. Vad menar människan egentligen…? Och varför förstod den inte vad jag just sa? Risken för missförstånd är helt enkelt stor om någon part i samtalet inte har ordspråken under kontroll. 🙂

Det är lätt att inse att vi emellanåt måste låta fullständigt galna, som till synes helt omotiverat slänger in en mening om en räv mitt i ett normalt samtal!?
 Många ordspråk och uttryck är också väldigt gamla, och kommer till exempel från bondepraktikan, och är därför ofta svåra att förstå även för barn och tonåringar med svenska som modersmål- och de kan vara fullständigt omöjliga att relatera till för någon som inte förstår var de kommer ifrån, rent språkhistoriskt, eller kulturellt.

Nästan hälften av Johannes skolas elever har ett annat modersmål än svenska. De allra flesta av dem pratar dock en svenska som inte avslöjar att det finns ett annat språk bakom. Det är därför lätt att glömma bort att just sån’t här- konstiga uttryck vi tar för givna- kan vara helt obegripliga för många av eleverna.

Ordspråk är ofta svåra att förstå i sin kompletta form, men om man inte kan den andra halvan av ett uttryck blir det ju dessutom fullständigt obegripligt. Varför säger den man pratar med plötsligt

  • ”surt sa räven…”?   
  • ”när man talar om trollen”?  
  • ”alla känner apan…”?  

En del ordspråk har också blivit fel längs vägen: ”Det ska böjas i tid…” har många gjort om till ”det ska börjas i tid”. Kan man fortsättningen: ”det som krokigt ska bli.” fattar man ju att första halvan ska BÖJAS inte börjas..

Så, nu har jag iallafall satt ihop en kahoot med halva ordspråk– och deras fortsättning, till att börja med. Du hittar kopplingarna till läroplanen här nedan. Ha så roligt i klassrummet!  🙂

Del 1 av ordspråksskolan!


Här kan du spela ordspråkskahooten

I klassrummet: Gör ordspråkskahooten som går ut på att komplettera första halvan av uttrycket med rätt slut. Diskutera efteråt- vilka tyckte eleverna var svåra? Har de hört dem förut? Vad betyder de?

Vad säger Lgr 11?

I den reviderade kursplanen i svenska står det bland annat:

”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.”

Ur centralt innehåll. Svenska åk 1-3:

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. 
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.  

Ur centralt innehåll: Svenska, Årskurs 4-6:

  •  Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. 
  •  Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  •  Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Lycka till!
/Sanna

Lektionsförslag till Halloween (upphovsrätt, spökhistorier, kahoots mm)

Alla lärares kaffekopp denna vecka?
Foto: @heftiba, Pixabay

Halloween närmar sig. Det finns en rad aktiviteter i Lgr 11 som kan kopplas till traditioner och högtider- både egna sådana och sådana vi lånat från andra länder, och införlivat med våra egna traditioner. Här kommer lite förslag, med kopplingar till Lgr 11, på hur du kan använda IKT i klassrummet inför Halloween.

Kahoot har redan en stor andel halloweenkahoots, framför allt på engelska. Här hittar du till exempel Kahoots eget konto för quiz med historieanknytning, såsom tex traditioner. Där finns i skrivande stund tre kahoots på engelska om Halloween. Lite för knepigt för yngre barn, men bra språkträning för äldre barn.

Om du vill testa en kahoot innan du använder den med dina elever kan du alltid snabbt läsa frågorna och svaren genom att klicka upp kahooten och klicka på ”Show answers”, som står efter varje fråga se svårighetsnivån (obs: Du måste vara inloggad för att ovanstående ska fungera).

Halloweenvokabulär- för svårt för de yngsta, men en spännande utmaning för äldre elever på mellanstadiet (och uppåt)

Om du vill att dina elever ska öva på halloweenvokabulär finns en bra kahoot här!


Här finns en bra kahoot på svenska, som visserligen anges passa från högstadiet, men jag tror absolut att elever från åk 3 och uppåt skulle klara av den om de fick jobba i grupp till exempel. Kan man inte redan svaren kan man ju använde dem för att lära sig mer om halloween!

Här finns alla tidigare inlägg om/instruktioner för Kahoots.


