Det är sant, jag såg det med mina egna ögon!?

Foto: Pixabay


Förr var ett foto ett bevis på att något verkligen fanns, eller hade hänt. Idag finns det nog ingenting som är mer opålitligt än just ett foto- eller en video. Med dagens teknik kan vem som helst manipulera en bild. Ibland ser vi på en gång att bilden inte stämmer, men ibland är det verkligen svårt att veta vad som är verkligt och inte. Därför är det viktigt att lära eleverna att vara källkritiska även när det gäller bilder. Här följer några förslag på aktiviteter, och koppling till Lgr 11.


Förslag på lektionsaktiviteter

Manipulerade foton

Moderskeppet finns en samling kända, manipulerade bilder. Det är intressant att se hur till och med National Geographic manipulerat bilder:

 Man kan också läsa mer om historiska bilder, och få kunskap om hur människor förskönat verkligheten under lång tid.

Nyhetsrapportering

Även i nyhetersrapporteringen förekommer manipulerade foton. Den här artikeln på moderskeppet, visar hur en fotograf manipulerade bilder från kriget i Irak, så att samma människor förekommer flera gånger på samma bild…. 

Redigering av människors utseende

I den här videon får några män berätta hur de skulle vilja se ut. Sedan sminkas de och fotas- och photoshoppas till att likna sina förebilder. Det är intressant att höra deras tankar när de konfronteras med den manipulerade bilden med ”önskekroppen”. Särskilt ur perspektivet att dagens diskussioner oftast handlar om kvinnokroppsidealen, redigering, och dess påverkan på självbilden. Filmen är lagom från åk 5-6 (åldersbegränsar mest pga reklam för andra avsnitt av serien som kommer efteråt).

Här finns en liknande, där vanliga kvinnor fotas och photoshoppas:

Är det sant?

Det här avsnittet av Är det sant? diskuterar just fusk med bilder. Kul och underhållande, passar ungefär åk 3-6. (Men är säkert helt okej med äldre elever också, även om de kanske tycker att det är lite tramsigt.)
Här finns ett klipp med journalisten Jack Werner från Viralgranskaren, där han pratar om hur du känner igen om ett fotografi är manipulerat. 

Fler manipulerade bilder i nyheter, bland annat hajar i Torontos tunnelbanesystem
Många fotografer har fått sparken för att de manipulerat foton:
https://www.kamerabild.se/artiklar/bildmanipulation-fusk-som-v-cker-k-nslor
https://www.sydsvenskan.se/2011-09-14/fotografen-fejkade-90-bilder-pa-lodjur (här kan man lyssna på en intervju med fotografen)
http://www.helahalsingland.se/halsingland/soderhamn/tva-ar-efter-bildbluffen

Omvänd bildsökning

På Google kan du söka efter en bild, med omvänd sökning. Det innebär att du kan söka på en bild för att se om den är använd på flera ställen, och var den kommer ifrån. HÄR hittar du instruktioner för hur det går till.

Du kan också använda TinEye för att göra bildsökningar.

Du laddar upp bilden, och så söker TinEye efter information om den.
Här sökte jag till exempel på en bild på en enhörning, som jag använt i undervisningssammanhang. Jag har laddat ner den från någon bildbank, någon gång, troligen Pixabay. TinEye hittar snabbt olika ställen den finns på, på nätet:

Vad säger läroplanen?

Lgr 11:

Svenska:
Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala
miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att
uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till
att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information
från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att • söka information från olika källor och värdera dessa.

åk 1-3:
Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan
stödja presentationer.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer
på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

åk 4-6
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och
åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte,
till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier
och att skriva en faktatext.
• Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika
sammanhang.

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker,
genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt
förhållningssätt.

åk 7-9:
Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt
genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med
ett källkritiskt förhållningssätt.


Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och
studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från
olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att: söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera
deras relevans och trovärdighet

 åk 1-3:
Att undersöka verkligheten
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med
som utan digitala verktyg.

