Källkritikens dag- måndag 13 mars!

I dessa tider av ”alternativa fakta” är kunskaper i källkritik viktigare än någonsin.
Du följer väl Metros sida Viralgranskaren på Facebook? Det är en fantastiskt bra sida, som tar hål på myter och sådant som sprids på internet. För att fira att Viralgranskaren funnits i tre år har de nu utlyst Källkritikens dag den 13 mars!

Alla har vi väl sett dem- saker våra vänner och kollegor delar…? Det kan vara allt från larm om något vanligt födoämne som anses farligt och ”hosta om du får hjärtinfarkt så överlever du” till de senaste ”botemedlen mot cancer” eller ”dela den här bilden så vinner du en iPhone/Facebook skänker en krona per like till svältande barn”. Jag, som är skeptisk av naturen förundras ofta över hur lättlurade människor är, men uppenbarligen är det så det är, och alltså behövs en sida som Viralgranskaren. Allra viktigast är förstås att lära våra elever att bli kritiskt tänkande individer, som inte går på vad som helst- och ge dem kunskap att granska sina källor.
Du hittar många bra tips på Viralgranskarens sida. En del saker kan du använda direkt i klassrummet, och annat kan du använda med modifikationer. Filmen nedan fungerar definitivt även för mellanstadiebarn och äldre elever, till exempel:

En del av ämnena Viralgranskaren tar upp är kanske mindre lämpade för yngre barn, men för barn i övre mellanstadieåldern, som använder sociala medier minst lika mycket och ofta mer, än vi vuxna är de flesta ämnena högst relevanta.
För att fira Viralgranskarens treårsdag har de bestämt sig för att utlysa ”källkritikens dag” den 13 mars. Följ deras sida på Facebook för att läsa mer!
Förslag på saker du kan göra i klassrummet för att uppmärksamma källkritikens dag:

Skolverkets material om källkritik (bla affischer du kan skriva ut och sätta upp i klassrummet)
SO-rummets material om källkritik

Här hittar du vad Lgr11 säger om källkritik i de olika skolämnena! I de flesta ämnena ingår moment av källkritik.

Titta på några avsnitt av ”Är det sant” och diskutera innehållet. Mycket bra, och dessutom jätterolig serie på UR! Tveklöst bäst för mellanstadiebarn, men funkar troligen bra även från 8 år och uppåt, då den är ganska lättsam och rolig. Jag har dock även visat den för äldre elever, som fnissat förtjust och generat åt humorn i filmerna, men ändå haft mycket bra diskussioner efteråt.

Du kan ta del av kurser i källkritik på iis sida.

Du kan också titta på Webbstjärnans material om källkritik:

Här finns en superbra informativ PDF om källkritik utgiven av Internetstiftelsen i Sverige (som även ligger bakom Webbstjärnan) i samarbete med Metros Viralgranskaren . Där kan du även få lite uppslag om hur ni kan arbeta med källkritik i klassrummet. Här kan du läsa mer om samarbetet.

Här finns alla mina tidigare inlägg om källkritik!
Här är ett lektionsupplägg jag gjorde med några sjätteklassare härom året! Vi hade riktigt roligt, och det blev många intressanta diskussioner på ämnet ”hur vet du att det du säger är sant nu?”.

Här finns inlägg med lektionsförslag från Safer Internet Day i februari. Internätsäkerhet och källkritik går ju hand i hand.

/Sanna

Vad är flippat klassrum?


Ibland kan klassrummet kännas helt upp och ner, men det är inte det som avses när man talar om flippat klassrum…

Att flippa klassrummet innebär att du ger eleverna i läxa att till exempel se en film på nätet hemma om något, för att skaffa förkunskaper. När ni sedan har lektion i klassrummet har de redan grundkunskaperna som behövs för att jobba med det specifika området, och ni har utrymme för att diskutera eller laborera på en gång. Generellt menar man användande av digitala verktyg när man talar om flippat klassrum, men det skulle förstås gå att flippa klassrummet analogt också, genom att till exempel ge en text att läsa.
Eleverna kan till exempel se en film om demokrati i läxa, och sedan kunna diskutera och ställa frågor eller arbeta med området i klassrummet.