I lgr 11 står det bland annat att eleven ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”. Här kan vi både fokusera på kommunikation och skapande, till exempel:

åk 1-3: 

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.


Bildanalys:

• Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.


åk 4-6:

Redskap för bildframställning:

• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

Bildanalys:• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
Engelska
åk 1-3:
Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används. 
åk 4-6:
Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används. 

Lektionsförslag

Reklamposter

  • Skapa en reklamposter för skolans halloweenfirande, på iPad. Du kan använda en bildbehandlingsapp- tex någon av Photoshops appar eller Snapseed- eller ritappar, till exempel . Du kan också använda webbstjänster som exempelvis Canva.com (Gratis, men kräver inloggning och skapande av konto. På deras sida med mallar kan du hitta mängder av inspirerande posters och layouter. Där kan du för övrigt även hitta mallar för klasscheman och bokmärken etc.)
  • Postern ska innehålla alla regler för vad man får/inte får klä ut sig till.
  • Gratis, royaltyfria bilder kan dina elever till exempel hitta på www.pixabay.com/ eller https://unsplash.com/

Diskutera: 
Varför kan en poster inte se ut hur som helst? (Diskutera målgrupper och olika åldrar på skolan osv)
Var kan man hitta bilder man får använda? (Bra information finns här till exempel. Här finns också beskrivning av olika licenser som ofta används på internet.)  
Foto: Pixabay

Spökhistoria eller bildinspiration

Låt eleverna skriva en humoristisk spökhistoria- på svenska eller engelska- och spela in den som podcast i Garageband och därefter lägga på bakgrundsmusik och ljud (även detta i Garageband). Bestäm i förväg med eleverna exakt hur läskiga saker får vara, så de inte skrämmer slag på varandra. (Man vill helst inte att eleverna skriver en egen version av motorsågsmassakern i skolan…) Ett sätt att göra en ofarlig spökhistoria kan till exempel vara att låta dem skriva en spökhistoria med en twist- ungefär som den gamla ”blodet-droppar-historien” där blodet visade sig komma från en blodapelsin eller något liknande. Här finns en manual på engelska för Garageband. 
Storybird kan du hitta fantastiska bilder för halloweeninspiration- antingen för att skapa egna, eller för att skriva halloweenberättelser– eller låta eleverna logga in och skriva egna berättelser. (Storybird kräver elevinloggning. Läs mer om hur Storybird fungerar här.)
Illustration: Pixabay

Skypa med en klass på en annan skola- tex i ett annat land

Varför inte prova Mystery Skype, till och med? Det finns många lärare som är med i facebookgrupper för IKT-användning på nätet. Släng ut förfrågan där för att hitta någon klass att skypa med!
Låt eleverna förbereda frågor: Hur firar de halloween på den andra skolan? Var ligger den? Klär de ut sig? Går de runt och ringer på folks dörrar på kvällen på Halloween? 
Sist men inte minst: Halloween infaller alltid den 31 oktober. Lär barnen skillnaden mellan Halloween och vår egen Alla helgons dag, som infaller den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november. Här kan du hitta mer information om skillnaden mellan de två dagarna.
Lycka till!
/Sanna

Europeiska språkdagen 26 september!

Den 26 september infaller europeiska språkdagen, som instiftats av Europarådet i Strasbourg. Språkdagen har en egen hemsida, självklart på alla möjliga europeiska språk (med reservation för att minoritetsspråk kanske inte är med). Passa på att diskutera språk i klassrummet- eller ägna en lektion åt de nordiska språken!

 Där finns också en mängd länkar till roliga fakta om språk, lektionsförslag och annat du kan använda i klassrummet. Självklart kan det här användas andra dagar än just denna dag.

Det finns många lektionsförslag och massor av roligt material att använda!

Tips!

Varför inte t.ex passa på att klicka på våra skandinaviska grannländers språk i övre menyn, och låta eleverna jämföra skillnader och likheter? Enligt läroplanen ska alla elever i grundskolan få grundläggande kunskaper om nordiska språk och nordiskt kulturarv. Här kan du läsa vad Skolverket säger om undervisning i de nordiska språken. Där kan du också hitta en stor mängd material att arbeta med i klassrummet.