åk 4-6:
Information och kommunikation
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet
och könsroller framställs i medier och populärkultur.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier,
med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån
sociala, etiska och rättsliga aspekter

Bild
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika
material

Åk 4-6
Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering,
filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.åk 7-9:  Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt
yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Biologi
åk 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel
artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Åk 7-9:
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter,
såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor
och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.

Religion
Att undersöka verkligheten
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med
som utan digitala verktyg.

Historia
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
 • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.

Här finns alla tidigare inlägg om källkritik!

/Sanna

Alla hjärtans dag- så gör du ett eget bingo! (Eller använder mitt…)

Förra årets alla hjärtans dag-bingo funkar förstås fortfarande! Du hittar det här!

Om du vill göra ett eget bingo, till exempel för att öva till exempel öva glosor  börjar du med att ladda ner de bilder du vill använda. En av mina egna favoriter är sidan pixabay . Därefter gör du en tabell, exempelvis i Word. Börja med att göra ett nytt dokument. Välj sedan Infoga->tabell-> och välj hur många rutor ditt bingo ska ha. Om du högerklickar kan du sedan välja tabellegenskaper, och styra bredd på kolumner och höjd på celler, så att de blir jämna.

Sådant man skulle kunna öva i ett bingo:

  • Färger och andra glosor.
  • Verb: du kan lotta fram ordet på svenska och de ska hitta det på det andra språket eller tvärtom 
  • Svåra begrepp: Du läser upp förklaringen, de ska hitta ordet som sammanfattar begreppet.
  • Geometriska figurer.
  • Multiplikationstabeller

Lägg sedan in fotona du laddade ned i rutorna i tabellen. Tänk på att du behöver göra ett antal olika tabeller om du inte vill att alla barn ska få bingo samtidigt… 😉 Enklast är att göra en bingobricka, och sedan kopiera eller spara om den med nytt namn så många gånger du behöver, och sedan flytta runt bilderna i den, så att varje version av den ser olika ut.

Om du vill slumpa fram svar är random name picker, som jag använt i mitt bingo, ett bra verktyg, där du kan lägga in ord eller namn.

Lycka till!
/Sanna

Digitala lektioner från Internetstiftelsen

Internetstiftelsen har byggt upp en resurs med ”digitala lektioner”. Materialet, som handlar om programmering men också berör andra ämnen, riktar sig i nuläget främst till mellanstadiet, men du kan förstås alltid använda det som inspiration eller ram ändå och modifiera det till din egen klass åldergrupp.
Allt material är gjort av lärare och alla lektioner är kopplade till Lgr 11. Man kan ladda ner materialet, göra om det så att det passar de egna lektionerna eller använda det som det är.

Det här är några av de lektioner som finns att tillgå!

Internetstiftelsen är överhuvudtaget en bra källa att ösa ur. Här finns till exempel nedladdningsbart material för lärare, och det finns också gratis digitala kurser, bland annat i källkritik, digitalisering, programmering och upphovsrätt! Perfekt fortbildning!

Om du inte tidigare stiftat bekantskap med Internetstiftelsen, IIS, beskriver de sig själva såhär:

Internetstiftelsen i Sverige, IIS, är en oberoende, allmännyttig organisation som arbetar för en positiv utveckling av internet. Vi finns i Sverige och ansvarar för den svenska toppdomänen .se och driften av toppdomänen .nu. ”

Lektionsförslag för att arbeta med förintelsens minnesdag


Den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. 2005 utsåg FN denna dag till en ­internationell minnesdag. 


Jag skrev ett långt inlägg med lektionsförslag kopplade till läroplanen förra året, så jag gör det enkelt för mig själv genom att helt enkelt föreslå att du tittar på det. Där finns förslag på vad du kan göra med elever i olika åldrar, och länkar till både färdiga lektionsmaterial och sådant du kan bygga vidare på eller bara visa elever. Jag påminner dock om vikten av att kontrollera länkarna i förväg, då en del av materialet om förintelsen, av naturliga skäl, kan vara skrämmande för många elever.