Det finns studier som visar på fördelar med detta, men det finns också motståndare som tycker att kraven på digital utrustning och internetuppkoppling (här kan man dock hänvisa till Internet och svenskarna, som visar att i princip alla elever i Sverige har uppkoppling hemma. Statistiskt sett alltså. Misstänker du att du har elever som inte har tillgång till internet bör du förstås ta dig en funderare innan du delar ut internetbaserade läxor.) En fördel är dock till exempel att elever som behöver mer tid för att lära sig, eller har större behov av repetition, har möjlighet att se filmerna flera gånger, till exempel för att repetera hur man gör med ett mattetal.
Du kan också flippa ett föräldramöte (eller ett möte med kollegor) genom att skicka hem en film om betygssättning, eller något eleverna arbetar med, för att sedan ha tid att besvara frågor på mötet.

Såhär beskrivs ”flippat klassrum”, eller ”det omvända klassrummet”, som det också kallas på Wikipedia.

på Ted Ed kan du hitta mängder av korta, vanligtvis animerade pedagogiska filmer! Om du klickar på ”subtitles” kan du välja att enbart få upp filmer med svenskt text.

Var hittar man lämpliga filmer för flippat klassrum?
Om eleverna kan klara av filmer på engelska finns det mesta på Youtube. En annan jättebra sida att notera är TedEd. Här har jag skrivit om den tidigare! Det finns nu dessutom också en hel del som är textat på svenska på TedEd! Där finns det korta, animerade filmer om det mesta, riktade till elever i olika åldrar. (Du kan förstås också använda dem genom att stänga av ljudet och berätta på svenska om dina elever inte förstår engelska ännu om filmen inte har svensk text). Det går också att skapa lektionsupplägg på TedEd.

Här hittar du verktyget för textning. Klickar du på kugghjulet ser du vilka språk som finns tillgängliga.


På svenska
Filmer på svenska på Wikimedia
UR Skola
SLI
Flippat klassrum på Youtube

Tidigare inlägg om flippat klassrum
Här finns mina tidigare inlägg om flippat klassrum, med länkar till filmer



Lektionsförslag: 27 januari, Förintelsens Minnesdag (uppdaterad)


På fredag, den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 

Med IKT har vi tillgång till en lång rad möjligheter att lära eleverna om förintelsen. Det går bland annat att besöka miljöerna via Google Maps. 
Om du undervisar yngre elever är det lämpligt att noga kontrollera sidor du tänkt att eleverna ska besöka innan. På sidor som riktar sig till äldre elever finns ofta väldigt starka bilder, som kan vara obehagliga för yngre barn. 

Ur lgr11, Kursplan i Historia:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

I årskurs 7-9:
Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950
  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följderFörtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.


Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”





Delar av en vacker, men sorglig bok, ”I never saw another butterfly” finns här.  ( http://www.slideshare.net/aahelpdesk/holocaust-butterfly) Det är barn som satt i koncentrationslägret Theresienstadt, som skrivit dikter och målat teckningar.
Lektionsförslag: Låt barnen välja varsin dikt eller målning och skriva en ny dikt eller göra en ny teckning till. Eller låt dem, utifrån de fakta som finns om barnen, skriva eller rita om hur de tror att barnets liv såg ut före, eller under andra världskriget. 

Även museet i Auschwitz har material för undervisning.

Där finns även panoramabilder och möjlighet till ett virtuellt besök i Auchwitz.

Här finns mer fakta om minnesdagen:
https://en.wikipedia.org/wiki/International_Holocaust_Remembrance_Day

På United States Holocaust Memorial Museum   finns lektionsförslag och mängder av material, med bilder

Där kan du också hitta material för onlineaktiviteter. Kräver dock Flash (dator).

Det finns också en sida på museet som heter Remember Me? , där information om barn fyllts i av efterlevande eller människor som minns dem.

Låt även eleverna söka på något namn, och se vilka människoöden som finns samlade i registren. Det går också att söka på de föreläsande förintelseöverlevare vi har i Sverige  i ovanstående register, och se den information som finns om var de satt. Allt blir lite verkligare om eleverna får söka på verkliga personer. De kan förstås också söka på barnen i diktboken från Theresienstadt.

På svenska finns det också gott om lektionsmaterial på Forum för Levande Historia:

På Forum för Levande Historia finns också lättlästa texter för utskrift etc
Där finns också ett seriealbum som går att ladda ner som PDF till eleverna. Seriealbumet berättar om Sofia Taikons uppleverlser under andra världskriget och efterkrigstiden. Materialet riktar sig till elever i åk 4-9. Det finns även en lärarhandledning. Rekommenderas!