Du byter lätt språk genom att klicka på bokstäverna överst på sidan. Jättesmidigt sätt att jämföra olika språk!

Tvärslå- en nordisk ordbok

I Tvärslå kan du slå upp nordiska ord och jämföra dess likheter och olikheter!

Tvärslå är en tjänst som består av många sammanslagna ordböcker, och du kan både välja att ha ett källspråk- som här svenska till isländska, eller att slå upp bredare genom att bara skriva in och använda alla språken som källa och mål, och därigenom ges möjlighet att se flera språk samtidigt. Du kan också använda engelska ord (användbart för elever som kanske inte pratar så mycket svenska).
Låt eleverna jämföra och diskutera varför språken är likadana. Varför skiljer de sig? Vad tror de detta beror på? Förstår de andra nordiska språk? Varför tycker de att det är svårt, tex?

Här hittar du en rad tidigare inlägg om språk, och tips på hur du kan använda IKT i språkundervisningen!
(Av någon anledning hamnar bilderna snett på Blogger just nu… o_O Jag hoppas de åtgärdar det snart…)

Hur lär man sig ett nytt språk?

Jag har, som den språkentusiast jag är, funderat mycket över hur man egentligen lär sig ett nytt språk. Särskilt just nu, när jag kämpar med att försöka lära mig ett språk som har fri ordföljd. Utöver tipsen i ett tidigare inlägg har jag därför funderat mycket över hur man effektiviserar språkinlärning. 

För min del fungerar språkinlärning bäst om jag inte behöver blanda in mitt eget-eller något annat språk- alls, Det fungerar bäst för mig när jag får lära mig på samma sätt som man lär sig sitt modersmål, alltså. Därför är t.ex sidor som babadum jättebra för glosinlärning, tycker jag. Man får se en bild och hör eller läser ordet- utan att behöva ta vägen via svenska eller engelska. Enda nackdelen är att det ibland är väldigt svårt att veta vad bilden egentligen föreställer, och om man lär sig ordet för blomma- eller ordet på en särskild sorts blomma. (Den som uppfinner en app som fokuserar på verb istället för att fylla huvudet med substantiv kommer dessutom att bli min favoritperson!)

Nytt språk på sex månader?

Samma sak anser Chris Lonsdale i ett TED Talk om hur man kan lära sig ett nytt språk på sex månader. Han säger många tänkvärda saker om hur man lär sig överhuvudtaget, och jag tycker föredraget är sevärt även om man inte undervisar i språk, eller vill lära sig ett nytt sådant. Det han säger är också tillämpbart på hur vi lär oss andra saker i livet och i skolan. Om man använder de principer han talar om påverkar det också hur man lär ut nya ord på modersmålet, stavning, nya begrepp i fysik och matematik osv.

Hur kan man då dra nytta av det här genom att använda IKT?
Det finns mängder av sätt att använda detta. Du kan till exempel

  • Låta eleverna göra presentationer
  • Skriva svar på enkla frågor de hittar på till varandra 
  • Göra filmer där de pratar språket de lär sig
  • Göra flashcards
  • Eller helt enkelt genom att låta dem gå ut och fota allt de ser i sin omedelbara omgivning på skolan, och sedan med hjälp av tex Pages eller Book Creator göra sin egen ordbok. I Book Creator kan de även spela in ljudet för hur ordet låter!
  • I svenskundervisningen kan de göra samma sak med svåra ord eller ordklasser.

Det finns för övrigt mängder med sidor på nätet att öva glosor på. Allt från Sanoma Utbildnings sida Övningsmästaren , https://glosor.eu/ Glosboken (betaltjänst) Läxor.nu och elevspel till diverse appar, som t.ex glosappen,

Minnesmästare berättar på svenska

Här finns också ett föredrag på svenska om hur man lär sig ett språk fort, med Mattias Ribbing, som bland annat deltog i Minnes-VM 2012.. Där blev han första svensk någonsin att få titeln ”Grand Master of Memory”, efter att ha memorerat över 1000 siffror i rätt ordning på en timme

Tala långsammare…

Om man tycker att de pratar för fort i en youtubevideo finns det ibland möjlighet att sänka hastigheten- på Ted Talks kan du också ofta välja att få textning. Perfekt om du vill visa eleverna ett Ted Talk men oroar dig över om de klarar av att följa med på engelska!
Klicka på kugghjulet- inringat på bilden- och välj språk och hastighet där. Om det är ett klipp som du inte kan välja dessa inställningar på finns inte lika många val i den meny som fälls ut av kugghjulet.