En mycket gripande sida, som jag också länkade till förra året, är denna . På Remember me? där United States Holocaust Memorial Museum publicerat bilder på överlevande barn, och försöker ta reda på vad som  hände med de unga överlevarna sedan.

Ur lgr11, Kursplan i Historia:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensramoch en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

Lgr11, kursplan i Samhällskunskap

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Eleverna ska också ”ges förutsättningar att 

  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”



New year- new me? Nytt år med IKT?


New year- new me? Om ett av nyårslöftena var att använda mer IKT kan du använda min sammanställning av vad läroplanen egentligen säger om vad eleverna ska göra digitalt, efter de senaste tilläggen i Lgr 11. 

Jag har gjort en Padlet som visar vad det står, fördelat på de olika ämnena. (Här finns ett inlägg med mer information om vad du kan göra med en Padlet.) Jag har inte tagit med det som eventuellt står i kursplanerna i SVA och modersmål, i övrigt ska allt vara med. Fritidshemmet och förskoleklassen har egna punkter och är med.

Man kan alltid diskutera en del andra aktiviteter i läroplanen som i princip kräver digitala verktyg för att genomföras, men eftersom man till exempel kan läsa nyhetsartiklar även i papperstidningar har jag inte tagit med andra formuleringar än de som explicit kräver ett digitalt verktyg för att genomföras.

Den här padleten är inte supersmidig på mobil eller iPad, eftersom den innehåller så mkt text, och jag inte ville att den bara skulle byggas på bredden.

Om du ska börja ett nytt, digitalare liv 2018, föreslår jag att du sätter upp ETT målområde utifrån det som finns nedan, och bestämmer dig för vad du ska göra för att uppnå det. Vilka delmål och moment behövs längs vägen. Börja där, och gå inte ut för hårt.
Du som kommit längre i ditt digitala arbete kan istället se om dina elever gjort och gör allt de ska enligt kursplanen. Vad saknar ni? Kan du utveckla det ni redan gör utifrån läroplanen?

Gjord med Padlet

24 december- julkalender!

Slutligen julkalenderns sista inlägg! Jag utgår från att ingen har tid att ägna sig åt IKT på julafton, men under jullovet kanske man har tid att reflektera och inspireras, för att skaffa energi för en hel vårtermin.
Ted talks är en aldrig sinande källa till inspiration. Här följer tre favoriter om stresshantering, motivation och undervisning.

God jul!

23 december- julkalender! Certifiering som Apple Teacher!

Julkalendern går, precis som året, mot sitt slut. Idag har de flesta fullt upp, men jag tänkte ändå tipsa om en aktivitet att titta på om du råkar få långtråkigt under julen. 😉 Jag blev certifierad Apple Teacher i våras, vilket jag skrev om här, och kan varmt rekommendera utbildningen. 

Den webbaserade utbildningen har åtta moduler, som fokuserar på Apples egna program, produktivitet och kreativitet. Du får en hel del bra tips och lektionsförslag, och upplägget är bra och pedagogiskt, med frågor som testar dina kunskaper efter varje avslutad modul. Du kan hålla på hur länge som helst med modulerna och de måste inte göras i någon särskild ordning. Det är gratis att gå kursen, och att skaffa certifieringen. Efter genomförd utbildning, med godkända frågor på varje modul, får du en certifiering mejlad till dig. 
Du kan gå utbildningen för både Mac och iPad. Jag gick iPadversionen, och tycker att jag lärde mig en hel del givande, i synnerhet i Keynote, som jag inte använt särskilt avancerat på iPad.
Jag tyckte också att avsnitten om produktivitet och kreativitet var inspirerande och användbara. Efter genomförd utbildning fick man också tillgång till en del bonusmaterial.
Vill du testa? Här registrerar du dig för kursen, allt du behöver är ett Apple-ID!

Lycka till!

/Sanna

22 december-julkalender! Digital bild? Akvarellmålning på iPad?