Det finns också utskrivbara miniutställningar som ni kan skriva ut och visa på skolan, tex i biblioteket:

Det finns även en lärarhandledning till materialet,

Även på SO-rummet finns en mängd användbara länkar för att arbeta med förintelsen:

http://www.so-rummet.se/search/site/f%C3%B6rintelsen

Här finns intervjuer på svenska, med några av de överlevare som ofta föreläst på skolor, deltagit i tv-program osv:

Livia Fränkel https://www.youtube.com/watch?v=jtRAPO9WH6I
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=E3yUfSFizCk
Hedi Fried https://www.youtube.com/watch?v=6aGhOIZTJio
Mer om Hedi Fried https://www.youtube.com/channel/UCqt9i9s0zxDZSSLpYZZRWXA
Emerich Roth: https://www.youtube.com/watch?v=Yd6qMl4brgg Emerich Roth

Även UR har en rad filmer om förintelsen:

Här finns UR:s material om Förintelsen.

Veckans IKT-workshop

Förra veckans IKT-workshop var nog vår mest intensiva hittills, och jag är verkligen imponerad över vad alla våra entusiastiska lärare hann med att prova! Fyrtio ambitiösa lärare hinner med mycket!

Jag lovade några av er att jag skulle posta länkar här till en del av det vi arbetade med.
Några lärare i svenska, sva och engelska arbetade ambitiöst med att prova olika funktioner i Storybird:

Det finns många användningsområden, utöver det mest uppenbara: Att skriva berättelser på deras sida, och använda de fantastiska bilderna. En liten nackdel att man inte kan skriva ut, men positivt att det finns inloggning som går att skicka till föräldrar, och att det är enkelt att skapa inloggningar. Om man ser lite mellan fingrarna med det där med PUL och elevkonton på olika plattformar (alltså, finns det NÅGON som kan följa det fullt ut utan att undervisa som om det vore 1984…?) är det väldigt enkelt och smidigt att använda sidan. Vi diskuterade också hur man kan använda bilderna för att inspirera eleverna på bildlektioner, illustrera olika stämningar, diskutera företeelser, berätta kring en bild man visar på tavlan, prata om konst, olika stilar osv. Här finns mina tidigare inlägg om Storybird.
En grupp ägnade sig åt planering av ett podcastprojekt de håller på med, och passade på att göra en manual för hur man exporterar från den app vi valt att arbeta i. Perfekt!
Under tiden gick ett gäng en introduktionskurs i programmering på nätet hos Internetstiftelsen i Sverige.
En grupp testade också Adobe Spark Video (tidigare ”Adobe Voice”), och gjorde enkla, snygga presentationer. Där diskuterade vi en del när det skulle vara bättre att använda Adobe Spark video än att använda t.ex keynote. Vi kom fram till att en fördel, framför allt för yngre barn, är att det inte finns så många valmöjligheter som i keynote. De riskerar inte att gå vilse i olika effekter och annat lull-lull. Min egen åttaåring var med och demonstrerade appen, och den är så pass lättfattlig att han lärt sig den helt själv. Han älskar den och har använt den till alla möjliga typer av berättelser. Det har till och med skrivits dikter i den… Mer om Adobe Spark Video kommer framöver i ett eget inlägg!
Som avslutning tittade vi på första avsnittet av Programmera mera från UR, och ägnade sedan sista timmen åt att testa programmering i Scratch Jr (mer om det i ett eget inlägg senare).

Material på youtube och UR

Fynd på youtube och UR att använda i undervisningen!

Youtube är ju en källa till frustration om man tänker i termer av upphovsrätt, men samtidigt varje lärares guldgruva… Här finns en rad klipp från både Youtube och UR, som kan vara användbara i undervisningen:

Svenska/ geografi

Svenska dialektmysterier med Fredrik Lindström. Samtliga avsnitt går att hitta på Youtube.

Värsta språket, även denna film med Fredrik Lindström
På UR finns serien Bokstavslandet, om alfabetet, för barn som lär sig läsa:
En film om studieteknik hos UR. Den ingår i en serie som bland annat tar upp läsförståelsestrategier också.:

Geografi

Sverige, en introduktion:


Flippat klassrum

Beskrivning av flippat klassrum:

SO:

Vad är skillnaderna mellan demokrati och diktatur?

En nostalgitripp: Pogo Pedagog berättar om stenåldern:

Matematik

Area på parallellogram och romb:

Kvadratens och rektangelns area:


Film

Stop motion:

Mer stop motion, denna gång med människor:

En film om mobbning på lågstadiet finns på UR:s sida:

En bra och kort film om nätmobbning, mellanstadiet:

Film om mobbning för alla som har barn, varit barn och jobbar med barn…

Klicka för att se ett klipp ur Bully hos SVT

Just nu kan man se filmen Bully på Svt. Missa inte den!
Här kan man se ett klipp ur filmen (Du vet väl om att du enkelt kan skapa klipp ur SVT:s program?)