Klicka på det inringade kugghjulet för att välja textning eller långsammare uppspelning!



Bonustips! Om du undervisar nyanlända elever: Missa inte Filmtegration som är en specialanpassad version av C Mores filmplattform, tänkt att användas för språkundervisning av just nyanlända elever!

Påsk-kahoot med frågor om påskens traditioner.

 Påskkahoot!

Påsken närmar sig, och då kan det passa bra med en påskkahoot! 

Här finns alla tidigare inlägg om kahoot! Där kan du hitta kahooter om andra saker, men också instruktioner för hur man gör, om du tidigare inte provat Kahoot i klassrummet. (Och om du inte har det- gör det! Det är lätt, praktiskt och kul!)

Grammatikdagen 17 mars!


Grammatikdagen infaller på fredag den 17 mars 2017
Vad säger Lgr 11 om grammatik…?
Egentligen innehåller ju alla delar av språket grammatik. Man kan helt enkelt inte göra sig förstådd utan grundläggande grammatiska kunskaper, och alla mål och allt centralt innehåll kräver grammatik, men det finns förstås även upptaget som ett eget område. För mig, som utöver att vara IKT-pedagog dessutom är journalist, är grammatik förstås en helig ko, och något jag gärna ägnar tid åt, inte bara på svenska. Att förstå sitt eget språks grammatik är ju också en förutsättning för att kunna tillägna sig andra språk.

Här har jag gjort en översikt över vad det egentligen står i språkämnena om grammatik, och sammanfattat några förslag på saker du kan göra i klassrummet- med IKT-för att fira att det är grammatikdagen!

Ur Lgr 11, svenska, syfte:
”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.”
”Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.”

Centralt innehåll, åk 4-6:

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

 Ur det centrala innehållet i engelska, åk 4-6:

Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
 

Ur det centrala innehålllet i Moderna språk, åk 4-9:

 Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.

Så vad kan man göra i klassrummet?

Det finns roliga filmer på UR om grammatik! Missa inte Grammatikbolaget ! Det finns filmer om alla ordklasser, särskrivning etc. Humoristiska, men informativa. HÄR finns alla avsnitt!

Du kan få fler grammatiktips på Grammatikdagen . Där finns också tips på aktiviteter i klassrummet.

Andra tips på saker du kan göra med IKT och grammatik:

Låt eleverna skriva fejkade sms här eller här– visa klasskompisarna, och diskutera: Är det viktigt hur man skriver? Beror det på vem man skriver till? Skriver man olika till olika människor? Hur uppfattas ett meddelande där grammatiken inte är korrekt? Bryr de sig om hur de formulerar sig- varför/varför inte?
Andra aktiviteter:
Tankekartor i Popplet Lite
  • Låt eleverna göra Popplets (tankekartor, se bilden ovan), med en ordklass i mitten, och ord eller ordklassens egenskaper i bubblor runtomkring. (Appen Popplet Lite är gratis, och går att göra en tankekarta i taget med.)
  • Projicera en text på tavlan. Be eleverna komma fram och ringa in varsitt verb, substantiv eller adjektiv, tex, eller dela in dem i grupper som får i uppdrag att ringa in varsin ordklass med olika färger. En fördel med att projicera direkt på tavlan är ju att det går att skriva och ringa in framme på tavlan, jämfört med om du delar ut papper.
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin film,som de redigerar i iMovie, för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Det går även att använda trailers i iMovie, om man vill att de ska vara mer styrda i sin utformning.
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin låt för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Bestäm ett antal välkända melodier i förväg, som de kan välja på att ha som grund, tex Bä, bä vita lamm, här kommer Pippi Långstrump eller någon liknande som du är säker på att dina elever kan. Ge dem i uppdrag att spela in sin sång i Garageband. Har ni tid: Låt eleverna spela in en musikvideo, där de lägger till sin egen sång på klippet i iMovie. (Om ni vill jobba under en längre period kan de göra egna låtar i Garageband också, men det är ett stort projekt.)
  • Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en ordklass. (Olika eller samma ordklasser, beroende på vad ni jobbat med.) Låt grupperna göra varsin film,som de redigerar i iMovie, för att lära klasskamraterna mer om ordklassen. Det går även att använda trailers i iMovie, om man vill att de ska vara mer styrda i sin utformning.
  • Gör en Answergarden där du låter eleverna skicka in ord av en särskild ordklass, så ser du om de verkar kunna skilja på ordklasserna. Här finns mina instruktioner för hur du använder Answergarden!