Tayassui Sketches är en häftig app som låter dig måla och rita på iPaden. Du kan välja på en rad olika penslar och pennor, och arbeta i olika lager. Det finns en gratisversion och en betalversion av appen. Betalversionen kostar i skrivande stund ungefär 50 kronor, så passa på om du ser att den är gratis vid något tillfälle. Här kan du läsa mer om den på Tayasuis egen sida. Här kan du också se en film om hur appen funkar:

Alla mina exempel nedan är gjorda i betalversionen.

Det finns otroligt många funktioner i appen, men den är relativt lätt att lära sig, åtminstone på en grundläggande nivå. Det underlättar förstås om man har en touchpenna när man ska rita, men det är absolut inget måste, eftersom verktygen i appen går att ställa in mycket detaljerat.

Verktygen är hela tiden till vänster i bild, men går att dölja om man vill måla just där.

Det finns inbyggda hjälpavsnitt.

Det går att få penseln att bete sig precis som vid akvarellmålning.

Ett tryck på den lilla vinkeln i vänstra hörnet döljer– eller lyfter fram– menyn.

Ett tryck på reglagen under den pensel eller penna du arbetar med aktiverar linjer i högerkanten. Dessa linjer styr tjocklek och transparens på din penna, och du kan styra dem genom att dra upp och ner på strecken.

Tayasui ger dig möjlighet att jobba med olika lager. Jättebra om du gjort en bakgrund som du vill ska vara intakt även om du experimenterar med annat ovanpå den.

Här har jag valt att tona ner opaciteten på ett lager, för att förändra bakgrundsfärgen något, utan att behöva måla direkt på mitt originallager.

Man kan också skriva med kaligrafipenna som alternativ.

Det går att tona in färger sömlöst i varandra.

 Det går också att lägga på effekter på former man gjort.

Det finns möjlighet att ställa in och ändra funktionerna i appen.

Lgr 11 

Ur ”Syfte” i bild:

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, 
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

21 december- julkalender! Uppläsa sagoböcker på engelska på nätet!


Att läsa högt för barn ger dem större ordförråd. Det gäller förstås inte bara i svenska, utan även i engelska eller andra språk barn lär sig. 
Storylineonline är en sida med massor av upplästa barnböcker på engelska. Böckerna läses upp av olika amerikanska kändisar- vanligtvis okända för svenska barn dock, och många av böckerna har dessutom också förslag på lektionsaktiviteter. Böckerna har varierande svårighetsgrad, men eftersom det också är bilder med i varje video, och barn idag förstår ganska mycket engelska relativt tidigt, skulle jag tro att de flesta tredjeklassare och uppåt ändå skulle kunna ha utbyte av den här sidan. Förstår man inte allt förstår man ändå ofta sammanhanget- och det går också att stanna hur ofta man vill- för att ställa frågor eller översätta.
Alla videos är välgjorda och tydligt upplästa, och barnböckerna är bra, med roliga, fantasifulla historier och fina illustrationer. Det är också roligt att man ser den som läser upp, så att den inte bara är en anonym röst.

Böckerna har roliga och fina illustrationer.

När du valt bok får du välja på SchoolTube eller youtube som uppspelningsverktyg på sidan. Bokvideon visar både uppläsaren, när den läser, och bilderna från boken. Ibland är det också svag bakgrundsmusik.

Det finns förslag på lektionsaktiviteter kopplade till många av böckerna.

Jag har markerat de delar av kursplanen i engelska som går att arbeta med via Storylineonline:

Lgr 11, Engelska:

Ur syftet:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare
I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.
Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Ur Centralt innehåll


åk 1-3:

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.

Lyssna och läsa — reception

  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Enkla instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av enkla samtal och dialoger.
  • Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
  • Sånger, ramsor, dikter och sagor.
  • Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion

  • Enkla presentationer.
  • Enkla beskrivningar och meddelanden.
  • Sånger, ramsor och dramatiseringar.

åk 4-6:

Lyssna och läsa — reception

  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
  • Sånger, sagor och dikter.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.