Det är en tung, gripande och tankeväckande film, som både visar de värsta följderna och hur det ibland blir värre när vuxenvärlden tror sig hjälpa, och som nog därför inte lämpar sig för de yngre barnen. Däremot bör elever från åk 6 och uppåt kunna se den, med efterföljande viktiga samtal. Också en bra film att rekommendera till föräldrar i samband med föräldramöten etc.
Såhär beskriver SVT filmen:

Mobbning drabbar miljoner amerikanska barn varje år. Föräldrar och lärare misslyckas med att ge barnen det skydd de behöver. Drabbade barn och deras anhöriga berättar om sin vardag, om skolor som inte agerar, om trakasserier och utsatthet. Alex, 14 år, lever i en familj med fyra syskon. Han blir ständigt retad, förnedrad och attackerad på skolbussen och i skolan, men klarar inte av att berätta för sina föräldrar vad som pågår. Tyler, 17 år, begick självmord 2009 efter år av mobbning. Hans pappa berättar om sin saknade son, vad det innebär att förlora ett barn och hur han ser på skolans ansvar. Filmaren Lee Hirsch var själv utsatt för mobbning som barn.

Den finns tillgänglig hos SVT till 31 december 2016.

Lektion i källkritik och journalistik med åk 6

 Är det sant
Klicka på bilden för att se ett klipp ur ”Är det sant” från UR.

Den här veckan jobbar jag med källkritik i två av våra sjätteklasser. Såhär ser lektionen ut: Vi började med att se avsnittet om källkritik från UR:s ”Är det sant?”. Det är en femton minuter lång, mycket underhållande film om källkritik. Nivån är lagom för mellanstadieelever.
Sedan diskuterade vi vad källkritik innebär. Efter det fick eleverna titta på Metros viralgranskare:

Viralgranskaren, Metro

Eleverna konstaterade att de flesta ämnena där kändes fullständigt otroliga, och ändå har alltså dessa ”artiklar” spritts på nätet i en sådan utsträckning att Viragranskaren behövt dementera dem. Så vad är det som gör att de ändå upplevts som trovärdiga? Vi jämförde med en vanlig artikel, och diskuterade de journalistiska frågorna. (Vem, vad, var, när,varför, hur?).

Vi såg ytterligare ett avsnitt av ”Är det sant?”, som handlade om nyheter:

Klicka på bilden för att gå till klippet

Vi konstaterade sedan att det var lättare att bena ut vad en artikel handlar om när man använder frågorna ”baklänges”- det vill säga plockar ut svaren med hjälp av dem, vilket de gjorde med denna artikel:

Efter det skrev de, i smågrupper om 2-4 elever, en egen notis-utifrån givna ämnen- där kravet var att den skulle innehålla svar på de journalistiska frågorna, vara fullständigt orimlig men ändå trovärdig.
De ämnen eleverna fick att välja på var:
  • Rektorn blir första kvinna på månen
  • Johannes skola flyttas till Los Angeles
  • En forskare har uppfunnit ett medel som ger evigt liv
  • En landningsbana för charterplan kommer att placeras på taket på slottet
  • Andy (klassens mentor) är ny världsmästare i konståkning

Det blev inte helt oväntat en rad notiser om en skridskoåkande mentor… Eleverna var jätteduktiga, och vi hade väldigt kul under tiden vi jobbade med detta- vilket vi gjorde under en dubbellektion.

Diskutera hur eleverna använder internet med UR:s filmer

Ur UR:s programserie ”Är det sant?”

Här kan du se ett klipp ur UR:s serie ”Är det sant?” Programmet tar upp frågeställningar som ”Vad får man göra på nätet?”, källkritik, vett och etikett och hur man kan se på bloggar ur ett historisk perspektiv på ett lättsamt och roligt sätt. Filmerna bör tilltala mellanstadiebarn, och de andra avsnitten berör också hur tjejer och killar skildras i media, att fuska med bilder, nyhetsvärdering och reklam.
Jättebra introduktion till diskussioner om dessa frågor med eleverna!

”Ingen panik, det är bara grammatik”

Missa inte de roliga filmerna från Grammatikbolaget på UR:s sida om du ska jobba med grammatik i klassrummet! 

Där finns också den finurliga funktionen att man kan skapa klipp och skicka en länk till sig själv, som är det exakta urklipp man vill ha tillgång till. På så sätt slipper man anteckna och stå och leta efter den där sekvensen man ville visa eleverna på lektionen!