Tips! 

En bra sida om man har funderingar kring hur en sak ska skrivas på korrekt svenska är myndigheten Institutet för språk och folkminnens sida. I Frågelådan finns en mängd matnyttigt- och det går också att skicka in frågor!
Såhär kan det till exempel se ut. Perfekt tillfälle att låta eleverna söka bland frågor- och diskutera!
Exempel på fråga och svar i Institutet för språk och folkminnens frågelåda! 

Vad är flippat klassrum?


Ibland kan klassrummet kännas helt upp och ner, men det är inte det som avses när man talar om flippat klassrum…

Att flippa klassrummet innebär att du ger eleverna i läxa att till exempel se en film på nätet hemma om något, för att skaffa förkunskaper. När ni sedan har lektion i klassrummet har de redan grundkunskaperna som behövs för att jobba med det specifika området, och ni har utrymme för att diskutera eller laborera på en gång. Generellt menar man användande av digitala verktyg när man talar om flippat klassrum, men det skulle förstås gå att flippa klassrummet analogt också, genom att till exempel ge en text att läsa.
Eleverna kan till exempel se en film om demokrati i läxa, och sedan kunna diskutera och ställa frågor eller arbeta med området i klassrummet.

Det finns studier som visar på fördelar med detta, men det finns också motståndare som tycker att kraven på digital utrustning och internetuppkoppling (här kan man dock hänvisa till Internet och svenskarna, som visar att i princip alla elever i Sverige har uppkoppling hemma. Statistiskt sett alltså. Misstänker du att du har elever som inte har tillgång till internet bör du förstås ta dig en funderare innan du delar ut internetbaserade läxor.) En fördel är dock till exempel att elever som behöver mer tid för att lära sig, eller har större behov av repetition, har möjlighet att se filmerna flera gånger, till exempel för att repetera hur man gör med ett mattetal.
Du kan också flippa ett föräldramöte (eller ett möte med kollegor) genom att skicka hem en film om betygssättning, eller något eleverna arbetar med, för att sedan ha tid att besvara frågor på mötet.

Såhär beskrivs ”flippat klassrum”, eller ”det omvända klassrummet”, som det också kallas på Wikipedia.

på Ted Ed kan du hitta mängder av korta, vanligtvis animerade pedagogiska filmer! Om du klickar på ”subtitles” kan du välja att enbart få upp filmer med svenskt text.

Var hittar man lämpliga filmer för flippat klassrum?
Om eleverna kan klara av filmer på engelska finns det mesta på Youtube. En annan jättebra sida att notera är TedEd. Här har jag skrivit om den tidigare! Det finns nu dessutom också en hel del som är textat på svenska på TedEd! Där finns det korta, animerade filmer om det mesta, riktade till elever i olika åldrar. (Du kan förstås också använda dem genom att stänga av ljudet och berätta på svenska om dina elever inte förstår engelska ännu om filmen inte har svensk text). Det går också att skapa lektionsupplägg på TedEd.

Här hittar du verktyget för textning. Klickar du på kugghjulet ser du vilka språk som finns tillgängliga.


På svenska
Filmer på svenska på Wikimedia
UR Skola
SLI
Flippat klassrum på Youtube

Tidigare inlägg om flippat klassrum
Här finns mina tidigare inlägg om flippat klassrum, med länkar till filmer



Samernas nationaldag 6 februari-med lektionsplaneringar för åk 1-3 och 4-6

Snart är det samernas nationaldag, som infaller den 6 februari. Längst ned i inlägget hittar du lektionsplaneringar för hur du kan jobba med detta i åk 1-3, samt åk 4-6.

Samerna bor i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta område kallas för Sápmi, och sträcker sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder. 

Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna.

På www.samer.se kan du hitta fakta om Sveriges ursprungsfolk. Där kan du bland annat läsa om hur samernas nationaldag kom till:

”Det var 1992 på Samerådets 15:e samekonferens i Helsingfors som det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari.
Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor.”

Du kan också läsa om hur Sametinget fungerar.

På Skolverkets sida står det:

”Efter genomgången grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola ska varje elev ha fått kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Det står i de övergripande målen och riktlinjerna till läroplanerna. Det står även i kursplanerna för historia, religionskunskap, samhällskunskap och svenska.”

Här finns också lite information om modersmål och samerna, från Skolverket

Här kan ni lyssna på den samiska nationalsången:

Andra resurser på nätet

På UR finns ett program om trettonåriga Brita, vars familj är samer. Programmet är nio minuter.

Geografens testamente

Serien Geografens testamente  på UR tar också upp samerna. Avsnittet är tjugo minuter långt. 
Yle kan du också se ett kort program om samerna:
Avsnittet är ungefär fyra minuter långt.

Den samiska flaggan

 Den samiska flaggan. Foto: Johannes Jansson 
Info från Wikipedia:
Samernas flagga invigdes vid samekonferensen i Åre den 15 augusti 1986, som ett resultat av en tävling. Konstnären Astrid Båhl från Skibotn, i Norge, skapade det vinnande bidraget som resulterade i flaggan.
Motivet är inspirerat av schamanens trumma och dikten ”Paiven parneh” (”Solens söner”) av sydsamen Anders Fjellner (1795-1876). Han beskrev samerna som solens söner och döttrar. Flaggans cirkel står för andlighet och representerar solen (röd) och månen (blå).
Grönt symboliserar växter/natur, blått symboliserar vattnet som är ett livselixir, rött symboliserar elden, värme och kärlekGult symboliserar solen. Flaggan har samefärgerna röd, grön, gul och blå som kommer från den traditionella samiska dräkten.
Flaggan används i hela Sameland och av alla samer. 

Samisk musik

Här kan du lyssna på traditionell jojk:
Här kan du lyssna på poppigare jojk:

Här finns SO-rummets information inför samernas nationaldag. Massor av matnyttig information!

Samisk religion

https://sv.wikipedia.org/wiki/Samisk_religion

Västerbottens museum finns information om shamanismen och trummorna:

Du kan även läsa om bostäderna, och samernas kåtor på Västerbottens museums webbplats.

Ur Lgr 11:

Religion åk 4-6:

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

Samhällskunskap åk 1-3:

  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

    åk 4-6:

    • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

    Svenska:

    Ur det centrala innehållet: ”Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.”

    åk 4-6:

    • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
    • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
    En snabb sökning på google ger en mängd bilder att visa på traditionell klädsel, kåtor, renar etc.

    Lektionsförslag 


    åk 1-3:
    Se någon/några av de kortare filmerna om samer. Förklara vad en minoritet är. Titta på bilder på Google av traditionell samisk klädsel och lyssna på samisk musik på youtube. Låt eleverna titta på en karta, för att förstå var Sápmi ligger i förhållande till var de själva bor, och att det sträcker sig över flera länder. Låt eleverna måla en samisk flagga.


    åk 4-6:
    Se geografens testamente om samer, samt någon av de kortare filmerna. Lyssna på samisk musik på Youtube. Förklara vad en minoritet, och ett minoritetsspråk är. Vad krävs för att ett språk ska få kallas minoritetsspråk här? (Info om det hittar du här.) Här, på SR:s sida, kan ni lyssna på hur samiska låter, och lära er några ord. Här finns också en samisk ordbok. i Grundskoleboken kan ni lära er mer om samiska, och dess dialekter. Låt eleverna titta på en karta, för att förstå var Sápmi ligger i förhållande till var de själva bor, och att det sträcker sig över flera länder. Låt eleverna måla en samisk flagga. 

    Lycka till!
    /Sanna